Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Faktapaket: Mätning av flöde och vattenstånd
Långa mätserier av vattenföring och vattenstånd
På SMHI finns många och långa tidsserier av vattenstånd och vattenföring. Allt finns tillgängligt att använda och då är det bra att känna till att både insamling av data, mätteknik och ibland även platserna har ändrats vilket kan påverka observationerna. Det finns även olika sätt att se på vilken serie som är längst, vilket beskrivs i denna artikel.
Långa mätserier – vad du bör vara uppmärksam på
De långa tidsserierna ger värdefull information som sammantaget kan berätta för oss hur Sveriges hydrologi ändrats över tid. Det finns dock mycket att tänka på när du tittar på långa tidsserier och det är viktigt att fundera på om osäkerheter kan påverka det resultat du är ute efter när du jobbar med data från observationer.
- Metodik och frekvens för mätning ändras över tid. Idag mäts vattenstånd i nära real tid, det vill säga, nästan hela tiden. För hundra år sedan lästes en pegelskala av varannan dag eller kanske så sällan som en gång i veckan. Om det var snabba flödesförlopp kunde dessa missas. Ett exempel på konsekvenser av detta visas nedan:

Exempel på en flödestopp som sannolikt är underskattad. Högsta flödet 1919 (till vänster) och högsta flödet 2008 (till höger). Exemplet kommer från Öster-Noren, en hydrologisk station i Indalsälven.
- Mänsklig aktivitet i området uppströms mätningarna kan påverka. Över tid har mänsklig aktivitet påverkat Sveriges hydrologi i stor utsträckning. Vattendrag har rensats och rätats ut i samband med flottning och båttransport. Dikningar och sjösänkningar utfördes för att säkra jordbruksmark. Och inte minst dämning och reglering av vattendragen har påverkat vattenföringen. Vid lågflöden kan vattenuttag påverka vattenflödet i vattendraget.
- Sambandet mellan vattennivå och vattenföring kan förändras över tid. Eftersom vattenföring beräknas från vattennivån är det viktigt att ha detta i bakhuvudet vid analys av långa tidsserier av vattenföring. SMHI kontrollmäter sambandet, avbördningskurvan med jämna mellanrum för att se att det stämmer. Om det inte stämmer, görs nya mätningar för att ta fram ett nytt samband.
- Teknikutveckling har möjliggjort förbättringar i mätning av vattennivå och vattenföring. Mätningarna förut kan ha varit av god kvalitet, men idag kan det oftast göras betydligt mer effektivt. Framförallt granskning och hantering av stora datamängder görs betydligt enklare, vilket förbättrat datakvaliteten.
- Orsaken och syftet med mätningarna och observationerna har varierat över tid. Detta påverkar kvaliteten på tidsserierna. Exempelvis var inte lågflöden av lika stort intresse som medelflöden och högflöden under den tidigare halvan av 1900-talet.
Läs mer om hur SMHI övervakat och samlat in data över landets hydrologi i ” Insamling av hydrologisk data över tid”
Läs mer om hur mänsklig aktivitet påverkat landets hydrologi i artikeln "Mänsklig påverkan”
Första mätningar av vattenstånd och vattenföring från Mälaren och Vänern
Den hydrologiska tidsserie som har de tidigaste mätningarna kommer från Mälaren och visar dess vattenstånd. Mätningarna började redan 1774 vid Övre Stockholm och var kopplade till behovet att förstå vattenståndets variation då det bland annat påverkade slussningen av fartyg. Fartyg slussades vid den här tiden in från Saltsjön som är en del av Östersjön in i Mälaren.
Vattenståndserien är inte sammanhängande och särskilt i början är det svårt att använda data på grund av att kvaliteten är oviss. Ombyggnationer vid slussen har påverkat vattennivån och dessutom påverkar landhöjningen tidsserien vilket tydligt kan ses i figuren nedan. Efter att Nils Ericssons sluss invigdes 1851 anses vattennivån vara av en mer jämn kvalitet.

Mälarens vattennivå (centimeter över havet) finns det mätningar så långt tillbaka som från 1774.
Den längsta tidsserien över vattenföring kommer från utloppet av Vänern. Härifrån finns tidsserier över både vattenföring och vattenstånd från 1807. Mätningarna av vattenståndet gjordes från början vid Sjötorp och senare även från Sunnanå.
Även mätningar från Sveriges andra stora sjöar har mycket långa tidsserier. Från Notholmen vid Hjälmaren finns mätningar från 1815. Här går det tydligt att se den stora sjösänkningen som gjordes mellan åren 1878 och 1888.
De flesta tidsserierna visas och kan läsas mer om i artiklarna om de Stora sjöarna.
Den längsta serien från vattendrag – en sammansatt serie
De tidigaste hydrologiska observationerna är från sjöar. Om vi tittar på vattendrag så är den längsta tidserien från Fäggeby i Dalälven. Här mättes vattenflöde redan 1851. I och med att Dalälven reglerades flyttades mätningarna och nu mäts vattenföring från Långhags kraftstation, något uppströms Fäggeby. Tidsserien är därför kopplad och består av mätningar från två närliggande platser. Mätningarna görs inte av SMHI men förvaltas här.
I tidsserien syns tydligt förändringen i vattendraget vid 1941 då vattenföringen är tydligt påverkad av regleringen vid Långhags kraftverk.

