Forskning om torka och brandrisk i skog och mark

Som en effekt av den globala uppvärmningen förändras mönstren för nederbörd och torka i världen. Med en hydrologisk beräkningsmodell kan SMHI undersöka hur förutsättningarna för torka och brandrisk påverkas när klimatet förändras. 

Ett förändrat klimat påverkar mängden nederbörd och var nederbörden faller. Förenklat beskrivet blir idag redan blöta områden blötare, medan torra områden blir ännu torrare. SMHIs forskare undersöker dessa förändringar och de effekter de ger i samhället.

Skogsbrand i barrskog med stor rökplym
Forskare studerar förutsättningarna och risken för bränder i skog och mark i ett förändrat klimat och undersöker hälsoeffekterna av de luftföroreningar som bränderna ger upphov till.

I områden med redan idag torra förhållanden kan förändringen leda till ökad risk för vattenbrist och bränder i skog och mark. Risken för bränder är nära kopplad till ett områdes hydrologi. Studier visar på en förlängd brandrisksäsong och frekvensen av högriskperioder ökar när klimatet förändras. Vädret har betydelse både för antändningsrisken och för spridningsförloppet. Ofta används hydrologiska modeller som ett av verktygen i denna riskbedömning.

För klimateffektstudier har vi utvecklat metodik för att från klimatmodeller skapa skräddarsydda indata till brandriskmodeller.

Brandrök ger luftföroreningar

Flera stora bränder i de stora skogstäckta områdena på norra halvklotet har de senaste åren har lett till ökad mängd luftföroreningar som påverkar människors hälsa. Forskare undersöker hur ett förändrat klimat med stigande temperaturer och fler extrema värmeböljor påverkar skogsbränder och vilka hälsoeffekter de ökade luftföroreningarna kan ge.