Jämförelse av normalperioder

Normalperioder är 30-årsperioder som gör det möjligt att jämföra klimatet mellan olika platser och studera hur klimatet förändras på en plats. Normalvärden beskriver det genomsnittliga klimatet på en viss plats under en normalperiod. SMHI har beräknat normalvärden för flera olika normalperioder och många olika meteorologiska parametrar. Nedan följer en kort jämförelse av normalperioderna 1961-1990, 1971-2000, 1981-2010 och 1991-2020, vilka är definierade av Världsmeteorologiska organisationen (WMO). 

Normalvärdena för de fyra överlappande 30-års perioderna mellan 1961-2020 är preliminära tills värdena, som är beräknade med en ny metod, är kvalitetsgranskade.

Temperatur

Årsmedeltemperaturen i Sverige stiger för varje överlappande 30-årsperiod från 1961 till 2020. I södra Sverige ökar temperaturen från omkring 6-8 °C för perioden 1961-1990 till 7-9 °C för perioden 1991-2020. I norra Sverige ökar temperaturen från omkring 0 till -3 °C för perioden 1961-1990 till 1 till -2 °C för perioden 1991-2020. 

Den pågående klimatförändringen med global uppvärmning avspeglar sig även i temperaturen i Sverige. Den svenska medeltemperaturen har stigit de senaste decennierna, och  temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor jämfört med den globala temperaturökningen [1]. Den naturliga variationen gör dock att temperatursvängningarna i Sverige mellan olika år kan vara större än globalt, eftersom vi tittar på ett mindre geografiskt område.

Kartorna visar årsmedeltemperaturen i Sverige för normalperioderna 1961-2020.
Kartorna visar årsmedeltemperaturen i Sverige för normalperioderna 1961-1990, 1971-2000, 1981-2010 och 1991-2020. Illustration SMHI Förstora Bild

Nederbörd

Årsnederbörden i Sverige ökar för varje överlappande 30-årsperiod från 1961 till 2020. I västra Götaland blir det ett större område som får en årsnederbörd på över 1000 mm. I övriga delar av landet ökar på många platser årsnederbörden från 400-500 mm till 500-600 mm.

Den pågående globala uppvärmningen påverkar också jordens nederbördsklimat. En allt varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga vilket betyder att både avdunstning och nederbörd generellt ökar med regionala skillnader. För Sveriges del ser vi såväl ökad årsnederbörd som ökad risk för torka under sommarmånaderna [2].

Kartorna visar årsnederbörden i Sverige för normalperioderna 1961-1990, 1971-2000, 1981-2010 och 1991-2020.
Kartorna visar årsnederbörden i Sverige för normalperioderna 1961-1990, 1971-2000, 1981-2010 och 1991-2020. Illustration SMHI Förstora Bild

Referenser

  1. Temperaturens ökning i Sverige sedan 1800-talet

  2. IPCC Syntesrapport 5