Nationella emissionsdatabasen

Användarmanual

Manualen beskriver hur Nationella emissionsdatabasen är uppbyggd och dess funktionalitet.

Användarmanual Nationella emissionsdatabasen pdf, 340.6 kB. (pdf, 340.6 kB)

Vägledning för kommunala klimat- och energihandläggare

Beskrivning av hur data är framtagen, de olika kvalitetsklasserna och hur den kan tolkas på läns- och kommunnivå.

Info och tips för kommunala klimat- och energihandläggare doc, 40.5 kB. (doc, 40.5 kB)

Om uppföljning av mål och utsläpp per invånare

Den Nationella emissionsdatabasen är ett lämpligt verktyg för att få en överblick över utsläppen i kommunen eller länet. Men siffrorna kan inte användas rakt av för att beräkna den genomsnittliga klimatpåverkan per kommuninvånare.

Om uppföljning av mål och utsläpp per invånare pdf, 84.5 kB. (pdf, 84.5 kB)

Metod- och kvalitetsbeskrivning för submission 2026 av geografiskt fördelade emissioner, avser åren 1990, 2000, 2005, 2010, 2015, samt 2020-2024. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.

I Metod- och kvalitetsbeskrivningen beskrivs hur uppgifterna tagits fram samt större förändringar i de nationella totalerna och fördelningsmetodiken mot föregående submission. Därefter har man en större genomgång av respektive utsläppskälla/sektor som finns med i databasen.

Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission till läns- och kommunnivå och vidare till ett rutnät med upplösningen 1 km². Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter.

Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen (se tabell nedan) och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassning kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå.

Metod och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelade emissioner sub2026 pdf, 2.7 MB. (pdf, 2.7 MB)

Att arbeta med kvalitetsklasser

När du använder data från Nationella emissionsdatabasen behöver du gå igenom Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelning och bedöma om kvaliteten är acceptabel för det användningsområde som var tänkt.

Om en huvudsektor har 3 i kvalitetsklass, så är det till exempel inte lämpligt att göra detaljerade jämförelser mellan uppgifter från deras undersektorer.

Kvaliteten kan också skilja sig betydande åt mellan olika undersektorer inom varje huvudsektor samt kan vara olika för olika ämnen, så tabellen över kvalitetsklassningar bör enbart ses som en översiktlig kvalitetsklassificering (läs mer om detta i avsnitt 15 i metodbeskrivningen, samt i de sektorer som jämförelsen var tänkt att handla om).

För att kommunerna lättare ska få en uppfattning om vilken kvalitet som uppgifterna inom sektorn Industri (energi och processer) har på kommunnivå finns en Bilaga 3 till Metodbeskrivningen. Det är en kvalitetsklassning per kommun för utsläpp av fossil CO2, NOx och SOx. För varje kommun har kvaliteten klassats enligt en femgradig skala baserat på hur stor del av de skattade utsläppen som baseras på anläggningsspecifika uppgifter respektive schablonfördelade restposter. För mer info se dokumentet: ”Info och tips till kommunala klimat- och energihandläggare med flera”.

Kvalitetsklassning per kommun för utsläpp av fossil CO2, NOx och SOX (Bilaga 3 till Metodbeskrivningen) xlsx, 66.3 kB. (xlsx, 66.3 kB)

Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE och SMED

Skillnader i regionala utsläppsdata av koldioxid mellan KRE (kommunala och regionala energistatistiken) och SMED (Svenska miljö emissionsdata)

Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED pdf, 211.3 kB. (pdf, 211.3 kB)

Nytt för submission 2026

Årets uppdatering av utsläppsinventeringen innehåller flera större metod- och dataskiften som i vissa fall har en tydlig påverkan på resultaten och gör att de inte alltid är direkt jämförbara med tidigare versioner.

Inom energisektorn har uppdaterade emissionsfaktorer för dioxiner från avfallsförbränning lett till att hela tidsserien har justerats. För vissa år innebär detta en märkbar omfördelning, där tidiga år påverkas uppåt medan senare år generellt har justerats ned. För delar av tidsserien handlar det om förändringar i storleksordningen upp till omkring 20 procent, vilket även påverkar den långsiktiga utvecklingen.

Även industrisektorn har påverkats av flera revideringar. För partiklar har utsläppsnivåerna under de senaste åren justerats tydligt, där vissa år nu ligger betydligt lägre än tidigare, i vissa fall med minskningar som närmar sig halva tidigare nivåer beroende på ämne. Samtidigt har uppdateringar av emissionsfaktorer och aktivitetsdata, bland annat inom raffinaderier, lett till mindre justeringar i början av tidsserien, oftast i storleksordningen några till omkring tio procent.

Transportsektorn har genomgått en mer genomgripande metodförändring där datakällan för trafikarbetet har bytts. Detta har lett till förändringar i hela tidsserien på ungefär tio till femton procent, både upp och ned beroende på år och ämne. För vissa metaller har dessutom uppdaterade emissionsfaktorer gett mer betydande effekter, där enskilda ämnen i vissa fall avviker med upp till omkring 50 procent jämfört med tidigare beräkningar.

Samtidigt har koldioxidutsläppen ökat tydligt inom transportsektorn för år 2024. Den huvudsakliga förklaringen är den sänkta reduktionsplikten, vilket har lett till en ökad användning av fossila drivmedel, framför allt diesel. En liknande utveckling syns även för arbetsmaskiner, där CO₂-utsläppen har ökat till följd av samma förändring i drivmedelsanvändning.

För arbetsmaskiner har en uppdatering av emissionsfaktorer genomförts för att bättre spegla dagens maskinpark och bränsleanvändning. Detta har lett till tydliga minskningar i utsläppsnivåerna för flera metaller, i storleksordningen 25 till 90 procent, vilket innebär en tydlig nivåförskjutning jämfört med tidigare inventeringar.

Inom produktanvändning, inklusive lösningsmedel, har en större revidering av vissa organiska ämnen genomförts. Detta har resulterat i mycket kraftiga minskningar i hela tidsserien, där utsläppen i vissa år har minskat med över 90 procent jämfört med tidigare version.

Även inom jordbruket har uppdaterade aktivitetsdata lett till förändringar, där utsläppen av vissa ämnen under senare år har ökat i storleksordningen omkring 15 till 35 procent.

Avfallssektorn har samtidigt genomgått en omfattande metodförbättring, där beräkningarna av bränder i byggnader och fordon har reviderats för att bättre spegla verkliga förhållanden. Detta har lett till mycket stora förändringar i hela tidsserien, där de totala utsläppen nu är omkring 75 till 80 procent lägre än i tidigare rapportering. Även uppdaterade emissionsfaktorer för flera organiska ämnen har bidragit till ytterligare nedjusteringar, i vissa fall upp till omkring 80 procent beroende på ämne och period.

Dessa förändringar, tillsammans med övriga mindre ändringar, är mer utförligt beskrivna och dokumenterade i metod- och kvalitetsbeskrivningen.