Klimat för elever

Visst vill du lära dig mer om klimatet nu och i framtiden? Om varför klimatet förändras, vilka effekter det leder till och hur samhällen kan anpassas till ett förändrat klimat? Här har vi samlat fakta och länkar till material om klimatet. Du kan också söka fritt efter mer information om väder, vatten och klimat i SMHIs kunskapsbank, eller utforska smhi.se/klimat

 

Källkritik

Källkritik i handlar i grund och botten om vilken information som leder till de bästa svaren på de frågor som vi försöker besvara. En viktig del är i vilken utsträckning källor är trovärdiga. SMHI är statens meteorologiska och hydrologiska institut och en av Sveriges främsta experter på klimat och klimatförändringar.

Informationen på sidorna är granskad av experter och målet för publiceringen är att sprida så saklig och allsidig vetenskaplig kunskap som möjligt för att stötta diskussioner och klimatarbetet i Sverige.

 

Vad är klimat?

Vad är skillnaden på väder och klimat? Väder kan förändras snabbt och är temperatur, vind, regn, snö och moln på en viss plats och vid en viss tidpunkt. Klimat är ett medelvärde av vädret under lång tid – ofta cirka trettio år. När klimatet förändras, så påverkas även väder och extremväder. I den här filmen förklarar SMHI mer:

 

Vilken roll spelar klimatet för hur samhället fungerar?

Klimatet har i alla tider format hur samhällen i världen ser ut och fungerar. Människor bor på nästa hela jorden, och har anpassat sig till vitt skilda klimat, från kylan i Sibirien till hettan i subtropiska halvöknar och tropiska regnskogar. Huvuddelen av världens rika länder ligger i tempererade klimat med goda förutsättningar för samhällen att växa.

Jordens klimat kan delas in i fem olika huvudklimattyper: tropiska, torra, varmtempererade, kalltempererade och polarklimat. Klimatet varierar även inom en klimatzon med en viss klimattyp, beroende på flera faktorer som påverkar det lokala klimatet. Bara i Sverige, som huvudsakligen har ett kalltempererat klimat, har vi olika klimat i söder och i norr, men också skillnader mellan exempelvis kustnära områden och inlandet.

Läs mer i Kunskapsbanken:
Jordens huvudklimattyper
Vilka faktorer som påverkar det lokala klimatet?
Sveriges klimat, kalltempererat klimat

Klimatet påverkar hur vi bor och lever: Vilket behov finns det av värme och kyla i bostäder? Vilka krav ställs på infrastruktur? Vilka tider på dagen och året lämpar sig bäst för utomhusarbete? Vad kan odlas i klimatet på platsen där vi bor, och vad behöver importeras? Vilka väderextremer behöver samhället kunna stå emot? Detta är bara några exempel, du kan säkert komma på fler. När klimatet förändras behöver vi anpassa våra samhällen till det. Klimatförändringen kommer att innebära utmaningar för olika områden i samhället.

 

Hur och varför förändras klimatet? 

De främsta naturliga faktorerna som styr klimatet på en plats är strålning från solen, cirkulation i atmosfären och havet, samt topografi på land och i hav. Den så kallade växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat, som grundar sig i växthusgasernas förmåga att absorbera den värme som strålar ut från jordytan. På så vis påverkas balansen mellan den energi som faller in mot jorden från solen och utgående värmestrålning.

Läs mer i Kunskapsbanken:
Naturliga faktorer som påverkar klimatet
Växthuseffekten

Klimatet har förändrats mycket under jordens historia, och varit både flera grader varmare och kallare än idag.  Dessa förändringar har orsakats av en rad naturliga förlopp, bland annat kontinenters långsamma förflyttning, variationer i solinstrålningen till jorden och en rad så kallade återkopplingsmekanismer som förstärker eller försvagar dessa variationer. Ett exempel på en återkopplingsmekanism är snötäcket på marken, som ökar i utbredning i ett kallare klimat, och som i sin tur har en avkylande effekt på jordens temperatur. 

Läs mer i Kunskapsbanken:
Klimatförändringar i ett långt tidsperspektiv

Nu pågår en snabb global uppvärmning, som orsakas av oss människor. Människan påverkar klimatet genom att släppa ut växthusgaser som ökar växthuseffekten, men också genom att ändra markytans utseende och genom att släppa ut partiklar. 

Läs mer i Kunskapsbanken:
Klimatförändringar orsakade av människan

 

Vilka klimatförändringar ser vi idag?

Klimatförändringarna märks redan idag. Människan har värmt upp jordens klimat med drygt 1 grad sedan 1800-talet, främst genom utsläpp av växthusgaser. Den globala temperaturen är idag högre än den varit under åtminstone 2000 år, och troligtvis den högsta på över 100 000 år. Det har lett till att det blivit fler och intensivare extremväder, så som värmeböljor, torka och skyfall på många platser på jorden.

