Bakgrund till planering för stigande havsnivåer

Vid samhällsplanering måste hänsyn tas till de konsekvenser ett stigande hav kan medföra. Då behövs information om framtida havsnivåer i det aktuella området. Läs vidare för en bakgrund till planering med avseende på framtida havsnivåer.

Medelvattenstånd illustration

Det framtida medelvattenståndet ger en uppfattning om var strandlinjen kommer att gå. Strandlinjen avgör vilka ytor som kommer vara permanent översvämmade framöver ifall ingen åtgärd sätts in för att hindra havet från att nå dit. Vid exempelvis en storm kan vattenståndet kortvarigt stiga ytterligare.

Vid samhällsplanering är det viktigt att skilja mellan områden som permanent hamnar under vatten och områden som kan komma att drabbas av tillfälliga översvämningar. Därför behövs tillgång till information om både framtida medelvattenstånd och högvattenhändelser.

SMHI ger i sin myndighetsroll en översiktlig, nationell bild av framtida havsnivåer baserad på vetenskaplig grund. Därför utgår data från publiceringar som det finns en vetenskaplig konsensus kring.

Bygger på IPCC:s rapporter

IPCC - Intergovernmental Panel of Climate Change - är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över.

Den senaste specialrapporten som rör havet kom i september 2019 och heter på svenska ”Havet och kryosfären i ett förändrat klimat”, ofta förkortad SROCC1. Det är data från denna rapport som SMHIs beräkningar utgår ifrån. Nästa rapport från IPCC som inkluderar information om havet är en del av IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering (AR6), planerad till 2021.

Läs mer på:
SMHIs sida om IPCC

Sannolikt intervall för medelvattenstånd

De projektioner av framtida havsnivåer som beskrivs i IPCC:s rapport ”Havet och kryosfären i ett förändrat klimat” baseras primärt på modellberäkningar från olika forskargrupper. Nivåerna redovisas som en median tillsammans med ett sannolikt intervall för respektive utsläppsscenario (RCP-scenario). Det sannolika intervallet begränsas av den 17:e och 83:e percentilen.

Exempel på hur en sannolikhetsfördelning för framtida medelvattenstånd kan se ut.
Illustrationen visar ett exempel på hur en sannolikhetsfördelning för framtida medelvattenstånd kan se ut. Sannolikhetstätheten på Y-axeln indikerar hur sannolika olika medelvattenståndsförändringar är. Det är till största delen bidragen till havsnivåhöjningen från inlandsisarna som ger skevheten i kurvan med en långsträckt svans mot högre havsnivåhöjning. Denna skevhet indikerar att mycket stora havsnivåhöjningar relativt medianvärdet är mera sannolika än mycket små, särskilt under scenarier med höga utsläpp av växthusgaser blir detta tydligt. Illustration SMHI Förstora Bild

Det innebär att det bedöms vara 17 % sannolikhet att hamna under intervallet och lika stor sannolikhet att hamna över intervallet för ett visst RCP-scenario. Notera att varken IPCC eller SMHI gör någon bedömning av hur sannolika de olika RCP-scenarierna är eftersom det beror på politiska beslut och människors agerande.

Läs mer i SMHIs kunskapsbank om:
RCP scenarier

Riskhantering

Hantering av risk diskuteras bland annat i den nationella strategin för klimatanpassning. Där lyfts vikten av att ta höjd för händelser med mycket låg sannolikhet i de fall där en sådan händelse är förknippad med mycket allvarliga konsekvenser. Händelser med låg sannolikhet kan exempelvis vara extremnivåer för höga havsvattenstånd.

I strategin poängteras också att anpassningsåtgärder ska vara vetenskapligt underbyggda och bygga på en analys av risker och konsekvenser med utgångspunkt i senast tillgängliga kunskap. Samtidigt får kunskapsbrist inte användas som skäl för att skjuta upp eller låta bli kostnadseffektiva åtgärder.

Det kan exempelvis vara när tillgänglig vetenskaplig kunskap är otillräcklig för en säker slutsats om riskens existens eller omfattning. Vid planering kan det i vissa fall finnas behov av att analysera konsekvenser av en havsnivåhöjning utanför det sannolika intervallet, även om ingen i dagsläget vet säkert hur troligt det är att en sådan höjning skulle kunna inträffa.

