Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Hydrologi

Faktapaket: Mätning av flöde och vattenstånd

SMHIs hydrologiska stationsnät och olika typer av stationer

Ett av SMHIs uppdrag är att beskriva vattentillgången i Sveriges sjöar och vattendrag. Som en del av det arbetet utförs mätningar vid hydrologiska stationer runtom i landet. Stationsnätet består av olika typer av stationer. I takt med att syftet med mätningarna förändras över tid utvecklas också stationerna och nätet.

Idag består SMHIs hydrologiska grundnät av cirka 300 stationer som levererar vattenflödesdata. Vid runt 200 av stationerna ansvarar SMHI själv för allt som rör observationerna. Det gäller såväl stationsbyggnad som teknik, mätning, insamling och kvalitetskontroll. Från de övriga stationerna skickar externa aktörer in uppgifter till SMHIs databaser och SMHI svarar för enklare kvalitetskontroller av den inskickade datamängden.

Utöver grundnätet samlar SMHI också in data från många sjöar och vattendrag inom olika uppdrag kopplade till bland annat varningstjänst, vattenförvaltning och prognossystem. Över tid har nya stationer etablerats och andra avvecklats.

Se och ladda ned data från SMHIs aktiva och historiska observationer.

Olika hydrologiska mätstationer

I SMHIs grundnät finns det övergripande tre olika typer av stationer som levererar flödesdata:

  1. Stationer vid vilka enbart vattennivå mäts kontinuerligt. Stationstypen kräver ett entydigt samband mellan vattenstånd och flöde och vattenflöde räknas fram genom ett så kallat avbördningssamband.
  2. Stationer vid vilka vattennivå och vattenhastighet mäts kontinuerligt, så kallade indexstationer. Stationstypen kräver inte ett entydigt samband mellan vattenstånd och flöde och vattenflöde räknas fram genom ett så kallat
  3. Stationer där externa uppgiftslämnare levererar flödesdata direkt. Det gäller exempelvis data från vattenkraftstationer och beskrivs inte vidare i denna artikel.

Tryckgivare är sedan mitten av 2010-talet den vanligaste typen av mätinstrument för att mäta vattennivå kontinuerligt på SMHIs stationer.

Stationer där det finns ett entydigt samband mellan vattennivå och vattenflöde

Den vanligaste stationstypen bland SMHIs hydrologiska stationer är den där sambandet mellan vattennivå och vattenflöde är entydigt, alltså att vattennivån enbart beror av vattenflödet och inte påverkas av annat. För att det ska hända krävs att stationen placeras uppströms en så kallad bestämmande sektion eller tröskel. Det kan till exempel vara en forsnacke eller en byggd dammkonstruktion där vattenytan nedströms inte påverkar vattenytan uppströms tröskeln.

För att kunna räkna om vattennivån till vattenflöde vid den här typen av station används ett så kallat avbördningssamband som beskrivs med en avbördningskurva. Sambandet tas fram genom att flödesmätningar med olika typer av mätinstrument genomförs manuellt vid olika vattennivåer.

Schematisk bild av kontinuerlig mätning av vattennivån i ett vattendrag. Ett förbindelserör leder vatten från vattendraget till en brunn med mätutrustning, där en flottör följer vattennivån. Brunnen är placerad i ett litet hus med sadeltak som skyddar utrustningen.

Schematisk bild över hur en typisk mätstation med brunn ser ut. Här mäts vattennivån i brunnen. Förbindelseröret leder vatten från vattendraget in till brunnen och säkerställer att det är samma nivå. Vattenståndet mäts oftast med en tryckgivare.

Tröskeln

För en station som mäter vattennivån kontinuerligt krävs entydigt samband mellan vattenflöde och vattennivå och det säkerställs med en tydlig bestämmande sektion, även kallad tröskel.

Bestämmande sektion vid den hydrologiska stationen Flötemarken i Enningdalsälven. Bilden visar rinnande vatten som strömmar över en stenig botten, omgiven av skog och vegetation.

Foto på bestämmande sektion vid den hydrologiska stationen Flötemarken i Enningdalsälven

Det går att dela in de trösklar som finns vid SMHIs stationer i tre olika kategorier: mätvinkel, byggd tröskel och naturlig tröskel.

För att mätningarna ska vara av god kvalitet är det viktigt att tröskeln inte förändras. För byggda trösklar och vinklar gäller till exempel att vinkeln och/eller betongkonstruktionen är tät och för naturliga trösklar att de stenar och block som utgör tröskeln inte flyttas. Om tröskeln förändras behöver nya flödesmätningar göras för att ta fram det nya avbördningssambandet. Kortare perioder kan också dämmande föremål fastna på tröskeln och störa avbördningssambandet.

Mätvinkel

För stationer med mätvinkel kan sambandet mellan vattenstånd och flöde beräknas teoretiskt med hjälp av vattenståndet och vinkelns area. Manuella flödesmätningar behöver därför inte göras för att ta fram avbördningssambandet vid stationer med den här tröskeltypen. Vattennivån mäts i vattenytan uppströms mätvinkeln, vanligtvis är det en damm. Ett exempel är stationen Stabby, SMHIs mätstation i Stabbybäcken i Uppland, där tröskeln består av en betongdamm med mätvinkel av stål.