Läs mer i Kunskapsbanken:
Klimatförändringen är tydlig redan idag
Värmebölja
Torka
Skyfall

SMHI följer utvecklingen av Sveriges klimat, bland annat genom så kallade klimatindikatorer. Det finns naturliga variationer i vädret mellan olika år. Därför måste man mäta eller beräkna samma parameter, exempelvis temperatur, nederbörd eller vind, under en längre period för att kunna se förändringar. 

Läs mer om klimat:
Klimatindikatorer - klimatets utveckling i Sverige

Genom mätningarna kan vi se att Sveriges genomsnittliga temperatur har stigit de senaste årtiondena. Temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som den globala temperaturökningen. Till exempel var temperaturen i Sverige för åren 1991–2020 i genomsnitt 1,9 grader högre än under 1861–1900. 

Den pågående globala uppvärmningen påverkar också regn och annan nederbörd. En allt varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga, vilket betyder att både avdunstning och nederbörd generellt ökar.  Globalt innebär det att nederbörden ökar på många platser, men också att det blir torrare i framförallt områden som har lite nederbörd idag. I större delen av Sverige har nederbörden ökat redan idag, med i genomsnitt knappt 10 % för motsvarande period som ovan.

 

Hur kommer framtidens klimat att bli? 

Med hjälp av klimatmodeller kan vi få en uppfattning om hur klimatet kommer att ändras i framtiden. Takten i den globala uppvärmningen och hur stor temperaturökning det blir i framtiden beror på utsläppen av växthusgaser framöver. Eftersom vi inte vet hur stora framtidens utsläpp kommer att vara och därmed inte hur framtiden kommer att se ut, används flera olika scenarier. De visar olika möjliga framtider. I SMHIs klimatscenariotjänst presenteras den förväntade utvecklingen av Sveriges klimat vid olika nivåer av utsläpp av växthusgaser. Scenarierna visar att Sveriges klimat kommer att fortsätta att bli varmare och blötare i framtiden. Det innebär bland annat också att: 

  • Risken för höga temperaturer ökar sommartid
  • Den årliga nederbörden ökar, men mest under vintern
  • Under sommarhalvåret kan det bli torrare främst i söder
  • Risken för kraftig nederbörd ökar sommartid

Läs mer om klimat:
Vad är ett klimatscenario?
Enkel klimatscenariotjänst

 

Vilka konsekvenser får klimatförändringarna för natur, samhällen och individer?

Klimatförändringen leder till gradvisa förändringar. Förflyttning av klimatzoner, förlängning av vegetationsperioden, dvs den tid under året som är tillräckligt varm för att olika växter ska kunna växa, samt inflyttning av nya arter vilket leder till konkurrens och eventuell utslagning av nuvarande arter. Klimatförändringen innebär konsekvenser för naturen, både på land och i haven. Ett annat exempel är den pågående globala havsnivåhöjningen, som kan orsaka översvämning av både naturområden och bebyggelse. 

Läs mer om klimat:
Klimatförändringen innebär konsekvenser för naturen
Vår havsmiljö i ett föränderligt klimat
Global havsnivåhöjning

Klimatförändringen leder till att vissa extremer blir fler och intensivare. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt regn, som kan orsaka översvämningar. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja som kan påverka människors och djurs hälsa, eller torka, som kan påverka växtodling och vattenlevande organismer. 

Läs mer i Kunskapsbanken:
Extremer
Häftigt regn
Värmebölja
Torka

I Sverige i påverkas vi också av vad som sker i andra länder, exempelvis genom vår import och export av varor. Klimatförändringar kan också leda till ökade konflikter och migration.

Klimatförändringen påverkar alla samhällssektorer, från fysisk bebyggelse och energiförsörjning till sjukvård och hälsa. På klimatanpassning.se  finns fler exempel på hur samhället påverkas.  

Läs mer på klimatanpassning.se:
Hur samhället påverkas

 

Vad görs för att hindra klimatförändringarna?

Sverige står bakom Parisavtalet, som är ett avtal mellan nästan alla av världens länder. Det handlar framförallt om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet handlar också om att öka förmågan att anpassa sig till och hantera negativa effekter som uppstår till följd av klimatförändringarna. Mer information om Sveriges klimatarbete finns hos bland annat Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

Invånare i Sverige har i snitt väldigt höga utsläpp, men har samtidigt goda förutsättningar att göra förändringar. Genom att resa mindre med bil och flyg, förändra våra matvanor och vår konsumtion kan vi som privatpersoner minska vår klimatpåverkan med flera ton per år. För att klara de klimatmål som satts upp kommer vi alla att behöva ändra våra vanor.

Läs mer om klimat:
Det här kan du göra i klimatfragor

 

​​​​​​Hur sammanställs kunskap om det globala klimatet? 

