Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Faktapaket: Mätning av flöde och vattenstånd

Mätning av vattenflöde ute i fält

Vattenflöde kan mätas på olika sätt och tekniken har utvecklats över tid. Fältmätningarna är en viktig del i att säkerställa att omräkningen från vattennivå till vattenflöde – avbördningssambandet – stämmer vid SMHIs stationer.

För att beräkna vattenflöde, volymen vatten som passerat under en viss tid, från vattennivå används vid de flesta hydrologiska stationer en så kallad avbördningskurva. Den visar och tas fram med hjälp av manuella flödesmätningar vid olika vattenstånd.

Varje station kräver en egen kalibrering. Eftersom naturen är föränderlig måste avbördningskurvan kontrollmätas med nya vattenföringsmätningar och eventuellt uppdateras om mätningarna avviker från kurvan. När det blir högre eller lägre flöde än vad som mätts tidigare på stationen är det också viktigt att göra nya fältmätningar, för att uppdatera de delar av avbördningskurvan som förlängts från det inmätta området.

Olika principer för att mäta flöde på plats

Det finns olika metoder för att mäta vattenflödet vid en specifik tidpunkt på en plats.

Vanligast är att med olika instrument mäta vattenhastigheten i flera punkter i ett tvärsnitt av vattendraget, antalet punkter är olika för olika typer av instrument. Dessa kan vara monterade på till exempel stänger, olika typer av båtar eller på drönare. Tvärsnittets area mäts också in. Beroende på metod så görs inmätningen av area vid samma tillfälle som vattenhastighetsmätningen eller vid ett annat. Sedan beräknas medelhastigheten för vattnet i hela tvärsnittet och multipliceras med arean för att få fram flödet.

En bråkform med meter per sekund multiplicerat med kvadratmeter är lika med kubikmeter per sekund

En förutsättning för att dessa typer av mätningar ska fungera bra är att vattenhastigheterna är jämna i hela tvärprofilen. Mätning med akustiska instrument, ytvattenhastighetsmätningar och flygelmätningar är exempel och beskrivs nedan.

Om vattnet är turbulent kan vattenflödet istället beräknas genom att mäta utspädningen av en känd mängd av ett visst ämne i vattnet. På SMHI används salt för denna typ av mätning och det beskrivs under rubriken Saltutspädningsmetoden.

När vattenflödet är litet kan volymen vatten som passerar under en viss tid ibland mätas direkt, det beskrivs under rubriken Hinkmetoden.

Akustiska instrument

Den vanligaste metoden idag är att mäta flödet med hydroakustiska mätinstrument, även kallat akustiska profilerare. Metoden började användas på SMHI under mitten av 1990-talet. Principen med akustisk mätning är att ljudpulser skickas från instrumentet ut i vattendraget. Ljudet studsar på partiklar i vattnet som antas ha samma hastighet som vattenmassan och genom att mäta frekvensen på återkommande eko kan instrumentet beräkna vattenhastigheten med hjälp av Dopplereffekten. En av förutsättningarna för att mätningen ska fungera bra är därför att det finns tillräckligt med partiklar i vattnet för ljudpulsen att studsa på, annars blir återkommande eko alldeles för svagt och inga data kan registreras.

Det finns instrument för punktvis mätning och de som mäter i stort sett hela tvärsnittsprofilen, vilket är den metod som idag används för merparten av de flödesmätningar som görs av SMHI. För instrumenten som mäter vattenhastigheten punktvis registreras vanligtvis bottendjupet som ger tvärsnittsarean manuellt. Liksom för flyglarna skattas vattnets medelhastighet i tvärprofilen och flödet beräknas av instrumentet genom att multiplicera den med arean. Instrumenten som mäter hastigheten i hela tvärsnittsprofilen mäter också bottendjupet med särskilda ljudpulser för att få fram tvärsnittsarean. Det är dock inte möjligt att mäta vattenhastigheterna närmast ytan, botten och kanterna, så där skattas hastigheten från det uppmätta området. Flödet beräknas sedan genom att multiplicera vattenhastigheten med arean i varje cell.

Fotografi av en grund, stenig bäckfåra omgiven av tät grönskande vegetation. Ett måttband är utspänt tvärs över vattendraget och markerar platsen där tvärsnittsprofilen mättes.

Måttbandet på fotot visar var tvärsnittsprofilen mättes.

Diagram som visar en punktmätning av vattenhastighet vid SMHIs mätstation Heåkra. Pilarna i det övre diagrammet visar uppmätt vattenhastighet och riktning vid olika punkter över vattendragets bredd. Det nedre diagrammet visar vattendragets djup längs mätsträckan, där färgade punkter illustrerar normalhastigheten i respektive mätpunkt.

