Huvudinnehåll
Klimat – statistik, forskning och vägledning
SMHI samlar kunskap, bedriver forskning och utvecklar tjänster inom klimatområdet. Här hittar du information om hur och varför klimatet förändras, hur det påverkar världen och hur vi kan anpassa oss till klimatförändringen.
Mer om klimat
Klimatläget just nu
Näst högsta havsytetemperaturen som någonsin uppmätts under april månad
Enligt månadens klimatbulletin från Copernicus Climate Change Service (C3S) noterades i april 2026 de näst högsta havsytetemperaturerna som någonsin uppmätts för månaden. Samtidigt blev april den tredje varmaste aprilmånaden globalt sedan mätningarna började.
Klimatindikator: Extrem nederbörd
Nederbörd kan vara extrem på olika sätt. Det kan handla om mycket stora nederbördsmängder under kort tid eller långvarig och ihållande nederbörd med mycket stora nederbördsmängder sammanlagt. Det kan även röra sig om nederbörd som är extrem för att vara på en viss plats, men som inte hade varit extrem för en mer nederbördsrik plats. Stora mängder nederbörd under kort tid kan orsaka stora problem i samhället i form av översvämningar, erosion och jordskred, hinder i trafiken med mera.
Podd: Vattensnack
Skyfallsrekordet i Gävle
Aldrig tidigare har SMHI uppmätt så mycket regn på två timmar som under skyfallet i Gävle 2021. Skyfallsprofessorn Jonas Olsson tar med oss på en rafflande historia om vad som egentligen hände den där augustinatten 2021 i Gävle. Hydrolog-Niclas beskriver hur tusentals byggnader översvämmades. Professor Arheimer beskriver vilka åtgärder som en stad kan göra för att skydda sig mot stora skyfall.
Hur var vädret?
Hur mycket brukar det regna i Gävle i maj?
I vår interaktiva webbtjänst Hur var vädret? kan du titta närmare på temperatur och nederbörd vid en mätstation i Sverige, och se hur det sett ut historiskt. Här kan du se hur mycket och hur lite det brukar regna på en viss plats, eller hur varmt och hur kallt det brukar vara. Hur mycket brukar det till exempel regna i Gävle i maj månad? Du hittar svaret i Hur var vädret?
Öppna data
Data om nederbörd och fuktighet
SMHI mäter och samlar kontinuerligt in observationer om nederbörd, relativ fuktighet, sikt och snödjup från mätstationer runt om i Sverige. Data beskriver väder och över tid klimat.
Månadens väder och vatten
Hur var månadens väder?
Varje månad presenteras en översiktlig återblick på den gångna månadens väder, läget i sjöar och vattendrag samt tillståndet i havet.
Långa mätserier
Ta del av data från år 1722
De meteorologiska observationerna i Uppsala inleddes 1722. Sedan dess har Uppsala förändrats och främst under det senaste seklet vuxit rejält i storlek och därför blivit varmare än den omgivande landsbygden. Hur mycket varmare? Det kan du själv undersöka närmare. Passa gärna på att ta en titt på Stockholms mätserie - även den är omfattande.
Vad är klimat?
Klimat = Väder under en lång period
Klimat handlar om det långsiktiga medelvärdet av väderförhållanden på en viss plats, ofta över trettio år. Till skillnad från det kortvariga och föränderliga vädret, ger klimatet oss en övergripande bild av temperatur, vind, regn och snö under en längre tidsperiod.
Ett förändrat klimat leder till olika effekter, som översvämningar, skyfall och värmeböljor – fenomen som påverkar både människor, samhällen och ekosystem.
Visste du att..
Den största mängden nederbörd under en timme är 86,3 mm och uppmättes under ett skyfall över Uppsala den 17 augusti 1997.
Prova på
Klimatscenariotjänsten berättar om framtidens klimat
Här presenteras meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data från SMHIs långa mätserier. I tjänsten väljer du själv vad du vill titta närmare på. De olika klimatscenarierna presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data.
Utvalt%20Gustav-Strandberg.webp)
Så kan du använda meteorologiska data
Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, berättar om hur du kan använda klimatscenariotjänstens delar om meteorologi.