Klimatförändringen är global. Det pågår observationer och forskning om klimatets utveckling och konsekvenser världen över. IPCC - Intergovernmental Panel of Climate Change - är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över. SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC, och representerar Sverige vid IPCC:s beslutsmöten. 

Läs mer om IPCC:
IPCC - Intergovernmental Panel of Climate Change

 

Hur kan vi anpassa oss till ett förändrat klimat?

Människans påverkan på klimatet märks redan idag och förändringen kommer att fortsätta lång tid framöver. För att hantera risker kopplade till klimatförändringen behöver vi anpassa samhället till det nya klimatet. Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter för de utmaningar men också de möjligheter som klimatförändringen ger.

Läs mer i kunskapsbanken:
Hantera risker kopplade till klimatförändringen

Klimatförändringen påverkar oss redan nu. Samtidigt som vi måste minska våra utsläpp behöver vi anpassa samhället till klimatförändringarna. Genom att anpassa oss blir vi mindre sårbara. ”Anpassa för ett klimat i förändring – hur och varför?” berättar på ett enkelt sätt vad klimatanpassning är och varför det är viktigt. Den kan visas för såväl skolelever som beslutsfattare. Filmen är framtagen av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

Klimatanpassning kan handla om många olika saker, båda att ändra den fysiska miljön för att anpassa till ett varmare och tidvis torrare eller blötare klimat. Det kan också handla om andra typer av åtgärder, så som att göra förebyggande utredningar av risker för olika delar av samhället, anpassning av en organisation, eller utbildningar som förberedelser för de olika typer av händelser som riskerar att bli vanligare. Det finns att stort antal exempel på klimatanpassningsåtgärder som genomförts redan idag. 

Läs mer på klimatanpassning.se:
Exempel på klimatanpassningsåtgärder

Allting är tyvärr inte möjligt att skydda eller bevara när klimatet förändras. I vissa fall kommer inte klimatanpassning vara möjligt, värt mödan eller kostnaden. Vi tvingas då acceptera förändringen och riskerna, som också ökar i takt med uppvärmningen. Därför är det viktigt att arbete med utsläppsminskningar och klimatanpassning går hand i hand.

 

Hur vet vi så mycket om tidigare och framtida klimat?

Det vi vet om klimat bygger på en kombination av observationer, teoretiska beräkningar och modeller. I modern tid kan vi följa klimatets utveckling genom observationer av olika väderparametrar, så som temperatur, nederbörd, vind och lufttryck. Observationer på global skala görs idag inte bara från marken, utan också med hjälp av satelliter.

Läs mer i Kunskapsbanken:
Observationer av olika väderparametrar

Vädret är något som observerats dagligen av SMHI och andra väderinstitut, och över tid blir dessa mätningar också underlag för att studera klimatets utveckling. De längsta mätserierna i Sverige för lufttemperatur finns i Stockholm (1756) och Uppsala (1722).

För att en mätstation ska kunna användas i klimatstudier krävs mätningar med hög noggrannhet, och att man har kännedom om eventuella förändringar på mätplatsen. Det behövs därför också gediget arbete med att granska, och eventuellt korrigera mätserier som används till klimatstudier. Det här har man exempelvis tagit hänsyn till vid beräkning av medeltemperaturens utveckling i Sverige.

Läs mer om klimat:
Beräkning av medeltemperaturens utveckling i Sverige

Längre tillbaka i tiden finns inte direkta mätningar. Istället får man förlita sig till information i form av så kallad proxydata, som kan användas för att uppskatta historiskt klimat. Det kan exempelvis vara analyser av uppborrade kärnor från glaciärisar, där lagren av sammanpressad snö i iskärnan kan säga något om hur snön byggts på och smälts av under årens lopp.

Det kan också vara analyser av förhistorisk luft som finns infrysta i luftbubblor i isen. Sammansättningen av denna luft kan visa hur koldioxidhalten i luften varierat. En annan metod är analys av årsringarna i gamla träd, som kan berätta om förhållandena då trädet växte. Genom att studera lämningar från träd som växte för länge sedan, men som bevarats exempelvis i syrefria miljöer på havets botten, kan vi få information långt tillbaka i tiden.

För att förstå historiskt och framtida klimat är klimatmodeller en viktig resurs. Bakåt i tiden kan de ge kompletterande information till proxydatan, samtidigt som det ger möjlighet att jämföra modellernas resultat med uppmätta data. Klimatmodeller är också vårt främsta redskap för att förstå klimatet framåt i tiden. Klimatmodellering är en förutsättning för beslut om utsläppsbegränsningar, och för arbetet med klimatanpassning. Med hjälp av klimatmodellerna kan vi få en bild av den framtid vi är på väg emot.

Läs mer i kunskapsbanken:
Klimatmodeller