Sammanfattning
Egenskaperna hos frekvensfördelningarna av månadsnederbördssummor Har studerats. Data från 262 svenska och 26 norska nederbördsstationer för perioden 1931 - 78 har utnyttjats. Den statistiska analysen har bestått i att pröva olika välkända fördelningsfunktioners förmåga att beskriva de empiriska fördelningarna Följande funktioner prövades: Gammafördelningar med 2 och 3 parametrar, lognormalfördelningar med 2 och 3 parametrar samt weibullfördelningar med 3 parametrar. Medelst momentmetoden eller maximum-likelihoodmetoden skattades parametrarna till ovan nämnda funktioner för närmare 3500 observerade nederbördsfördelningar. Resultaten av dessa olika anpassningar gav ett entydigt svar på frågan: Vilken fördelningsfunktion äger bästa förmågan att beskriva de observerade fördelningarna? Gammafördelningen med två parametrar gav i 80 % av samtliga fall ej någon signifikant skillnad, på konfidensnivån 90 %, mellan observerad frekvens och beräknad. Näst bästa funktion visade sig Weibullfördelningen vara. Lognormalfördelningen med två parametrar har betydligt sämre förmåga att beskriva de empiriska fördelningarna.
Från gammafördelningarna med skattade värden på dess form och skalparametrar beräknades vissa percentilvärden nämligen P01, P05, P10 P25, P50, P75, P95 och P99. Resultaten redovisas i kartform. Månadskartorna med isohyeter för olika percentilvärden kommenteras kortfattat.
Kartor över månadsnederbördens variabilitet uttryckt med hjälp av variationskoefficienten redovisas även. Denna spridningsparameter visar liten variation inom Sverige.
En diskussion om mätfelens storlek genomförs. Korrektioner av uppmätt nederbörd bör införas p.g.a. de aerodynamiska f elen, avdunstningsfelen och adhesionsfelen. Svårast och viktigast är att försöka uppskatta förlusterna till följd av vindens inverkan. Dessa bör bestämmas individuellt för varje station och månad med ledning av vindklimatet vid stationen ifråga samt vindexponeringen runt nederbördsmätaren. Med kännedom om dessa faktorer och andelen snö- resp. regnnederbörd har medelkorrektioner föreslagits. I medeltal för samtliga svenska stationer som ingår i undersökningen, har medelvärdet för dessa korrektioner avseende hela året beräknats till 18 %. Detta värde förefaller stå i god överensstämmelse med vattenbalansekvationen .