Introduktion till stigande havsnivåer

Havet stiger och kommer göra så länge till på grund av den globala uppvärmningen. Om uppvärmningen begränsas blir även havsnivåhöjningen mindre. Här får du en introduktion till framtida havsnivåer i ett brett perspektiv. 

Filmen Stigande hav - så påverkas Sverige förklarar hur havet stiger och vilka effekter det kan få för samhället.

Innehållsförteckning:

Varför stiger havet och vad går det att göra åt det?

  • Havet stiger på grund av mänskligt orsakad klimatförändring. Det är framförallt två faktorer som bidrar till att havsnivån höjs. När havet blir varmare tar det mer plats (det kallas termisk expansion). När inlandsisar och glaciärer smälter ökar mängden vatten i havet.

  • Havet stiger redan idag och kommer att fortsätta stiga i hundratals till tusentals år framöver. Detta gäller även om den globala uppvärmningen skulle begränsas till 1,5 eller 2°C eftersom havet reagerar mycket långsammare än atmosfären.

  • Havet stiger nu snabbare än det gjort på flera tusen år. Hastigheten har ökat markant under de senaste årtiondena.

  • Mänskligheten kan dock påverka hur snabbt och hur mycket havet stiger. Detta kan göras genom att minska utsläppen av växthusgaser och därmed begränsa den globala uppvärmningen.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Vilka konsekvenser ger ett stigande hav för Sverige?

  • Hur mycket havet upplevs stiga skiljer sig åt i landet. Detta beror främst på att landhöjningen inte är lika snabb överallt i Sverige och att landhöjningen kompenserar för havsnivåhöjningen. Där landhöjningen är långsammare än havsnivåhöjningen stiger medelvattenståndet längs kusten. Detta gäller framför allt i de södra delarna av Sverige. I de delar av landet där landhöjningen fortfarande är snabbare än havsnivåhöjningen sjunker medelvattenståndet. Detta gäller i nuläget framför allt Norrlandskusten. När takten på havsnivåhöjningen ökar kommer även idag opåverkade kustområden få uppleva stigande havsnivåer.

  • När medelvattenståndet stiger hamnar nya landområden under vatten. Havet når helt enkelt längre upp på land.

  • Tillfälliga översvämningar upplever vi redan idag vid kusten. Men när medelvattenståndet stiger höjs utgångsnivån för de högvattenhändelser som orsakar översvämningarna. Detta gör att havet når ännu längre upp på land jämfört med idag vid samma väder. Effekten blir att dagens tillfälliga översvämningar blir vanligare och värre i framtiden.

  • I vissa kustområden kommer erosionen öka. Det innebär att strandområden och kustlinjen förändras.

  • Kvaliteten på dricksvatten i brunnar och vattentäkter i närheten av havet försämras om saltvatten läcker in.

  • Ett stigande hav kan ge konsekvenser på ännu fler områden, exempelvis kan grundvattennivåer påverkas, likaså jordbruksmark, biologisk mångfald och tillgången till områden med natur- eller kulturvärden i kustnära områden.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Vad är skillnaden på medelvattenstånd och högvattenhändelser?

  • Medelvattenståndet avgör var havsytan och strandlinjen normalt ligger.

  • När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse.

  • En extremnivå är en högvattenhändelse som återkommer med en beräknad sannolikhet. Sannolikheten uttrycks ofta som en återkomsttid, exempelvis 100-år, vilket betyder att händelsen i genomsnitt inträffar en gång under en hundraårsperiod.

Tillbaka till innehållsförteckningen 

Vad är viktigt att tänka på vid planering för framtida havsnivåer?

  • För att planera för framtida havsnivåer behövs information om möjliga framtida medelvattenstånd på platsen. Det är också viktigt att göra en uppskattning av vilka extremnivåer som kan drabba området.

  • Havet kommer fortsätta stiga i hundratals till tusentals år, vilket gör det relevant att också tänka på långa tidsperspektiv vid planering.

  • En samhällsplanerare behöver skapa sig en helhetsbild över vilka konsekvenser stigande havsnivåer kan få i det aktuella området. Information från andra myndigheter kan då behövas.

  • En förståelse för de osäkerheter som finns förknippade med beräkningar av framtida medelvattenstånd och extremnivåer är bra att ha med sig. En del av osäkerheterna är naturvetenskapliga, en del handlar om klimatpolitiken och dess effekt på framtida utsläpp.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Berör framtida havsnivåer mig som fastighetsägare?

En fastighetsägare har eget ansvar att skydda sin fastighet. Den som äger en fastighet nära havet behöver därför förstå hur denna kommer att påverkas av att havet stiger. Detta avgörs av hur högt över havet fastigheten ligger och hur framtida medelvattenstånd och frekvens av högvattenhändelser kommer att förändras på platsen. Markförhållanden på platsen har också betydelse.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Hur högt stiger havet?

Det är omöjligt att ange en bestämd nivå till vilken havet kommer att stiga till ett visst årtal. Detta beror dels på att ingen vet hur stor den globala uppvärmningen kommer bli. Länders politiska beslut, klimatåtgärder, näringslivets och enskilda individers agerande för att minska utsläppen påverkar klimatförändringen och därmed framtida havsnivåer.

Det beror även på att det finns stora osäkerheter i hur snabbt de stora inlandsisarna på Antarktis och Grönland kommer smälta när den globala uppvärmningen ökar. Denna fråga sysselsätter forskare på flera håll i världen och ny kunskap kommer hela tiden. Helt klart är i alla fall att höjningen blir mindre ju mer vi lyckas bromsa klimatförändringen.