Vattenföringen i Dalälven vid Fäggeby/Långhag från 1851 till 2020-talet. Diagrammet visar hur regleringen vid Långhags kraftverk 1941 förändrade vattenföringen, med mindre variationer och generellt lägre flödestoppar som följd.
Den längsta sammanhängande tidsserien från en SMHI-station
I början av 1900-talet tillkommer många stationer i och med inrättandet av myndigheten Hydrografiska byrån 1908. Myndigheten hade till uppgift att kartlägga de svenska färskvattnen, både vetenskapligt och praktiskt. Arbetet syftade också till att ta fram en plan för utbyggnad av vattenkraften.
Av de stationer som uppförts och drivs av SMHI är den med längst tidsserie mätstationen Rörvik. Den ligger vid utloppet av Algunnen i Småland. Mätningarna vid Rörvik startade 1907. De två bilderna nedan är från två tidiga mättillfällen då pegeln inspekterades och vattenföringar gjordes för att granska avbördningssambandet.

Från Fältbok nr 7, sid 9 (Sandström): 12/6 1908. Foto taget i samband med avvägning. Observatör kommunalordförande John Andersson. Fixen 2 meter från pegeln i den sten vid vilken pegeln står.

Från Fältbok nr 202, sid 3-6 (Wattenström): 22/5 1918. Rörvik (Algunnens utl.). Q-mätning fr. landsvägsbron nedströmssida (bron vid Sågen). ... God mätning. Pegelafvägning. Pegeln lutar något framåt. Då han är ganska murken går ej nu att räta upp honom. Ny pegel torde dock blifva nödvändigt att montera om ett år senast. Längre stoppar han nog ej. Lämpligast i höst då sjön lagt sig. Observatören väntar order då ny pegel uppsättes, jämte instruktion hur pegelutbytet bör ske. (Bra mat och troligen kan äfven logi erhållas hos observatören i Rörvik).
Längsta tidsserie med stabil tröskel
De serier som nämns ovan beskriver vattenföring. Egentligen är det lite missvisande att skriva så eftersom det som mäts kontinuerligt är vattennivå. Vattenflödet beräknas sedan med hjälp av ett avbördningssamband.
För att sambandet mellan vattennivå och vattenflöde ska vara tydligt och gälla över tid behöver mätningar göras på en lämplig plats i vattendraget. En sådan plats kallas bestämmande sektion som utgörs av en tröskel. Det är en avgränsande förhöjning av botten i ett vattendrag eller vid ett sjöutlopp. Vattenståndet nedströms en bestämmande sektion påverkar inte vattenståndet uppströms sektionen.
Beroende på typ av tröskel är det olika svårt att mäta in den höjd där flödet är noll, tröskelhöjden, vilket påverkar osäkerheten för exempelvis lågflödesdata.
Den station som har den längsta tidsserien med samma förhållanden kring tröskeln är Lannavaara som mäter vattenföring i Lainioälven, ett biflöde till Torneälven. Här finns mätningar från 1923 med en och samma tröskel.

Tröskeln, mätplatsen vid Lanavaara mätstation. Den mätplats som varit mest stabil av alla våra mätningar i landet.
Alla mätningar som görs sparas och läses in för att i bästa möjliga mån förbättra avbördningssambandet, det vill säga sambandet mellan vattennivå och vattenföring. Nedan visas Lannavaaras avbördningskurva med några av de tidigaste mätningarna.

Avbördningskurvan för mätstationen vid Lanavaara i Lainioälven. Här visas punkter för mätningar som gjorts kring 1920. Inte alla används för att bygga upp avbördningssambandet.
Ibland kan inte alla mätningar användas. Nedan är en bild från en mätning som gjordes 1918. Då dämdes vattennivån av is och mätningen kunde därför inte användas för att förbättra avbördningskurvan.

Från fältbok nr 200, sid 9-14 (Sundvallson): 25/4 1918. Lannavaara. Sektionen i forshufvudet midt för Lannavaara by; samma sektion som förut i vinter användts. Sundvallson och 2 män. Mätning: 3,00-4,55. Isen börjar bli svag med vakar uppskurna i sektionen. Engströms mätningsvakar nu osynliga. Storstenig, dålig sektion.
Lång, men gles tidsserie - skriven i sten
Vissa tidsserier är mycket glesa. Tidsserien från Faluån finns inte i SMHIs arkiv och även om den bara visar årtal och elva värden, så är den av värde för Faluborna. Notera att första årtalet är 1764, tio år före Mälarens vattenståndsserie.

Högvattenmärken i Faluån, centrala Falun.
Mer i detta faktapaket
- Hydrologi
Mätning av flöde och vattenstånd
SMHI har i uppdrag att beskriva Sveriges hydrologi. Detta görs både med hjälp av mätningar och modeller. Idag finns cirka 300 mätplatser i sjöar oc...
- Mätning av flöde och vattenstånd
Avbördningskurva
En avbördningskurva visar sambandet mellan vattennivå och vattenflöde. Sambandet är unikt och tas fram för utvalda platser i ett vattendrag.
- Mätning av flöde och vattenstånd
Insamling av hydrologisk data över tid
Läs om hur mätning och insamling av hydrologisk data skett över tid, ända från att Hydrografiska Byrån bildades tidigt 1900-tal, till hur data idag...
- Mätning av flöde och vattenstånd
Mätning av vattenflöde ute i fält
Vattenflöde kan mätas på olika sätt och tekniken har utvecklats över tid. Fältmätningarna är en viktig del i att säkerställa att omräkningen från v...
- Mätning av flöde och vattenstånd
SMHIs hydrologiska stationsnät och olika typer av stationer
Ett av SMHIs uppdrag är att beskriva vattentillgången i Sveriges sjöar och vattendrag. Som en del av det arbetet utförs mätningar vid hydrologiska ...




