Poddavsnitt
Alla har vi nog sett ett häftigt ljusspel på himlen eller en färgglad regnbåge. Men visste du att det är ett optiskt fenomen du ser? I det här avsnittet berättar Linus Karlsson, meteorolog på SMHI, mer om optiska fenomen och vetenskapen bakom. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Jag sitter här med Linus Karlsson som är meteorolog på SMHI. Välkommen!
Tack så mycket.
När visste du att du ville bli meteorolog?
Det var först när jag började bläddra i de här utbildningskatalogerna från universiteten som jag såg att det var ett möjligt karriärsval. Och då fick jag väl den här kopplingen just att när jag var väldigt liten så tyckte jag ju var väldigt spännande med just väderprognosen i dagstidningen med de här olika kartorna, grafer och tabeller. Och då kopplade jag väl samman det att det är klart att det är meteorolog som jag ska bli.
Är det så spännande som du trodde att det skulle vara?
Jag skulle nog ändå säga mer för jag visste nog inte vad jag förväntade mig när jag skulle bli meteorolog här. Så att det är ett väldigt intressant och varierande yrke och framförallt tycker jag det är väldigt kul att få följa årstiderna på två nära håll som man får göra som meteorolog och hur året utvecklar sig och framförallt få prata om väder.
Och idag ska du inte egentligen prata om väder men du ska prata om någonting som faktiskt är jätteintressant och det är optiska fenomen. Vad är ett optiskt fenomen? Och nu kommer jag be dig ta det här. För jag har läst om det, vi har pratat lite om det och det är inte jättelätt att hänga med. Så jag skulle vilja att du tar det steg för steg. Ett optiskt fenomen.
Ett optiskt fenomen är ett samlingsbegrepp för många typer av ljusshower som kan uppträda i atmosfären. Och vad de här då har gemensamt är att solljuset oftast, det kan ju också vara andra ljuskällor exempelvis som lampor, men för det mesta så är det ju solljuset när det interagerar med jordens atmosfär. Och jordens atmosfär består bland annat av luftmolekyler och vattendroppar och iskristaller och även många former av partiklar från exempelvis förbränning och vulkaner. Och alla de här delarna i atmosfären interagerar ju här med solens ljus. Och det här gör ju att solens ljus både bryts och reflekteras och sprids av de här delarna. Och det är just här då som vi kan få de här olika optiska fenomenen.
Det är som man lärde sig i skolan, när det kommer ljus och sen har man någon typ av glas och sen bryts det på olika sätt och sen bildar det olika färger kan det göra.
Visst är det så, för att exempelvis här då när solens ljus bryts då exempelvis både i regndroppar och iskristaller så blir det ju så att det här ljuset från solen delas upp i de här olika färgkomponenterna som vi exempelvis ser i regnbågen, ett väldigt tydligt exempel.
Vilka är de vanligaste optiska fenomenen som du tror många av oss har sett? Du nämnde ju regnbågen, det tänker jag att alla vet vad det är för något och de flesta av oss har nog sett den.
Jo men regnbågen är ju absolut ett exempel som de nog allra flesta har sett och som är ganska så vanligt förekommande när förutsättningarna är de rätta. Men kanske som man inte direkt tänker på så kan ju optiken också förklara här varför himlen är blå exempelvis. Och det är något som vi alla ser mer eller mindre dagligen.
Nu var du inne på en annan sak och det var det här med att de förutsättningarna är de rätta. Jag tänkte nog att under vissa årstider så är det vissa optiska fenomen. Att under sommaren har vi de här, under hösten har vi det här och så vidare. Men det funkar inte riktigt så, eller hur?
Man får nog väl ändå se det som att det är lite flytande för att precis som du nämnde här så är det ju förutsättningarna för att vissa optiska fenomen ska kunna förekomma. Och exempelvis med regnbågen så krävs det ju att vi har regn och regndroppar som då belyses av solen. Och det kanske då är lite bättre förutsättningar i den meningen här just då under vår och sommar när vi har de här regnskurarna jämförelsevis med mitt i vintern under en väldigt kall period då det istället snöar.
Finns det andra sådana optiska fenomen som man tänker sig, det här uppstår bara under sommaren för att då är det varmt men som faktiskt kan uppstå under vinterhalvåret också?
Exempelvis som också är ett optiskt fenomen är ju de här hägringarna då som man exempelvis kan se väldigt varma sommardagar då. Om man är ute på vägarna så kan man ju se nästan att det är blött ut på vägarna längre fram. Och där det i själva verket då är ju torrt. Men det är ju till exempel den här hägringen då på ett optiskt fenomen och beror ju på att det är en väldigt kraftig temperaturskillnad där i de lägsta luftlagren. Och liknande sätt kan vi ju faktiskt också se vintertid men då är det snart tvärtom att det är de allra kallaste då närmast marken.
