SMHI använder cookies för att följa upp och förbättra webbplatsens innehåll och tjänster. Genom att använda SMHIs webbplats accepterar du att cookies används. Om du inte accepterar kan du begränsa lagring av cookies i din webbläsares inställningar.
Här hittar du lista och karta över de stationer som mäter istjocklek. Efter vintersäsongen 2011/2012 upphörde istjockleksmätningarna för inlandsstationer. Ett fåtal stationer finns kvar, bl a vid Vänern och Mälaren samt på enstaka platser utefter Norrlandskusten. Dessa stationer administreras av SMHIs oceanografiska del och presenteras också där.
Under perioden november till maj kartlägger istjänsten på SMHI isläget i Skagerrak, Kattegatt, Östersjön, Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten, Vänern samt Mälaren. De presenterar då dagliga iskartor, israpporter, trafikrestriktioner och farledskoder.
Världsmeteorologiska organisationen, WMO, har bestämt att statistiska parametrar ska beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden. Här finns kartor över normal isläggning respektive islossning för små och medelstora sjöar.
Här hittar du lista och karta över de stationer som mäter istjocklek. Efter vintersäsongen 2011/2012 upphörde istjockleksmätningarna för inlandsstationer. Ett fåtal stationer finns kvar, bl a vid Vänern och Mälaren samt på enstaka platser utefter Norrlandskusten. Dessa stationer administreras av SMHIs oceanografiska del och presenteras också där.
Under perioden november till maj kartlägger istjänsten på SMHI isläget i Skagerrak, Kattegatt, Östersjön, Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten, Vänern samt Mälaren. De presenterar då dagliga iskartor, israpporter, trafikrestriktioner och farledskoder.
Världsmeteorologiska organisationen, WMO, har bestämt att statistiska parametrar ska beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden. Här finns kartor över normal isläggning respektive islossning för små och medelstora sjöar.
Om det är minusgrader i luften bildas iskristaller vid vattenytan som snabbt blandas ner i det strömmande vattnet. Kristallerna flockas ihop och flyter upp till ytan på platser där vattnet är lugnare.
Den första isen som bildas är vanligen så kallad kärnis, som är genomskinlig och hård. Is som skapats genom att snö har blandats med vatten till en sörja och därefter frusit benämns stöpis.
Om det är minusgrader i luften bildas iskristaller vid vattenytan som snabbt blandas ner i det strömmande vattnet. Kristallerna flockas ihop och flyter upp till ytan på platser där vattnet är lugnare.
Den första isen som bildas är vanligen så kallad kärnis, som är genomskinlig och hård. Is som skapats genom att snö har blandats med vatten till en sörja och därefter frusit benämns stöpis.
