Hur data tas fram
Information om hur de nationella totalerna tas fram för de ämnen och sektorer som redovisas i Nationella emissionsdatabasen finns beskrivet på Naturvårdsverkets hemsida i två rapporter, en för växthusgaser (NIR) och en för luftföroreningar (IIR).
I rapporterna så finns information om metodik, datakällor, osäkerheter, utförd kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning (QA/QC) samt en trendanalys.
Sveriges utsläpp av växthusgaser:
National Inventory Report Sweden 2021 (10,3 MB, pdf) (5,2 MB, pdf)
Sveriges utsläpp av luftföroreningar:
Informative Inventory Report Sweden 2021 (5,2 MB, pdf)
Fördelningsmetodiken skiljer sig åt beroende på vilken sektor som avses och är beskriven under respektive sektor i Metod- och kvalitetsbeskrivningen.
Metod och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelade emissioner sub2024 (4,9 MB, pdf)
Rent generellt så kombinerar man oftast regional statistik (t ex antal betande djur i en kommun) med det geografiska området inom vilket emissionerna sker (t ex betesmark) för att få fram en fördelningsnyckel. Denna kombinerar man sedan med den nationella totalen för att få ut de emissionsraster som visas i kartvyn i Nationella emissionsdatabasen, enligt en top-down metodik. Det kan även finnas kordinatsatta emissioner för vissa sektorer (t ex industrin). Dessa anses ha högre kvalitet och används därför i första hand och fördelas enligt en bottom-up metodik. Om det återstår någon rest när man dragit bort punktkällorna från den nationella totalen, så fördelas denna enligt top-down metodiken ovan.
Årets submission (2023)
På nationell nivå är utsläppssiffrorna tillgängliga i december året efter utsläppsåret. Arbetet med att geografiskt fördela dessa emissioner påbörjas sedan i början på nästföljande år och är klar ca 6 månader senare.
Till exempel är arbetet med att ta fram 2021 års nationella emissioner klart i slutet av 2022. I januari 2023 påbörjas arbetet med att geografiskt fördela dessa nationella totaler (submission 2023) och detta arbetet är klart senast i slutet av juni 2023 och läggs då upp i Nationella emissionsdatabasen.
Om Nationella emissionsdatabasen
För att minimera förekomsten av trendbrott för emissioner på läns- eller kommunnivå krävs att en konsistent metodik används för alla år. Av denna anledning har tidigare framtagna geografiskt fördelade emissionsdata för samtliga år uppdaterats inom projektet. På så vis har konsistens säkerställts med den internationella rapporteringen, vilken årligen uppdateras till följd av t.ex. ny kunskap eller ändrade förutsättningar.
Nej, data finns bara tillgänglig för de år som ingår i den aktuella submissionen och som visas i den Nationella Emissionsdatabasen. För submission 2023 så är det åren: 1990, 2000, 2005, 2010, samt 2015-2021. Dessa tidsserier korrigeras av praktiska skäl över submissionerna så att de inte ska innehålla för många emissionsår. För nästa års submission (2024) så kommer åren istället att vara: 1990, 2000, 2005, 2010, 2015-2022.
Ja, alla utsläpp som rapporteras i Nationella Emissionsdatabasen avser fossila bränslen som är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändring.
Skillnaden mellan hållbart producerade biobränslen och fossila bränslen är att det tagit miljontals år för fossila bränslen att bildas medan ny biomassa för biobränslen bildas ständigt. Detta innebär att utsläpp av koldioxid från hållbart producerade biobränslen på längre sikt kan anses vara koldioxidneutrala då koldioxiden som släpps ut vid förbränning hela tiden binds till ny biomassa och därigenom inte stärker den naturliga växthuseffekten.
För mer information om de olika energiformerna, se länk:
Naturvårdsverkets information om olika energikällor
Ja. Efter att du gjort dina val och fått upp den önskade kartbilden så kan trycka på knappen "ladda ner" längst ner till vänster i kartbilden (se bild nedan). Då kan du välja att ladda ner datan i tre olika format; PDF, Tiff, eller Ascii-fil.
För att kunna ladda ner i Tiff eller Ascii så måste du först ha fått fram emissioner på kartan, dvs du måste ha gjort ett val i sektorsfliken. Det som laddas ner bestäms sedan av de val du gjort för parametrarna: år, huvudsektor/undersektor, ämne och geografisk sektor.
Pdf-bilden som skapas är ett skärmklipp av vad som visas i kartan.
Den totala växthusgasutsläppet som visas i Nationella emissionsdatabasen avser både den handlande och icke-handlande sektorn (delen utanför EU:s handelssystem) Dock kan man sortera på undersektorer och på så sätt särskilja dessa från varandra.
För att se vilka sektorer som in går under icke-handlande och handlande se länk:
Naturvårdsverkets information om handlande och icke-handlande sektorn
Vid beräkning av nationella totalutsläpp från utrikes transporter används enligt riktlinjer för internationell rapportering mängden bränsle som bunkras i Sverige, men detta säger ingenting om var bränslet används (för längre internationella resor ju kommer större delen av utsläppen att ske utanför Sverige gränser). Den metodik som används för geografisk fördelning syftar till att beskriva var utsläppen sker, och metoden fungerar därmed inte för att fördela emissioner beräknade utifrån bunkrat bränsle. För utsläpp av växthusgaser från denna sektor så kan dessa enbart studeras på nationell nivå, vilket innebär att inga geografiskt fördelade växthusgaser redovisas för denna huvudsektor.
För mer information se Metod- och kvalitetsbeskrivning under kap. 14.
Metod och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelade emissioner sub2024 (4,9 MB, pdf)
Datat som presenteras för industrin i Nationella emissionsdatabasen har en annan indelning än den som presenteras på Sveriges miljömål. Skillnaden består i att de industriella restgaserna allokeras till el och fjärrvärmesektorn i Nationella emissionsdatabasen medan de i miljömålen allokeras till industrin.