Härjedalens klimat

Härjedalen har ett för svenska förhållanden utpräglat kontinentalt klimat med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter liksom sommartid mellan dag och natt.

Inget svenskt landskap har så hög medelhöjd över havet som Härjedalen. Ungefär halva ytan är belägen högre än 650 meter över havet. I Lappland ligger en fjärdedel och i Jämtland bara en femtedel av landskapet så högt.

Härjedalens lägsta punkt, 280 meter över havet, ligger också betydligt högre än motsvarande punkt i Lappland och Jämtland. Den högsta punkten ligger nära 1800 meter över havet, så höjdskillnaden är hela 1500 meter trots att landskapet är relativt litet.

Stora temperaturskillnader sommartid

Medeltemperaturen i juli (för normalperioden 1991-2020) är cirka 15° i dalgångarna i landskapets östligaste del, men avtar med höjden till bara mellan 8 och 10° ovanför trädgränsen i väster och till uppskattningsvis knappt 5° på toppen av Helagsfjället.

Kalla dalgångar vintertid

Under vintern är skillnaderna i medeltemperatur mindre än sommartid och då är det i stället i genomsnitt kallast i den lägre terrängen. I vissa dalgångar är det omkring -10° i genomsnitt i januari, medan det är bara -7 till -8° i en del höjdpartier.

Kalla sommarnätter

Den högsta temperatur som uppmätts i Härjedalen är 36,0° i Sveg den 8 juli 1933. I lite nyare tid är den högsta temperaturen 33,2° som också uppmättes i Sveg den 25 juni 2020.

Landskapets lägsta temperatur är -47,7°, uppmätt i Storsjö kapell den 10 januari 1987.

För nästan alla månader har stationer i norra Norrland de svenska köldrekorden, men under sommarens soliga nätter i norr får sydligare stationer sin chans och i maj och juli innehar Härjedalen rekorden. Den 3 maj 1981 hade sålunda Fjällnäs -24,1° och den 22 juli 1888 och den 14 juli 1893 hade Funäsdalen -5,0°.

Nederbördsrekord

Den uppmätta årsnederbörden varierar från cirka 500 mm i Ljusnans dalgång till omkring det dubbla på Helagsfjället.

Rekordet för högsta dygnsnederbörd innehas av Malmagen vid norska gränsen nordväst om Funäsdalen. Det rekordet sattes i samband med det regn som orsakade ett katastrofflöde på Fulufjället i Dalarna. Från klockan 08 den 30 till klockan 08 den 31 augusti 1997 uppmätte man då 128,0 mm regn i Malmagen med en uppskattad maximal 24-timmarsmängd på 136 mm.

Månadsrekordet lyder på 242,2 mm och sattes i juli 1916 i Linsell.

Snödjupsrekord

Det största snödjup som rapporterats från Härjedalen är 174 cm som uppmättes i Fjällnäs den 6-7 och 12-13 mars 1988.

På grund av landskapets stora höjd över havet finns flera fall av extremt tidiga och sena snöfall rapporterade.

Det tidigaste snöfall som vi har tillförlitlig kännedom om i Sverige utanför de rena fjällområdena inträffade sålunda den 17 augusti 1949 i Brännvallen 2 mil västsydväst om Hede. På 700 meters höjd över havet hade man där enligt privata mätningar ett snödjup på 4 cm denna dag.

Bland mycket sena snöfall kan nämnas att Fjällnäs rapporterade hela 15 cm snö den 6 juli 1964, så någon helt säkert snöfri säsong är svår att fastställa för Härjedalens del.

Förmodligen blåsigast på Helagsfjället

Vindklimatet i Härjedalen är inte kartlagt i detalj eftersom det inte finns så många regelbundna och långvariga mätningar i ren fjällterräng. Sannolikt kan det vid Helagsfjället förekomma betydligt kraftigare vindar än vad SMHIs officiella statistik anger.

Bland stationer i SMHIs grundnät är den högsta medelvinden 33,0 m/s den 14 januari 2003 på 932 meters höjd på Flatruet. Den stationen rapporterade då inte byvindhastighet, varför den högsta rapporterade byvinden i stället är 31,6 m/s i Dravagen den 15 november 2011.