Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

Vädret på våra breddgrader

Det här avsnittet i serien om atmosfärens allmänna cirkulation handlar om vädret på våra breddgrader med högtryck och vandrande lågtryck i gränsen mellan kalla och varma luftmassor.

Den här artikeln är en del av en artikelserie skriven av Anders Persson som var meteorolog på SMHI. Artikeln publicerades i Månadens Väder och Vatten 1/2006.

Eldar vi i en spis vid en innervägg och det finns ett fönster som utestänger kallt vinterväder skapas en cirkulation i rummet. Luft som blir varmare och lättare ovanför spisen rör sig sedan uppåt och strömmar vidare under taket mot fönstret.

Den luft som befinner sig vid det kalla fönstret avkyls, blir tyngre och sjunker ner mot golvet och strömmar längs detta mot spisen där den uppvärms. Den olikartade uppvärmningen har skapat en cirkulation, skapat rörelse och rörelseenergi.

På samma sätt genereras rörelse i atmosfären när uppvärmd varm luft i tropikerna stiger uppåt och på hög höjd accelererar mot polerna, medan kall luft vid polerna avkyls och strömmar mot tropikerna.

Corioliskraften vrider luften

På samma sätt som i det uppvärmda rummet skulle man kunna vänta sig att värmen spred sig till hela rummet, att den varma luften från tropikerna, självfallet lite avkyld, snart nådde upp till våra nordliga breddgrader. Det som förhindrar eller försvårar detta är jordens rotation, genom corioliseffekten.

Corioliseffekten försöker som bekant alltid att få luften att återvända i en tröghetscirkel. Det lyckas nu inte helt, eftersom också den kraft som accelererar vinden från högt till lågt lufttryck finns med i bilden.

Kampen mellan de båda motstridiga krafterna slutar med att vinden avlänkas åt höger, mot öster. Eftersom corioliskraften är svag närmast ekvatorn sker dock avlänkningen långsamt och luften hinner accelerera upp till avsevärda hastigheter.

I artikeln Den subtropiska Midgårdsormen visas hur detta resulterar i en subtropisk jetström kring 30° latitud. Där ser vi också hur denna ”luftstockning” bidrar till att skapa och underhålla det subtropiska högtrycksbältet kring 30° latitud. Från detta mäktiga högtrycksbälte strömmar luft på låg nivå tillbaka till tropikerna (passaderna) (se även Tropikernas cirkulation).

Illustration som visar att  på grund av jordens rotation får varmluften från tropikerna kontakt med den sjunkande kalluften från polerna först via mellansteg som den subtropiska jetströmmen (cirkeln med kryss) och det subtropiska högtrycksbältet kring 30° latitud.

På grund av jordens rotation får varmluften från tropikerna kontakt med den sjunkande kalluften från polerna först via mellansteg som den subtropiska jetströmmen (cirkeln med kryss) och det subtropiska högtrycksbältet kring 30° latitud.

Sjunkande luftrörelser kring polerna

Från samma subtropiska högtrycksbälte strömmar varm och fuktig tropisk luft även norrut. När den rör sig åt nordost möter den kall luft från polerna som är på väg i motsatt riktning. Denna kalla luft har bildats genom avkylning, vilket gjort den tyngre.

Runt polerna har vi därför allmänt sjunkande luftrörelser. Corioliskraftens fördröjande inverkan på utflödet medför att luft ackumuleras kring polerna i utbredda högtryck.

Ofta kommer de båda luftmassorna i direktkontakt med varandra på våra breddgrader 40-70°, mellanbredderna. Förvånande nog blandas de olika luftmassorna inte så lätt med varandra när de möts. I stället glider den lätta varma luften ovanpå den tyngre kalla luften.

Skiljeytan är förhållandevis smal, 10-100 kilometer i horisontell led och cirka 1 kilometer i vertikal led. Det är i denna gränszon som det mesta av det som vi upplever som ”väder” utvecklar sig: snö, regn, hårda vindar och snabba temperaturförändringar.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    I en artikelserie i SMHIs månatliga tidskrift Väder och Vatten beskrevs luftens och vattnets rörelser från sjöbris till monsun, från tidvatten till...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Norra polcirkeln soligast i världen

    Solen är källan till all energi och allt liv och rörelse på jorden. Om någonstans så märks det i Lappland under somrarna när växtligheten fullständ...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Kall snö strålar värme

    Latituden och årstiden bestämmer hur koncentrerat solljuset blir. Står solen 45° över horisonten fördelas den inkommande solstrålningen på en yta s...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären

    Att det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären visar sig bland annat under klara morgnar, då temperaturen kan...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Från sjöbris till monsun

    Genom omblandning fördelas värme mellan de upphettade tropikerna och de avkylda polarregionerna över större områden i atmosfären. Men omblandningen...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den förunderliga corioliseffekten

    När temperaturskillnader jämnas ut genom att varm luft förs mot kallare nejder, och kall luft mot varmare, sker det inte utan motstånd. Jordrotatio...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Jordrotationens yllemösse-effekt

    Effekten av jordens rotation, den så kallade corioliseffekten, är att varje rörelse böjs av i rät vinkel åt höger på norra halvklotet och åt vänste...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den subtropiska Midgårdsormen

    Som en Midgårdsorm slingrar sig den subtropiska jetströmmen runt jorden på cirka 30° latitud. Det är det kraftigaste och mest omfattande vindsystem...

Relaterade faktapaket

Stormig himmel  med moln

Atmosfärens cirkulation

Havsmiljö

Storskalig oceanografi

En blek sol strålar genom morgondimma.

Strålning