Blogg: Väderleken

Sent på torsdagen bildades säsongens åttonde tropiska storm, namngiven Harvey, på Atlanten öster om Nedre Antillerna. Att det bildas så många tropiska stormar fram till den 17 augusti är ovanligt. Enligt orkanspecialisten Philip Klotzbach vid Colorado State University har det endast under tre orkansäsonger sedan 1851 bildats åtta tropiska stormar före den 17 augusti. De tre säsongerna är 1936, 2005 och 2012. Av dessa står 2005 i en klass för sig. Noterbart är att av de åtta stormar som bildats i år har de flesta varit kortlivade och endast två (Franklin och Gert) har nått orkanstyrka. Kraftigast var Gert som nådde kategori 2 på den femgradiga Saffir – Simpsonskalan.

Den gångna natten var kylig i Härjedalen och nordvästra Dalarna där tre mätstationer hade frost. Allra kyligast var det i Sveg med -1,1° följt av -0,7° i Ljusnedal, båda belägna i Härjedalen. I norrdvästra Dalarna rapporterade Särna -0,4° vilket var nattens lägsta temperatur i Svealand.

Det har väl knappast kunnat undgå någon att det har varit ganska blygsamma maximitemperaturer den här sommaren. Hettan har legat nere vid Medelhavet och den har inte velat göra några längre avstickare norrut.

Varje sommar förekommer det hagelskurar i Sverige, men för en viss plats kan det vara långt mellan gångerna. Tisdagen den 1 augusti var det Åsele i södra Lappland som berördes av en hagelskur med hagel upp till en centimeter i diameter.

I dag den 31 juli är det tre år sedan den mycket stora skogsbranden i Västmanland bröt ut. Väderförhållandena har alltid betydelse för hur omfattande en skogsbrand blir, men den utlösande faktorn är ofta en olyckshändelse eller något annat oförutsett.

Det har inte varit mycket till hetta i Sverige denna sommar. Säsongens hittills högsta temperatur är från den 28 maj med 30,1° i Oskarshamn.

Just nu är kontrasterna stora i Sverige vad det gäller våra vattentillgångar. Den ena dagen deltar vakthavande hydrolog i en myndighetsgemensam telefonkonferens om de mycket höga flödena i norra Sverige för att nästa dag delta i en annan myndighetsgemensam telefonkonferens om vattenbristen i södra Sverige. Och egentligen så är det inget konstigt med det. Vädret erbjuder ju stora variationer både i tid och rum, så man kan spetsa till det lite och säga att det faktiskt är rätt normalt att det är onormalt.

Här på SMHI har vi fått många synpunkter på att det varit så blåsigt denna sommar. Redan i våras började folk reagera på blåsten. Ligger det något i detta eller är det bara inbillning?

På södra halvklotet är det nu mitt i vintern och över de södra delarna av Sydamerika har det skett ett rejält kalluftsutbrott de senaste dagarna.

Varje dag råder unika förhållanden när det gäller möjligheten att beräkna och prognostisera framtidens väder. I vissa situationer kan väderutvecklingen vara relativt enkel att prognostisera flera dagar framåt, andra dagar kan utvecklingen vara mycket svårbedömd redan för det närmsta dygnet. En prognosmeteorologs arbete handlar till stor del om att, med hjälp av olika modellbaserade prognosverktyg i kombination med olika observationsdata, bedöma den mest sannolika väderutvecklingen. En lika viktig uppgift för meteorologen är dock att även bedöma sannolikheten för olika alternativa väderutvecklingar och förstå när, hur och helst varför verkligheten skulle kunna avvika från den prognos som tidigare bedömts som mest sannolik. I det här inlägget ska jag försöka ge en liten inblick i hur en sådan bedömning kan gå till och hur prognosernas svårigheter kan variera med olika väderlägen samt hur man som mottagare på bästa sätt kan ta till sig av meteorologens bedömningar.