- Sök öppna data i utforskaren
- Hitta data för en plats
-
Temperatur och vind
-
Temperatur
- Brandriskdata, historisk
- Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990
- Dataserier med normalvärden för perioden 1971-2000
- Dataserier med normalvärden för perioden 1981-2010
- Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020
- Historisk data i Grib-format
- Stockholms temperaturserie
- Uppföljning av prognoser
- Uppsalas temperaturserie
- Års- och månadsstatistik
- Vind
-
Temperatur
- Nederbörd och fuktighet
- Åska och blixt
- Hav och havsmiljö
-
Sjöar och vattendrag
-
Vattenwebb
-
Om data i Vattenwebb
- Bakgrundsbelastning i S-HYPE
- Beräkningar i scenarioverktyget
- Budgetberäkningar med Kustzonsmodellen
- Flödesstatistik från S-HYPE i Vattenwebb
- Indata för jordarter i Vattenwebb
- Indata för markanvändning i Vattenwebb
- Indata för punktkällor och diffusa källor i Vattenwebb
- Indata för vattenkraftsregleringar i Vattenwebb
- Kalibrering och utvärdering av Kustzonsmodellen
- Kalibrering och utvärdering av S-HYPE
- Källfördelning av näringsämnen i Vattenwebb
- Punktkällor och landtillrinning i Kustzonsmodellen
- Regleringspåverkan i sjöar och vattendrag
- Retention i S-HYPE
- Tillförlitlighet i beräkningarna
- Väder och atmosfärsdeposition i Kustzonsmodellen
-
Om tjänster i Vattenwebb
- Modelldata per område
- Data för delavrinningsområden - sötvatten
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Ladda ner modelldata hela Sverige
- Hydrologiskt nuläge
- Utvärdera modellresultat för sötvatten
- Analysverktyg för regleringar
- Anlagda våtmarker
- Damm- och sjöregister
- Historisk förteckning över Sveriges vattenfall
- Historiskt bildgalleri
- Klimatscenarier
- Ladda ner mätningar
- Snötyngd
- Vattenwebb arkiv
- Prognos med notifikation
- Utvärdera vattenprover
- Utvärdera modellresultat för saltvatten
- Analysverktyg för övergödning i kustzon
- Analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten
- Status hydrologisk regim
- Avrinningskartor
- Vanliga frågor om Vattenwebb
- Uppdateringar
- Bidra med data
-
Om data i Vattenwebb
- Hydrografi
- Vattenföring
- Vattenstånd
- Is på sjöar
- Vattendragstemperatur
-
Vattenwebb
- Luftkvalitet
- Solstrålning
- Om SMHIs data
Data om luftföroreningar och nedfall i Sverige
På uppdrag av Naturvårdsverket beräknar SMHI årligen lufthalter och nedfall av olika ämnen över Sverige. Resultatet är en del av den nationella miljöövervakningen inom programområde Luft.
Mer om miljöövervakningens programområde Luft hos Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
Svavel, kväve och marknära ozon
Oxiderat svavel (SOx-S), oxiderat kväve (NOy-N) och reducerat kväve (NHx-N) är ämnen som vid förhöjda halter i atmosfären, både i gas- och partikelform, kan ha negativa hälsoeffekter.
Nedfall av ämnena bidrar även till miljöproblem som försurning och övergödning. I det sammanhanget har även nedfall av baskatjoner (kalcium, magnesium, natrium och kalium) betydelse.
Ozon på marknivå är hälsovådligt och skadar vid förhöjda halter material och växtlighet, inklusive jordbruksgrödor och skog.
Öppna data
Svavel- och kväveföreningar, baskatjoner och marknära ozon
Datamängden innehåller beräknade halter av svavel- och kväveföreningar i luft och deposition samt olika mått på marknära ozon. Deposition omfattar även baskatjoner.
Kartlagda årsvärden av lufthalter och deposition till olika marktyper kan laddas ner i form av Sverigekartor med en geografisk upplösning på 20x20 km fram till år 2020. Från 2021 och framåt är upplösningen 11x11 km. Halterna och depositionen avser regional bakgrundsluft och kan därför inte användas direkt för att exempelvis kartlägga föroreningshalterna i en stad.
Från 2013 och framåt finns också flera mått på halter av marknära ozon i Sverige.
Så fungerar datavärdskapet
Beskrivning av data
Förklaringar till de halter och mått som finns i datavärdskapet.
Metodik
Beskrivning av metodiken för att beräkna data.
Villkor för användning
Villkor förknippade med att använda och publicera data.
Kontakt
Kontakta oss om du har frågor kring datavärdskapet för atmosfärskemi.