Framtidens klimat ur ett historiskt perspektiv
Ett klimat i förändring
SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras.
Klimatet då och nu
Analyser om klimatet då och nu och vad som påverkar klimatförändringen.
Framtidens klimat
Här kan du bland annat ta del av data, visualiserade genom olika modeller. Hur ser klimatet ut 2050 enligt bästa scenariot?
Klimatanpassning
Hur anpassar sig samhället, och vad kan samhället och vi göra för att motverka klimatförändringar?
Lär dig mer
Utbildningsmaterial om klimat och klimatanpassning
Detta material vänder sig till alla som vill studera frågor kring klimat, klimatpåverkan, klimateffekter och klimatanpassning.
Utvalt.webp)
Workshop: Skapa egna framtidsbilder
Ett workshopverktyg där ni skapar egna framtidsbilder av hur ett klimatanpassat samhälle kan komma att se ut och fungera.
Klimatläget - följ klimatkrisen i realtid på smhi.se
Internationellt
SMHI arbetar med att förstå och bekämpa klimatförändringar tillsammans med IPCC, FN:s klimatpanel
SMHI har regeringsuppdraget att verka som nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel IPCC och representerar därmed Sverige vid IPCC:s beslutsmöten.
-
Klimat
Granska andra utkastet av IPCC:s Specialrapport om klimatförändringen och städer
Den 8 maj 2026 öppnar den andra granskningsomgången av IPCC:s specialrapport om klimatförändringen o...
.webp)
-
Klimat
Arbetet med IPCC:s sjunde rapport har startat – ny europeisk forskning efterfrågas
När IPCC nu startar arbetet med sin sjunde utvärderingsrapport (AR7) öppnas en viktig möjlighet för ...
-
Klimat
Granska IPCC:s kommande Metodrapport om utsläppsinventering av kortlivade klimatpåverkande ämnen
Från den 5 januari 2026 är det första utkastet till IPCC:s Metodrapport om utsläppsinventering av ko...
Nyheter
Nytt webbinarium om klimat och säkerhet
Hur påverkas Sveriges beredskap av ett förändrat klimat? Och hur kan klimatanpassning och civilt försvar kopplas ihop i praktiken? Det står i fokus i ett nytt webbinarium som Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI och Myndigheten för civilt försvar arrangerar tillsammans den 3 juni.
Näst högsta havsytetemperaturen som någonsin uppmätts under april månad
Enligt månadens klimatbulletin från Copernicus Climate Change Service (C3S) noterades i april 2026 de näst högsta havsytetemperaturerna som någonsin uppmätts för månaden. Samtidigt blev april den tredje varmaste aprilmånaden globalt sedan mätningarna började.
Varm april med blygsamma snödjup
April 2026 präglades av ovanligt varmt och torrt väder i nordligaste Sverige, med mycket små snödjup. Det visar SMHIs senaste månadssammanställning.%20mp11222625-varens-krokus.webp)
Granska andra utkastet av IPCC:s Specialrapport om klimatförändringen och städer
Den 8 maj 2026 öppnar den andra granskningsomgången av IPCC:s specialrapport om klimatförändringen och städer. Nu bjuds både experter och regeringsrepresentanter in att lämna synpunkter på rapportens andra utkast..webp)
Europas klimat: rekordvärmeböljor, krympande glaciärer och minskat snötäcke
European State of the Climate sammanfattar klimatläget i Europa. Den senaste rapporten vittnar om rekordvärmeböljor på land och till havs, förödande skogsbränder och fortsatt förlust av biologisk mångfald som påverkar samhällen och ekosystem över hela Europa.
Mer klimat på SMHI
SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras. SMHI erbjuder även tillgång till öppna datakällor, vilket möjliggör insikter och analys för både allmänheten och forskarsamhället.
Använd SMHIs öppna data
I tjänsten för öppna data kan du hämta meterologiska, hydrologiska och oceanografiska data samt luftmiljödata från våra databaser.
Forskning om klimat och klimatförändringar
SMHIs forskningsavdelning utvecklar kunskap om ett klimat i förändring och dess effekter på samhället.
Tjänster för klimat och klimatanpassning
SMHI erbjuder professionella tjänster avseende klimat och klimatanpassning.