2023 - Kraftig vårflod i Torneälven

Vårfloden 2023 blev kraftig i nordligaste delen av landet med höga flöden och översvämningar. I Torneälven och biflödet Muonioälven var flödena extremt höga och jämförbara med den tidigare rekordvårfloden 1968. På några stationer var vattenflödena till och med de högsta som observerats sedan mätningarna startade.

Forsande vatten med översvämmade byggnader intill älven
Kukkolaforsen i Torneälven under den extrema vårfloden den 21 maj 2023. Foto Nils-Erik

Snösmältningen i kombination med kraftig nederbörd ledde till extrema flöden och översvämningar i delar av Norrbottens län 2023. Kring den 10 maj satte värmen igång snösmältningen och vattenflödena ökade. Ett kraftigt regn i området den 17 maj förvärrade situationen.

Flödena blev extremt höga på en nivå som i genomsnitt uppstår vart 50e år eller mer sällan med extremt höga strömhastigheter i älven. Det blev en mycket snabb snösmältning precis som den tidigare högsta vårfloden 1968. Enda skillnaden var att toppen inträffade tidigare, i mitten av maj jämfört med kring den 10 juni 1968.

Vattenflödet nådde rekordnivåer

Den 20 maj kulminerade vårfloden i Muonioälven och Torneälven efter sammanflödet. Älvarna som utgör gränsen till Finland har förutom SMHIs hydrologiska stationer Kallio och Pajala även Finlands miljöcentral, SYKEs, stationer Pello och Kukkolankoski.

Stationerna Pajala och Kallio ligger nära varandra i varsin älvgren precis innan sammanflödet. Pello  och Kukkolankoski ligger nedströms iTorneälven.
Karta över norra Sverige som visar var de hydrologiska mätstationerna ligger i Torneälven och biflödet Muonioälven. Illustration SMHI

Vid mätstationen Kallio i Muonioälven kulminerade flödet på 1920 kubikmeter per sekund och det högsta vattenflödet som observerats här sedan starten 1911. Det är högre än vårfloden 1968 då flödet var 1718 kubikmeter per sekund. Muonioälven är det största biflödet till Torneälven.

Samlingsgraf över alla års mätningar i Kallio där det blir tydligt att årets flöde sticker ut och överträffar tidigare vattenflöden.
Vid SMHIs mätstation Kallio var flödet det högsta som observerats sedan mätningarna startade 1911. 2023 års graf visas i svart och 1968 i streckat. Fram till mitten av april finns inga värden då de ännu inte korrigerats för isdämmor. Illustration SMHI

Mätstationen Pello ligger efter sammanflödet och även här har det tidigare flödesrekordet överträffats. Den 20 maj flödade här mäktiga 3630 kubikmeter per sekund jämfört med vårfloden 1968 då det var 3450 kubikmeter per sekund.

Rester efter den högsta nivån som vattendraget hade under översvämningarna
SMHIs fälthydrologer var på plats vid Kukkolaforsen den 30 maj 2023 och visar hur långt vattennivån nådde när det var som högst under översvämningarna. Foto Jenny Axén, SMHI

Längre ner i Torneälven, uppströms Haparanda ligger Kukkolankoski. Flödestoppen inträffade här några dagar senare, den 22 maj, på 3620 kubikmeter per sekund. Det var ungefär lika stort flöde som 1968 års nationella rekordflöde på 3670 kubikmeter per sekund.

Rekordflöden i kubikmeter per sekund
Station Flöde 2023 Flöde 1968 Startår
Pajala 1380 1880 1940
Kallio 1920 1720 1911
Pello 3630 3450 1959
Kukkolankoski 3620 3670 1911

Konsekvenser av översvämningarna

Översvämningarna ledde till stora konsekvenser för samhället där bland annat viktiga vägar stängdes av och att flera boende i området fick in vatten i sina hus. 

Stugor och hus delvis under vatten
Många boende i området drabbades av översvämningar och vatten inne i husen. 21 maj 2023. Foto Nils-Erik

Delar av vägarna 98, 99 samt väg 855 och 856 stängdes av. Den begränsade framkomligheten ledde även till längre insatstid för bland annat blåljusverksamhet och hemtjänst.

Älven svämmar över sina bredder.
Översvämningarna vid Torneälven påverkade flera viktiga vägar, hus och jordbruksmark. Uppströms Kukkolaforsen den 21 maj 2023. Foto Nils-Erik

VA-anläggningar i mindre samhällen längs Torneälven i Övertorneå och Haparandas kommun påverkades och det var lokalt stor påverkan på privata fastigheter i berörda områden.

Förutom Torneälven och dess biflöde Muonioälven rapporterade Länsstyrelsen i Norrbottens län även om översvämningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som orsakat lokal problem längs Piteälven, Kalixälven och Könkemäälven.