Mätvinkel i Stabbybäcken med en vattenfylld betongränna och en hängande mätanordning. Vattnet rinner genom konstruktionen och vidare ut i bäcken

Mätvinkel i Stabbybäcken.

Byggd tröskel

En byggd tröskel är ofta en betong- eller träkonstruktion som skapar en bestämmande sektion. Vattennivån mäts i vattenytan uppströms tröskeln. Ett exempel är SMHIs station Gränvad i Lillån i Västmanland som har en byggd tröskel av betong.

En bäck rinner över en byggd tröskel i Lillån, omgiven av grönskande träd och vegetation.

Byggd tröskel i Lillån.

Naturlig tröskel

Naturliga trösklar är ofta forsnackar där botten består av berg eller sten. Uppströms forsnacken bildas ofta en lugn vattenyta där vattennivån kan mätas. Ett exempel är SMHIs station Vrångebäcken i Slumpån i Västergötland där tröskeln består av sten.

Mätstationen Vrångebäcken i Slumpån i Västra Götaland. En naturlig tröskel där vattnet strömmar över stenar mellan skogsklädda stränder. Det lugna vattnet speglar den omgivande grönskan och träden.

Naturlig tröskel i Slumpån.

Indexstationer

I vattendrag där det saknas platser med entydigt samband mellan vattennivå och vattenflöde kan ibland en indexstation vara ett alternativ. För att stationstypen ska fungera bra ska vattendraget vara rakt både uppströms och nedströms stationen och vattenhastigheten får inte vara för låg. SMHI har sedan mitten av 2010-talet ett 10-tal stationer där tekniken används.

Vid indexstationerna används en så kallad indexarea, en tvärsektion av vattendraget, istället för tröskel för att beräkna vattenflödet. För indexarean beräknas både vattnets medelhastighet genom den och dess storlek kontinuerligt. Genom att multiplicera dessa båda värden beräknas så vattenflödet.

En bråkform med meter per sekund multiplicerat med kvadratmeter är lika med kubikmeter per sekund

Indexareans totala storlek mäts in när stationen startas. Areans storlek vid olika vattennivåer kan därmed beräknas via vattennivån som mäts kontinuerligt.

Vid stationen mäts också medelvattenhastigheten i en delvolym av vattendraget (indexvolymen) kontinuerligt. Genom att göra manuella flödesmätningar med olika mätinstrument vid olika vattenhastigheter kan ett samband mellan medelvattenhastigheten i indexvolymen och i indexarean tas fram. Från det så kallade indexsambandet kan sedan medelvattenhastigheten i indexarean beräknas kontinuerligt.

Ett exempel på indexstation är SMHIs station Fors 2 i Olandsån i Uppland.

Manuell flödesmätning vid SMHIs hydrologiska indexstation Fors 2 i Olandsån i Uppland. En bro korsar ån i bakgrunden och mätutrustning är placerad i vattnet. Bilden visar mätområdet med indexinstrumentet markerat i rött, vattennivåmätningen i gult, indexarean i grått och indexvolymen i blått.

Manuell flödesmätning vid SMHIs hydrologiska indexstation Fors 2 i Olandsån i Uppland. Indexinstrumentet är ingringat med rött, vattennivåmätningen med gult, indexarean med grått och indexvolymen med blått.

Två diagram visar hur flödet beräknas för indexstationer. Till vänster visas sambandet mellan vattennivå (m) och area (m²), där arean ökar med vattennivån. Till höger visas sambandet mellan vattnets medelhastighet i huvudfåran (m/s) och vattnets medelhastighet i indexvolymen (m/s). Flödet beräknas genom att multiplicera arean med medelhastigheten och anges i m³/s.

Skiss på hur flödet räknas ut för indexstationer.

Mer i detta faktapaket

  • Hydrologi

    Mätning av flöde och vattenstånd

    SMHI har i uppdrag att beskriva Sveriges hydrologi. Detta görs både med hjälp av mätningar och modeller. Idag finns cirka 300 mätplatser i sjöar oc...

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    Avbördningskurva

    En avbördningskurva visar sambandet mellan vattennivå och vattenflöde. Sambandet är unikt och tas fram för utvalda platser i ett vattendrag.

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    Insamling av hydrologisk data över tid

    Läs om hur mätning och insamling av hydrologisk data skett över tid, ända från att Hydrografiska Byrån bildades tidigt 1900-tal, till hur data idag...

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    Långa mätserier av vattenföring och vattenstånd

    På SMHI finns många och långa tidsserier av vattenstånd och vattenföring. Allt finns tillgängligt att använda och då är det bra att känna till att ...

  • Mätning av flöde och vattenstånd

    Mätning av vattenflöde ute i fält

    Vattenflöde kan mätas på olika sätt och tekniken har utvecklats över tid. Fältmätningarna är en viktig del i att säkerställa att omräkningen från v...

Relaterade faktapaket

Automatstation i Hoburg

Meteorologiska mätningar

Rosett, ett mätinstrument

Mätningar i havet

Två personer med hund springer i ösregn

Nederbörd

En bäck

Vattenföring

Faktapaket hydrologi

Alla faktapaket inom hydrologi

Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.