Värmlands klimat

Värmland som sträcker sig från Vänern till de kuperade delarna av övre Klarälvsdalen uppvisar stora skillnader i vintermedeltemperatur.

På öarna i Vänern är medelvärdet för januari 0°, medan det är så lågt som -8° i nordligaste Klarälvsdalen. I juli är skillnaden mindre. Då är medeltemperaturen lite drygt 17° vid Vänern, medan den är omkring 13° längst i norr på höjder mellan 600 och 700 meter över havet. Värdena avser normalperioden 1991-2020.

Den uppmätta årsnederbörden varierar från 600 mm vid Vänern till drygt 900 mm lokalt vid norska gränsen i Östmark.

Varmt och kallt i Höljes

Den högsta uppmätta temperaturen i Värmland är 34,5° i Degerfors den 30 juni 1947, ett välkänt datum i värmesammanhang. Nästan lika varmt med 34,4° var det i Gustavsfors den 7 augusti 1975 samt i Höljes och Torsby den 3 augusti 1982.

I Höljes uppmättes också landskapets lägsta temperatur i mer modern tid med -40,5° på nyårsdagen 1979. Landskapets allra lägsta temperatur är dock -42,0° uppmätt dels den 20 januari 1917 i Adolfsfors, dels den 14 januari 1918 i Knon vid Gustavsfors.

Sverigerekord i regn

Värmlands allra största nederbördsmängd under en månad föll över Säffle med 292,3 mm i juli 2009.

En praktiskt taget lika stor mängd föll i Östmark-Röjdåsen i november 2000 med 292,0 mm. Det är den största novembermängd som noterats inte bara i Värmland utan i hela Sverige. Vid samma tillfälle drabbades Arvika av svåra översvämningar.
 
I maj 1997 orsakade kraftiga regn översvämningar i Klarälvsdalen. Allra mest nederbörd fick denna månad Tåsan vid Sysslebäck med 208,8 mm, vilket är svenskt rekord för en majmånad.
 
Ännu värre regn och översvämningar kan dock mycket väl ha drabbat Värmland omkring den 22 juli 1789. Sydöstra Norge hemsöktes då av översvämningar som tog minst 68 människoliv och som går under namnet ”Storofsen”.

Den största dygnsmängden i Värmland är 188,6 mm i Råda den 4 augusti 2004. Det är dessutom den största dygnsmängd för augusti och den näst största dygnsmängd oavsett månad som någonsin uppmätts vid en meteorologisk station i Sverige.

Snöröjning i juni

De stora höjdskillnaderna medför stora skillnader i snötäckets varaktighet mellan olika delar av Värmland. Medan snön i genomsnitt (1961-90) ligger i tre månader vid Vänern i söder, så har höjderna i norr snö under dubbelt så lång tid, alltså under halva året.

Det största snödjup som uppmätts i landskapet är 180 cm vid Blåbärskullen i Gräsmark den 28-29 mars 1951.

Ett märkligt snöfall drabbade Värmland så sent på säsongen som den 12 juni 1981. Snödjupet var då ca 3 dm vid gränsen till Dalarna mellan Stöllet och Malung, och vid middagstid måste plogbilen rycka ut.

Tromb i Årjäng

Ett inlandslandskap som Värmland, låt vara beläget vid vårt ”innanhav” Vänern, är givetvis inte lika utsatt för svåra stormar som ett kustlandskap. Det är dock för den skull inte förskonat från stormskador, eftersom träd liksom annan växtlighet anpassar sig till rådande klimat och därför är sårbara när trakten drabbas av ovanligt hårt väder.

Som exempel på ett mycket lokalt men också ytterst intensivt oväder kan nämnas den tromb som den 16 augusti 1990 drog fram i ett två mil långt stråk genom Årjängs kommun.