Bakgrund till planering för stigande havsnivåer

Vid samhällsplanering måste hänsyn tas till de konsekvenser ett stigande hav kan medföra. Då behövs information om exempelvis möjliga framtida medelvattenstånd och högvattenhändelser i det aktuella området. Läs vidare för en bakgrund till planering med avseende på framtida havsnivåer.

planering

Det framtida medelvattenståndet ger en uppfattning om var strandlinjen kommer att gå och avgör vilka ytor som kommer vara permanent översvämmade framöver ifall ingen åtgärd sätts in för att hindra havet från att nå dit. Vid exempelvis en storm kan vattenståndet kortvarigt stiga ytterligare.

Vid samhällsplanering är det viktigt att få en uppfattning om vilka områden som permanent hamnar under vatten och vilka områden som kan komma att drabbas av tillfälliga översvämningar. Därför behövs tillgång till information om både framtida medelvattenstånd och högvattenhändelser.

SMHI ger i sin myndighetsroll en översiktlig, nationell bild av framtida havsnivåer baserad på vetenskaplig grund. Därför utgår data från publiceringar som det finns en vetenskaplig konsensus kring.

Bygger på IPCC:s rapporter

IPCC - Intergovernmental Panel of Climate Change - är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över.

Läs mer på:
SMHIs sida om IPCC

De specifika rapporter som ligger till grund för information och data om framtida havsnivåer finns specificerat i anslutning till aktuell information eller data.

Olika scenarier för framtida medelvattenstånd

De projektioner av framtida medelvattenstånd som beskrivs i IPCC:s rapporter baseras primärt på modellberäkningar från olika forskargrupper. IPCC redovisar ett antal projektioner som har bedömts som troliga. Dessa utgår från ett mycket lågt (SSP1-1,9) till ett mycket högt (SSP5-8,5) utsläppsscenario.

Varken IPCC eller SMHI gör någon bedömning av hur sannolika de olika utsläppsscenarierna är eftersom det beror på politiska beslut och människors agerande.

Utöver de troliga projektionerna finns även några projektioner som IPCC bedömer som mindre troliga. I dessa projektioner används estimat av isavsmältning på Antarktis och Grönland som är förknippade med stor osäkerhet och som är betydligt snabbare än för de troliga projektionerna.

Se faktaruta angående IPCC:s osäkerhetsterminologi.

Läs mer i SMHIs kunskapsbank om SSP-scenarier
Se ett seminarium om SSP-scenarierna (Youtube 1 timme)

Riskhantering

Hantering av risk diskuteras bland annat i den nationella strategin för klimatanpassning. Där lyfts vikten av att ta höjd för händelser med mycket låg sannolikhet i de fall där en sådan händelse är förknippad med mycket allvarliga konsekvenser. Händelser med låg sannolikhet kan exempelvis vara mindre vanligt förekommande högvattenhändelser eller mindre troliga projektioner av framtida medelvattenstånd.

I strategin poängteras också att anpassningsåtgärder ska vara vetenskapligt underbyggda och grundas på en analys av risker och konsekvenser med utgångspunkt i senast tillgängliga kunskap. Samtidigt får kunskapsbrist inte användas som skäl för att skjuta upp eller låta bli kostnadseffektiva åtgärder.

Det kan exempelvis vara när tillgänglig vetenskaplig kunskap är otillräcklig för en säker slutsats om riskens existens eller omfattning. Vid planering kan det i vissa fall finnas behov av att analysera konsekvenser av en havsnivåhöjning utanför det sannolika intervallet, även om ingen i dagsläget vet säkert hur troligt det är att en sådan höjning skulle kunna inträffa.

Läs mer om hur man kan arbeta för att möta risker med ett förändrat klimat på: Klimatanpassning.se

Sannolikhetsfördelning för framtida medelvattenstånd

Framtida medelvattenstånd redovisas vanligtvis som en median tillsammans med ett sannolikt intervall för respektive utsläppsscenario (SSP-scenario). Det sannolika intervallet begränsas av den 17:e och 83:e percentilen. Det innebär att det bedöms vara 17 % sannolikhet att hamna under intervallet och lika stor sannolikhet att hamna över intervallet för ett visst SSP-scenario.

