Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Faktapaket: Mätning av flöde och vattenstånd
Mätning av vattenflöde ute i fält
Vattenflöde kan mätas på olika sätt och tekniken har utvecklats över tid. Fältmätningarna är en viktig del i att säkerställa att omräkningen från vattennivå till vattenflöde – avbördningssambandet – stämmer vid SMHIs stationer.
För att beräkna vattenflöde, volymen vatten som passerat under en viss tid, från vattennivå används vid de flesta hydrologiska stationer en så kallad avbördningskurva. Den visar och tas fram med hjälp av manuella flödesmätningar vid olika vattenstånd.
Varje station kräver en egen kalibrering. Eftersom naturen är föränderlig måste avbördningskurvan kontrollmätas med nya vattenföringsmätningar och eventuellt uppdateras om mätningarna avviker från kurvan. När det blir högre eller lägre flöde än vad som mätts tidigare på stationen är det också viktigt att göra nya fältmätningar, för att uppdatera de delar av avbördningskurvan som förlängts från det inmätta området.
Olika principer för att mäta flöde på plats
Det finns olika metoder för att mäta vattenflödet vid en specifik tidpunkt på en plats.
Vanligast är att med olika instrument mäta vattenhastigheten i flera punkter i ett tvärsnitt av vattendraget, antalet punkter är olika för olika typer av instrument. Dessa kan vara monterade på till exempel stänger, olika typer av båtar eller på drönare. Tvärsnittets area mäts också in. Beroende på metod så görs inmätningen av area vid samma tillfälle som vattenhastighetsmätningen eller vid ett annat. Sedan beräknas medelhastigheten för vattnet i hela tvärsnittet och multipliceras med arean för att få fram flödet.

En förutsättning för att dessa typer av mätningar ska fungera bra är att vattenhastigheterna är jämna i hela tvärprofilen. Mätning med akustiska instrument, ytvattenhastighetsmätningar och flygelmätningar är exempel och beskrivs nedan.
Om vattnet är turbulent kan vattenflödet istället beräknas genom att mäta utspädningen av en känd mängd av ett visst ämne i vattnet. På SMHI används salt för denna typ av mätning och det beskrivs under rubriken Saltutspädningsmetoden.
När vattenflödet är litet kan volymen vatten som passerar under en viss tid ibland mätas direkt, det beskrivs under rubriken Hinkmetoden.
Akustiska instrument
Den vanligaste metoden idag är att mäta flödet med hydroakustiska mätinstrument, även kallat akustiska profilerare. Metoden började användas på SMHI under mitten av 1990-talet. Principen med akustisk mätning är att ljudpulser skickas från instrumentet ut i vattendraget. Ljudet studsar på partiklar i vattnet som antas ha samma hastighet som vattenmassan och genom att mäta frekvensen på återkommande eko kan instrumentet beräkna vattenhastigheten med hjälp av Dopplereffekten. En av förutsättningarna för att mätningen ska fungera bra är därför att det finns tillräckligt med partiklar i vattnet för ljudpulsen att studsa på, annars blir återkommande eko alldeles för svagt och inga data kan registreras.
Det finns instrument för punktvis mätning och de som mäter i stort sett hela tvärsnittsprofilen, vilket är den metod som idag används för merparten av de flödesmätningar som görs av SMHI. För instrumenten som mäter vattenhastigheten punktvis registreras vanligtvis bottendjupet som ger tvärsnittsarean manuellt. Liksom för flyglarna skattas vattnets medelhastighet i tvärprofilen och flödet beräknas av instrumentet genom att multiplicera den med arean. Instrumenten som mäter hastigheten i hela tvärsnittsprofilen mäter också bottendjupet med särskilda ljudpulser för att få fram tvärsnittsarean. Det är dock inte möjligt att mäta vattenhastigheterna närmast ytan, botten och kanterna, så där skattas hastigheten från det uppmätta området. Flödet beräknas sedan genom att multiplicera vattenhastigheten med arean i varje cell.

Måttbandet på fotot visar var tvärsnittsprofilen mättes.

Exempel på punktmätning gjord vid SMHIs mätstation Heåkra. Pilarna visar uppmätt vattenhastighet för respektive del av vattendragets bredd.

Gul linje på fotot visar var tvärsnittsprofilen mättes.

Blå streck visar uppmätta vattenhastigheten för respektive punkt längs vattendragets bredd.