Finns det några optiska fenomen som är speciella för Sverige som inte finns någon annanstans?
Just vår placering här med Sverige på de breddgrader som vi ligger gör ju att vi ser en ganska så varierad, ett varierat spann av solens höjd under årets gång. Och det här har ju exempelvis en påverkan på halofenomenen som till viss del är beroende på solens höjd hur de här då komponenterna som man då brukar prata om inom halofenomen, hur de då ser ut.
Varför tror du att människor blir så fascinerade när de ser den här klarblå himlen eller en färgglad regnbåge eller en halo till exempel? Det här är ju rent dina åsikter så det finns ju absolut ingen vetenskap bakom det här. Men vad tror du det är som gör att man blir lite så här wow, vad händer här?
Jag tror absolut det är just den här wow-effekten för det är ofta så här det är väldigt spektakulära vyer som kan dyka upp och väldigt färgstarkt. För att jag tror ju någonstans att alla kan ju någonstans ta åt sig. Man behöver inte veta egentligen så mycket av vetenskapen bakom för att kunna uppskatta de här ljusfenomenen. Just med både regnbåge och halofenomen. Och kanske framförallt som jag tänker då att när man väl då får uppleva de här fenomenen så kanske man blir lite frågande hur fungerar det här egentligen. För det är ju oerhört intressant och ju mer man lär sig och kan om något desto intressantare blir det ju också. Men just att det är nog tillgängligt för alla att kunna uppskatta.
Och förhoppningsvis har man ju lärt sig lite mer kring hur funkar det här nu nästa gång man ser en regnbåge eller en halo. Men bara för att sammanfatta, ett optiskt fenomen, hur funkar det?
Ett optiskt fenomen är ju då solljuset och dess interaktion med atmosfären. Exempelvis ser vi ju regnbågen där då solljuset bryts och reflekteras i regndroppar. Medan med halofenomenen så är det ju då istället iskristaller som solljuset bryts och reflekteras i.
Av alla optiska fenomen, vilket är ditt favoritfenomen?
Halofenomenen skulle jag säga har jag en lite extra fascination för framförallt då att det är så brett spann av olika halokomponenter. Och varje gång som det kanske dyker upp någon halokomponent så ser ju bilderna kanske lite olika ut i och med att vissa komponenter har mer ovanligare än annan. Så att det gör ju det lite extra spännande när man kanske får syn på någon lite mer ovanlig. Vissa komponenter är ju vanligare än andra och vissa som är, ja om man ens får se det en gång i livet som gör det lite extra spännande. Och just det med halofenomenen så berättar det ju också någon historia om hur det ser ut i atmosfären med iskristallerna. Vilken form de har och med att det är beroende på just formen bland annat. Vilka halokomponenter som uppträder.
Och jag kommer stoppa dig där för det vill jag prata om i ett eget avsnitt. Så tack för att du kom hit Linus.
Tack själv.
Alla har vi nog sett ett häftigt ljusspel på himlen eller en färgglad regnbåge. Men visste du att det är ett optiskt fenomen du ser? I det här avsnittet berättar Linus Karlsson, meteorolog på SMHI, mer om optiska fenomen och vetenskapen bakom. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Jag sitter här med Linus Karlsson som är meteorolog på SMHI. Välkommen!
Tack så mycket.
När visste du att du ville bli meteorolog?
Det var först när jag började bläddra i de här utbildningskatalogerna från universiteten som jag såg att det var ett möjligt karriärsval. Och då fick jag väl den här kopplingen just att när jag var väldigt liten så tyckte jag ju var väldigt spännande med just väderprognosen i dagstidningen med de här olika kartorna, grafer och tabeller. Och då kopplade jag väl samman det att det är klart att det är meteorolog som jag ska bli.
Är det så spännande som du trodde att det skulle vara?
Jag skulle nog ändå säga mer för jag visste nog inte vad jag förväntade mig när jag skulle bli meteorolog här. Så att det är ett väldigt intressant och varierande yrke och framförallt tycker jag det är väldigt kul att få följa årstiderna på två nära håll som man får göra som meteorolog och hur året utvecklar sig och framförallt få prata om väder.
Och idag ska du inte egentligen prata om väder men du ska prata om någonting som faktiskt är jätteintressant och det är optiska fenomen. Vad är ett optiskt fenomen? Och nu kommer jag be dig ta det här. För jag har läst om det, vi har pratat lite om det och det är inte jättelätt att hänga med. Så jag skulle vilja att du tar det steg för steg. Ett optiskt fenomen.