Havet stiger inte heller lika mycket överallt på jorden. Det finns storskaliga regionala variationer som påverkar nivåerna och gör att havet stiger lite mer på vissa ställen och lite mindre på andra. Längs vår svenska kust gör dessutom landhöjningens geografiska variation att de framtida havsnivåerna blir olika på olika platser.

För att kunna planera för stigande hav behöver underlag för framtida havsnivåer tas fram utifrån aktuell kunskap om klimatförändringen. Istället för en bestämd nivå som gäller överallt presenteras intervaller på framtida medelvattenstånd för flera framtida scenarier. Intervallernas bredd speglar osäkerheten och ger en uppfattning om hur robust kunskapen är, ju snävare intervall desto säkrare är nivåerna.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Så hanterar forskarna frågan

Forskare världen över har tillsammans tagit fram olika scenarier för framtiden. Dessa så kallade SSP-scenarier beskriver olika utvecklingar i termer av bland annat energisystem och energianvändning, konsumtionsmönster och framtida befolkningsutveckling, vilket i sin tur leder till scenarier för globala utsläpp av växthusgaser. Modellberäkningar av framtida klimat görs utifrån dessa alternativa scenarier som spänner från Parisavtalets mål till ökande utsläpp flera årtionden framöver.

De resultat som kommer från modellerna brukar kallas projektioner, och dessa visar bland annat möjliga havsnivåhöjningar. Eftersom olika forskargrupper använder olika modeller får de också något olika resultat. Istället för en enda havsnivåhöjning finns ett intervall med flera möjliga havsnivåhöjningar för varje utsläppsscenario.

IPCC är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över. Rapporterna från IPCC kommer med några års mellanrum. SMHI baserar huvudsakligen sin information på resultaten i dessa rapporter.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Global havsnivåhöjning

I rapporten”AR6 Delrapport 1 – Den naturvetenskapliga grunden”1 som IPCC släppte i augusti 2021 sammanställs uppgifter om global havsnivåhöjning. Dessa anges relativt referensperioden 1995–2014. Höjningen av det globala medelvattenståndet från referensperioden till år 2100 beräknas bli mellan 28–55 cm för ett mycket lågt utsläppsscenario (SSP1-1,9) respektive 63–101 cm för ett mycket högt utsläppsscenario (SSP5-8,5). Dessa nivåer bedöms av IPCC som troliga. Rapporten nämner dessutom att det inte går att utesluta att havet, vid det mycket höga utsläppsscenariot, kan stiga närmare 2 meter till år 2100 men detta bedöms av IPCC som mindre troligt2. Höjning av det globala medelvattenståndet för fler utsläppsscenarier hittas i tabell 1.

Tabell 1. Beräknad framtida höjning av det globala medelvattenståndet (sannoliktintervall) fram till åren 2100 och 2150 baserade på olika utsläppsscenarier. Havsnivåhöjningarna anges i cm och utgår från medelvattenståndet under referensperioden 1995–20143.

Beräknad framtida höjning av det globala medelvattenståndet
( sannolikt intervall )
Scenario Till år 2100  Till år 2150
Mycket lågt
(SSP1-1,9)
28 – 55 cm 37 – 86 cm
Lågt
(SSP1-2,6)
32 – 62 cm 46 – 99 cm
Medelhögt
(SSP2-4,5)
44 – 76 cm 66 – 133 cm
Högt
(SSP3-7,0)
55 – 90 cm 89 – 165 cm
Mycket högt
(SSP5-8,5)
63 – 101 cm 98 – 188 cm

Oavsett vilket utsläppsscenario samhället kommer att följa i framtiden fortsätter havsnivån att stiga i hundratals till tusentals år. Till mitten av nästa sekel (år 2150) beräknas det globala medelvattenståndet vid ett mycket lågt utsläppsscenario (SSP1-1,9) stiga 37–86 cm jämfört med referensperioden och vid ett mycket högt utsläppsscenario (SSP5-8,5) med 98–188 cm (troligt). Om samhällsutvecklingen skulle följa det mycket höga utsläppsscenariot går det inte att utesluta att havet kan stiga 5 meter till år 2150 (mindre troligt)4

För information om framtida havsnivåer längs vår svenska kust, se sidan om framtida medelvattenstånd.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Framtida utsläpp gör stor skillnad

Skillnaden mellan framtida globala havsnivåhöjningar för de olika utsläppsscenarier som visas i tabell 1 visar tydligt på hur viktigt det är att hålla nere mängden växthusgaser i atmosfären. Kan vi minska utsläppen blir temperaturökningen lägre och därmed också de framtida havsnivåerna.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Källhänvisningar 

1 IPCC, 2021: Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S. L. Connors, C. Péan, S. Berger, N. Caud, Y. Chen, L. Goldfarb, M. I. Gomis, M. Huang, K. Leitzell, E. Lonnoy, J. B. R. Matthews, T. K. Maycock, T. Waterfield, O. Yelekçi, R. Yu and B. Zhou (eds.)]. Cambridge University Press. In Press

2,4 Från punkt B.5.3 i Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden. Sammanfattning för beslutsfattare, Arbetsgrupp I bidrag till den sjätte utvärderingsrapporten (AR6) från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC. SMHI Klimatologi Nr 65, 2021.

3 Från tabell 9.9 i IPCC, 2021: Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S. L. Connors, C. Péan, S. Berger, N. Caud, Y. Chen, L. Goldfarb, M. I. Gomis, M. Huang, K. Leitzell, E. Lonnoy, J. B. R. Matthews, T. K. Maycock, T. Waterfield, O. Yelekçi, R. Yu and B. Zhou (eds.)]. Cambridge University Press. In Press.