Exempel på punktmätning gjord vid SMHIs mätstation Heåkra. Pilarna visar uppmätt vattenhastighet för respektive del av vattendragets bredd.

Fotografi av en person som utför mätningar vid strandkanten av ett brett vattendrag. Personen sitter framför en dator med mätutrustning riktad ut över vattnet. En gul linje markerar sträckan där tvärsnittsprofilen mättes. I bakgrunden syns trädbevuxna stränder och deras speglingar i vattnet.

Gul linje på fotot visar var tvärsnittsprofilen mättes.

Diagram som visar uppmätt vattenhastighet tvärs över ett vattendrag. Den röda linjen visar medelvärdet, medan de blå strecken visar uppmätta vattenhastigheter i respektive mätpunkt längs vattendragets bredd. X-axeln visar avstånd i östlig riktning (0–45 meter) och Y-axeln avstånd i nordlig riktning (-7–147 meter)

Blå streck visar uppmätta vattenhastigheten för respektive punkt längs vattendragets bredd.

Flödesmätning vid SMHIs mätstation Granåker. Diagrammet visar vattendragets djup längs en sträcka på cirka 140 meter, där färgskalan från blått till rött anger den interpolerade vattenhastigheten i meter per sekund.

Exempel på flödesmätning gjord vid SMHIs mätstation Granåker.

Ytvattenhastighetsmetod

En annan typ av punktvis mätning av vattenflöde är att mäta ytvattnets hastighet i ett antal punkter i ett tvärsnitt av vattendraget, ytvattnets hastighet relateras sedan till medelhastigheten och tillsammans med arean beräknas så flödet.

Den allra enklaste varianten av detta är att kasta pinnar i vattnet och se hur snabbt de rör sig nedströms (som Nalle Puh med vänner gjorde från en bro), göra ett antagande om hur mycket långsammare medelhastigheten är än det snabba ytvattnet och mäta vattendragets area med en mätsticka.

Under senare år har ett antal programvaror utvecklats som använder filmer av vattnet för att beräkna ytvattenhastigheten. Kamerorna för att ta filmerna kan vara allt från mobilkameror till kameror monterade på drönare. För att få fram relationen mellan ytvattenhastighet och medelhastighet finns olika metoder. Tvärsnittsarean kan mätas in vid samma tillfälle som filmen tas eller vid ett annat tillfälle. Tex kan bottenprofilen från en ADCP eller en manuellt inmätt tvärsektion användas. Metoderna ger mätningar med större osäkerhet än de akustiska profilerarna men kan vara ett alternativ för att göra flera mätningar och för att mäta vid högflöden som annars hade varit för farliga eller svåra att mäta på andra sätt.

Diagram som visar ytvattenhastighetsmätning vid SMHI:s mätstation Berg. Det övre diagrammet visar vattenhastigheten i rött och vattenföringen i blå staplar vid 20 mätpunkter. Hastigheten varierar mellan cirka 0,01 och 0,67 m/s och är som högst i mitten av vattendraget. Det nedre diagrammet visar vattendragets tvärsektion, med djupet i meter som brun kurva och mätpunkternas placering markerad med blå punkter. Djupet är störst i mitten och avtar mot stränderna.

Exempel på ytvattenhastighetsmätning vid SMHIs mätstation Berg.

Fotografi av ett vattendrag där vattnet till höger forsar ned för en kant, med överlagrad illustration av hastighetsfördelningen över en tvärsnittsprofil. Röda pilar visar tolkade ytvattenhastigheter vid olika mätpunkter längs vattendragets bredd. Blå horisontella linjer markerar mätpunkternas positioner och den gula vertikala linjen visar tvärsnittsprofilens placering i vattendraget.

Röda pilar visar tolkade ytvattenhastigheten för respektive punkt längs vattendragets bredd. Gul linje på fotot visar placering av tvärsnittsprofilen.

Saltutspädningsmetoden

Vattendrag med forsar och turbulent vatten kan gå att mäta med saltutspädningsmetoden. Det går kortfattat ut på att hälla en bestämd mängd salt i vattendraget och med ett speciellt instrument mäta vattnets ledningsförmåga, även kallat konduktivitet, en bit nedströms. När hela saltmängden registrerats kan flödet räknas fram genom att dividera ihälld saltmängd med arean under den uppmätta konduktivitetskurvan.

Diagram som visar resultatet av en saltutspädningsmätning vid SMHIs mätstation Kvarntorp. Två kurvor, A (röd) och B (blå), visar konduktiviteten över tid. Båda börjar på en stabil nivå kring 53 µS/cm, stiger kraftigt till en topp på cirka 117 respektive 127 µS/cm och sjunker därefter gradvis tillbaka till utgångsnivån. X-axeln visar tid mellan cirka 11:33 och 11:49 och y-axeln visar konduktivitet i µS/cm.