Det är till största delen bidragen till havsnivåhöjningen från inlandsisarna som ger skevheten i kurvan nedan, med en långsträckt svans mot högre havsnivåhöjning. Denna skevhet indikerar att mycket stora havsnivåhöjningar relativt medianvärdet är mera sannolika än mycket små, särskilt under scenarier med höga utsläpp av växthusgaser blir detta tydligt.

Exempel på hur en sannolikhetsfördelning för framtida medelvattenstånd kan se ut.
Illustrationen visar ett exempel på hur en sannolikhetsfördelning för framtida medelvattenstånd kan se ut. Sannolikhetstätheten på Y-axeln indikerar hur sannolika olika medelvattenståndsförändringar är. Det är till största delen bidragen till havsnivåhöjningen från inlandsisarna som ger skevheten i kurvan med en långsträckt svans mot högre havsnivåhöjning. Illustration SMHI Förstora Bild

Analys av sannolikhet och konsekvens

Vikten av att analysera och beakta framtidens klimat utifrån olika utsläppsscenarier och flera möjliga utfall lyfts fram i den nationella strategin för klimatanpassning. Här poängteras att åtgärder som fungerar under ett spann av möjliga framtida scenarier ska prioriteras.

Vilken framtida havsnivåförändring som ska användas bygger alltså både på antaganden om vilka utsläppsscenarier det ska planeras efter och riskanalyser för det aktuella projektet eller objektet. Detta är antaganden och analyser som användaren själv måste göra.

Havsnivåinformation för planering

På sidan ”Framtida medelvattenstånd” presenteras medelvattenståndet på kommunnivå för olika årtionden fram till år 2150. Beräkningarna baseras på projektioner som IPCC bedömer som troliga under fem olika utsläppsscenarier (SSP1-1,9, SSP1-2,6, SSP2-4,5, SSP3-7,0 samt SSP5-8,5) samt på två projektioner som IPCC bedömer som mindre troliga under två av utsläppsscenarierna (SSP1-2,6 samt SSP5-8,5).

Utvecklingen av medelvattenståndet bortom år 2150 diskuteras översiktligt på sidan ”Havsnivåhöjning på långa tidsskalor.”

Läs mer om:  
Framtida medelvattenstånd
Havsnivåhöjning på långa tidsskalor

För extremnivåer går det inte att ta fram översiktlig nationell information på samma sätt som för medelvattenstånd. Här behöver fördjupade studier göras för aktuellt område. På sidan ”Högvattenhändelser och extremnivåer” finns bakgrundsinformation och stöd för sådana fördjupade studier. I webbtjänsten "Högvattenhändelser idag och i framtiden" finns återkomstnivåer beräknade för ett 20-tal stationer längs kusten.

Läs mer om:
Högvattenhändelser och extremnivåer
Prova på webbtjänsten:
Högvattenhändelser idag och i framtiden

Kunskapsläget förändras

Kunskapsutvecklingen inom området är snabb. Mer mätdata samlas in och forskarna förstår hela tiden mer om de bakomliggande processerna. Skillnaderna mellan de troliga och de mindre troliga projektionerna är avsevärt större under ett mycket högt utsläppsscenario än under ett lågt, vilket visar att robustheten i dagens havsnivåprojektioner är större för låga utsläpp.

När det gäller möjliga följder av mycket höga utsläppsscenarier, visar forskningen idag på risker för snabb havsnivåhöjning, särskilt avseende utvecklingen efter år 2100. Förutsättningarna för mycket hög avsmältning från inlandsisarna ökar markant för dessa höga utsläppsscenarier, men det råder djup osäkerhet om framförallt tidsaspekterna eftersom många av isprocesserna är svårbedömda.

Eftersom framtida havsnivåer styrs av hur mycket växthusgaser som släpps ut, är politiska beslut och klimatåtgärder viktiga. Om samhället lyckas hålla nere utsläppen minskar också risken för mycket snabb havsnivåhöjning. Den politiska utvecklingen i världen gör att en del klimatscenarier efterhand kommer bli mer sannolika, andra mindre.

Sammantaget innebär detta att nya, förbättrade skattningar av framtida havsnivåer fortlöpande kommer att behöva tas fram. Värden som presenterats här behöver därför uppdateras när kunskapsläget förändras och ny sammanställd information tillkommer, främst från IPCC.