Läs mer om hur man kan arbeta för att möta risker med ett förändrat klimat på:
Klimatanpassning.se

Nivåer utanför det sannolika intervallet 

I IPCC:s rapport ”Havet och kryosfären i ett förändrat klimat” nämns att en höjning på 2 m till år 2100 inte kan uteslutas , men det finns i rapporten inte någon bedömning av hur sannolikt det är. SMHI har inte heller gjort några sådana bedömningar mer än att havsnivåhöjningen runt Sveriges kuster troligen skulle bli lägre än det globala medlet.

Detta beror på att en havsnivåhöjning på 2 m till år 2100 kräver mycket stor avsmältning av inlandsisarna på Grönland och Antarktis. För Sveriges del är bidraget från Antarktis något större än dess globala medel medan bidraget från Grönland är betydligt mindre. Därför skulle havsnivåhöjningen i Sverige i det här fallet bli lägre än det globala medlet. 

Analys av sannolikhet och konsekvens

Vikten av att analysera och beakta framtidens klimat utifrån olika utsläppsscenarier och flera möjliga utfall lyfts fram i den nationella strategin för klimatanpassning. Här poängteras att åtgärder som fungerar under ett spann av möjliga framtida scenarier ska prioriteras.

Vilken framtida havsnivåförändring som ska användas bygger alltså både på antaganden om vilka utsläppsscenarier det ska planeras efter och riskanalyser för det aktuella projektet eller objektet. Detta är antaganden och analyser som användaren själv måste göra. 

Havsnivåinformation för planering

På sidan ”Framtida medelvattenstånd” presenteras medelvattenståndet på kommunnivå för mitten av seklet och århundradets slut (2050 och 2100) samt för tre olika utsläppsscenarier (RCP2,6, RCP4,5 och RCP8,5). Utvecklingen av medelvattenståndet efter år 2100 presenteras som globala värden för två scenarier (RCP2,6 och RCP8,5) på sidan ”Havsnivåhöjning efter 2100”.

Läs mer om:  
Framtida medelvattenstånd
Havsnivåhöjning efter 2100

För extremnivåer går det inte att ta fram översiktlig nationell information på samma sätt som för medelvattenstånd. Här behöver fördjupade studier göras för aktuellt område. På sidan ”Högvattenhändelser och extremnivåer” finns bakgrundsinformation och stöd för hur de fördjupade studierna kan göras.

Läs mer om:
Högvattenhändelser och extremnivåer

Kunskapsläget förändras

Kunskapsutvecklingen inom området är snabb. Mer mätdata samlas in och forskarna förstår hela tiden mer om de bakomliggande processerna. Projektioner baserade på lägre utsläppsscenarier, särskilt fram till år 2100, har förändrats i förhållandevis liten utsträckning under de senaste åren. När det gäller möjliga följder av höga utsläppsscenarier, särskilt avseende utvecklingen efter år 2100, är osäkerheterna däremot större.

Eftersom framtida havsnivåer styrs av hur mycket växthusgaser som släpps ut är politiska beslut och klimatåtgärder viktiga. Den politiska utvecklingen i världen gör att en del klimatscenarier efterhand kommer bli mindre troliga, andra mer troliga.

Detta innebär att nya, förbättrade skattningar av framtida havsnivåer fortlöpande kommer att behöva tas fram. Värden som presenterats här behöver därför uppdateras när kunskapsläget förändras och ny sammanställd information tillkommer, främst från IPCC.

Källhänvisningar

1SROCC kommer från det engelska namnet på rapporten ”IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate" [H.-O. Pörtner, D.C. Roberts, V. Masson-Delmotte, P. Zhai, M. Tignor, E. Poloczanska, K. Mintenbeck, A. Alegría, M. Nicolai, A. Okem, J. Petzold, B. Rama, N.M. Weyer (eds.)], In press. www.ipcc.ch/srocc/

2Sidan 327 i Oppenheimer, M., B.C. Glavovic, J. Hinkel, R. van de Wal, A.K. Magnan, A. Abd-Elgawad, R. Cai, M. Cifuentes-Jara, R.M. DeConto, T. Ghosh, J. Hay, F. Isla, B. Marzeion, B. Meyssignac, and Z. Sebesvari, 2019: Sea Level Rise and Implications for Low-Lying Islands, Coasts and Communities. In: IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate [H.-O. Pörtner, D.C. Roberts, V. Masson-Delmotte, P. Zhai, M. Tignor, E. Poloczanska, K. Mintenbeck, A. Alegría, M. Nicolai, A. Okem, J. Petzold, B. Rama, N.M. Weyer (eds.)]. In press.”  www.ipcc.ch/srocc/