Exempel på saltutspädningsmätning vid SMHIs mätstation Kvarntorp. Röd och blå linje visar uppmätt konduktivitet/saltkoncentration under mätningen.

Mätinstrument placerade vid en bäck för att registrera salttransporten. Sladdar från instrumentet hänger ned i vattnet via ett gult rep som är spänt över vattendraget. Saltet hälldes i vattendraget cirka 30 meter uppströms mätplatsen

Fotot visar placering av mätinstrumenten, saltet hälldes i ca 30 m uppströms.

Hinkmetoden

Vid stationer med byggda trösklar och mätöverfall kan volym/tid-metoden, eller ”hink”-metoden som den kallas i dagligt tal, användas när det är lågflöde. Metoden går ut på att vattnet som rinner över tröskeln fångas upp och tiden det tar att fylla uppsamlingskärlet mäts. Flödet räknas sedan fram genom att dividera vattenvolymen med den uppmätta tiden.

En gul böjd skiva leder vatten från mätstationens utlopp ner i en svart plastbalja vid SMHIs mätstation Solnen. I bakgrunden syns en damm med näckrosor, vattenväxter och omgivande grönska.

Exempel på mätning med hinkmetoden vid SMHIs mätstation Solnen.

Flygelmätningar

Under 1900-talet mätte SMHI vattenflödet med ett mekaniskt instrument som ser ut som en propeller, en flygel. De flesta mätningar historiskt är alltså gjorde med denna metod. Flygelpropellern sänks ner i vattnet och snurrar olika snabbt beroende på vattnets hastighet. För att kunna mäta olika vattenhastigheter och på olika djup finns flyglar i olika storlekar. Under flödesmätningen mäts vattenhastigheten i många punkter på olika djup över hela vattendragets bredd. För att få fram tvärsnittsarean mäts också djupet vid mätpunkterna, med lod eller mätsticka beroende på djup. Från punktmätningarna skattas vattnets medelhastighet i tvärprofilen och flödet beräknas genom att multiplicera den med arean.

Svartvit historisk bild av tre män i en liten båt på en älv. De utför mätning av en tvärsektion med hjälp av mätstänger och linor. I bakgrunden syns en skogsklädd strand med stenig mark.

Mätning av tvärsektion från en båt, tidigt 1900-tal.

Fotografi av en äldre variant av flygel, bestående av flera separata delar i mässing och mörk metall. Delarna ligger på en vit bakgrund och omfattar en långsmal mekanisk konstruktion, en konformad del och en hoprullad kabel

En variant av flygel.

En planimeter med metallarmar och mäthjul, placerad ovanpå en teknisk ritning med rutnät och uppmätta ytor.

Planimeter, instrument för att mäta area.

Osäkerheter vid vattenföringsmätningar i fält

Vid all form av mätningar finns osäkerheter. Vattenflödesmätningar har generellt förbättras men det finns fortfarande osäkerheter. Exempelvis är mätningarna generellt osäkrare vid höga och låga flöden. Olika typ av vattendrag kan också påverka kvaliteten på mätningarna.


Mer i detta faktapaket

  • Hydrologi

    Mätning av flöde och vattenstånd

    SMHI har i uppdrag att beskriva Sveriges hydrologi. Detta görs både med hjälp av mätningar och modeller. Idag finns cirka 300 mätplatser i sjöar oc...

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    Avbördningskurva

    En avbördningskurva visar sambandet mellan vattennivå och vattenflöde. Sambandet är unikt och tas fram för utvalda platser i ett vattendrag.

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    Insamling av hydrologisk data över tid

    Läs om hur mätning och insamling av hydrologisk data skett över tid, ända från att Hydrografiska Byrån bildades tidigt 1900-tal, till hur data idag...

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    Långa mätserier av vattenföring och vattenstånd

    På SMHI finns många och långa tidsserier av vattenstånd och vattenföring. Allt finns tillgängligt att använda och då är det bra att känna till att ...

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    SMHIs hydrologiska stationsnät och olika typer av stationer

    Ett av SMHIs uppdrag är att beskriva vattentillgången i Sveriges sjöar och vattendrag. Som en del av det arbetet utförs mätningar vid hydrologiska ...

Relaterade faktapaket

Automatstation i Hoburg

Meteorologiska mätningar

Rosett, ett mätinstrument

Mätningar i havet

Två personer med hund springer i ösregn

Nederbörd

En bäck

Vattenföring