Exempel på flödesmätning gjord vid SMHIs mätstation Granåker.
Ytvattenhastighetsmetod
En annan typ av punktvis mätning av vattenflöde är att mäta ytvattnets hastighet i ett antal punkter i ett tvärsnitt av vattendraget, ytvattnets hastighet relateras sedan till medelhastigheten och tillsammans med arean beräknas så flödet.
Den allra enklaste varianten av detta är att kasta pinnar i vattnet och se hur snabbt de rör sig nedströms (som Nalle Puh med vänner gjorde från en bro), göra ett antagande om hur mycket långsammare medelhastigheten är än det snabba ytvattnet och mäta vattendragets area med en mätsticka.
Under senare år har ett antal programvaror utvecklats som använder filmer av vattnet för att beräkna ytvattenhastigheten. Kamerorna för att ta filmerna kan vara allt från mobilkameror till kameror monterade på drönare. För att få fram relationen mellan ytvattenhastighet och medelhastighet finns olika metoder. Tvärsnittsarean kan mätas in vid samma tillfälle som filmen tas eller vid ett annat tillfälle. Tex kan bottenprofilen från en ADCP eller en manuellt inmätt tvärsektion användas. Metoderna ger mätningar med större osäkerhet än de akustiska profilerarna men kan vara ett alternativ för att göra flera mätningar och för att mäta vid högflöden som annars hade varit för farliga eller svåra att mäta på andra sätt.

Exempel på ytvattenhastighetsmätning vid SMHIs mätstation Berg.

Röda pilar visar tolkade ytvattenhastigheten för respektive punkt längs vattendragets bredd. Gul linje på fotot visar placering av tvärsnittsprofilen.
Saltutspädningsmetoden
Vattendrag med forsar och turbulent vatten kan gå att mäta med saltutspädningsmetoden. Det går kortfattat ut på att hälla en bestämd mängd salt i vattendraget och med ett speciellt instrument mäta vattnets ledningsförmåga, även kallat konduktivitet, en bit nedströms. När hela saltmängden registrerats kan flödet räknas fram genom att dividera ihälld saltmängd med arean under den uppmätta konduktivitetskurvan.

Exempel på saltutspädningsmätning vid SMHIs mätstation Kvarntorp. Röd och blå linje visar uppmätt konduktivitet/saltkoncentration under mätningen.

Fotot visar placering av mätinstrumenten, saltet hälldes i ca 30 m uppströms.
Hinkmetoden
Vid stationer med byggda trösklar och mätöverfall kan volym/tid-metoden, eller ”hink”-metoden som den kallas i dagligt tal, användas när det är lågflöde. Metoden går ut på att vattnet som rinner över tröskeln fångas upp och tiden det tar att fylla uppsamlingskärlet mäts. Flödet räknas sedan fram genom att dividera vattenvolymen med den uppmätta tiden.

Exempel på mätning med hinkmetoden vid SMHIs mätstation Solnen.
Flygelmätningar
Under 1900-talet mätte SMHI vattenflödet med ett mekaniskt instrument som ser ut som en propeller, en flygel. De flesta mätningar historiskt är alltså gjorde med denna metod. Flygelpropellern sänks ner i vattnet och snurrar olika snabbt beroende på vattnets hastighet. För att kunna mäta olika vattenhastigheter och på olika djup finns flyglar i olika storlekar. Under flödesmätningen mäts vattenhastigheten i många punkter på olika djup över hela vattendragets bredd. För att få fram tvärsnittsarean mäts också djupet vid mätpunkterna, med lod eller mätsticka beroende på djup. Från punktmätningarna skattas vattnets medelhastighet i tvärprofilen och flödet beräknas genom att multiplicera den med arean.

Mätning av tvärsektion från en båt, tidigt 1900-tal.

En variant av flygel.

Planimeter, instrument för att mäta area.
Osäkerheter vid vattenföringsmätningar i fält
Vid all form av mätningar finns osäkerheter. Vattenflödesmätningar har generellt förbättras men det finns fortfarande osäkerheter. Exempelvis är mätningarna generellt osäkrare vid höga och låga flöden. Olika typ av vattendrag kan också påverka kvaliteten på mätningarna.
Mer i detta faktapaket
- Hydrologi
Mätning av flöde och vattenstånd
SMHI har i uppdrag att beskriva Sveriges hydrologi. Detta görs både med hjälp av mätningar och modeller. Idag finns cirka 300 mätplatser i sjöar oc...
- Mätning av flöde och vattenstånd
Avbördningskurva
En avbördningskurva visar sambandet mellan vattennivå och vattenflöde. Sambandet är unikt och tas fram för utvalda platser i ett vattendrag.
- Mätning av flöde och vattenstånd
Insamling av hydrologisk data över tid
Läs om hur mätning och insamling av hydrologisk data skett över tid, ända från att Hydrografiska Byrån bildades tidigt 1900-tal, till hur data idag...
- Mätning av flöde och vattenstånd
Långa mätserier av vattenföring och vattenstånd
På SMHI finns många och långa tidsserier av vattenstånd och vattenföring. Allt finns tillgängligt att använda och då är det bra att känna till att ...
- Mätning av flöde och vattenstånd
SMHIs hydrologiska stationsnät och olika typer av stationer
Ett av SMHIs uppdrag är att beskriva vattentillgången i Sveriges sjöar och vattendrag. Som en del av det arbetet utförs mätningar vid hydrologiska ...