Ett optiskt fenomen är ett samlingsbegrepp för många typer av ljusshower som kan uppträda i atmosfären. Och vad de här då har gemensamt är att solljuset oftast, det kan ju också vara andra ljuskällor exempelvis som lampor, men för det mesta så är det ju solljuset när det interagerar med jordens atmosfär. Och jordens atmosfär består bland annat av luftmolekyler och vattendroppar och iskristaller och även många former av partiklar från exempelvis förbränning och vulkaner. Och alla de här delarna i atmosfären interagerar ju här med solens ljus. Och det här gör ju att solens ljus både bryts och reflekteras och sprids av de här delarna. Och det är just här då som vi kan få de här olika optiska fenomenen.
Det är som man lärde sig i skolan, när det kommer ljus och sen har man någon typ av glas och sen bryts det på olika sätt och sen bildar det olika färger kan det göra.
Visst är det så, för att exempelvis här då när solens ljus bryts då exempelvis både i regndroppar och iskristaller så blir det ju så att det här ljuset från solen delas upp i de här olika färgkomponenterna som vi exempelvis ser i regnbågen, ett väldigt tydligt exempel.
Vilka är de vanligaste optiska fenomenen som du tror många av oss har sett? Du nämnde ju regnbågen, det tänker jag att alla vet vad det är för något och de flesta av oss har nog sett den.
Jo men regnbågen är ju absolut ett exempel som de nog allra flesta har sett och som är ganska så vanligt förekommande när förutsättningarna är de rätta. Men kanske som man inte direkt tänker på så kan ju optiken också förklara här varför himlen är blå exempelvis. Och det är något som vi alla ser mer eller mindre dagligen.
Nu var du inne på en annan sak och det var det här med att de förutsättningarna är de rätta. Jag tänkte nog att under vissa årstider så är det vissa optiska fenomen. Att under sommaren har vi de här, under hösten har vi det här och så vidare. Men det funkar inte riktigt så, eller hur?
Man får nog väl ändå se det som att det är lite flytande för att precis som du nämnde här så är det ju förutsättningarna för att vissa optiska fenomen ska kunna förekomma. Och exempelvis med regnbågen så krävs det ju att vi har regn och regndroppar som då belyses av solen. Och det kanske då är lite bättre förutsättningar i den meningen här just då under vår och sommar när vi har de här regnskurarna jämförelsevis med mitt i vintern under en väldigt kall period då det istället snöar.
Finns det andra sådana optiska fenomen som man tänker sig, det här uppstår bara under sommaren för att då är det varmt men som faktiskt kan uppstå under vinterhalvåret också?
Exempelvis som också är ett optiskt fenomen är ju de här hägringarna då som man exempelvis kan se väldigt varma sommardagar då. Om man är ute på vägarna så kan man ju se nästan att det är blött ut på vägarna längre fram. Och där det i själva verket då är ju torrt. Men det är ju till exempel den här hägringen då på ett optiskt fenomen och beror ju på att det är en väldigt kraftig temperaturskillnad där i de lägsta luftlagren. Och liknande sätt kan vi ju faktiskt också se vintertid men då är det snart tvärtom att det är de allra kallaste då närmast marken.
Finns det några optiska fenomen som är speciella för Sverige som inte finns någon annanstans?
Just vår placering här med Sverige på de breddgrader som vi ligger gör ju att vi ser en ganska så varierad, ett varierat spann av solens höjd under årets gång. Och det här har ju exempelvis en påverkan på halofenomenen som till viss del är beroende på solens höjd hur de här då komponenterna som man då brukar prata om inom halofenomen, hur de då ser ut.
Varför tror du att människor blir så fascinerade när de ser den här klarblå himlen eller en färgglad regnbåge eller en halo till exempel? Det här är ju rent dina åsikter så det finns ju absolut ingen vetenskap bakom det här. Men vad tror du det är som gör att man blir lite så här wow, vad händer här?
Jag tror absolut det är just den här wow-effekten för det är ofta så här det är väldigt spektakulära vyer som kan dyka upp och väldigt färgstarkt. För att jag tror ju någonstans att alla kan ju någonstans ta åt sig. Man behöver inte veta egentligen så mycket av vetenskapen bakom för att kunna uppskatta de här ljusfenomenen. Just med både regnbåge och halofenomen. Och kanske framförallt som jag tänker då att när man väl då får uppleva de här fenomenen så kanske man blir lite frågande hur fungerar det här egentligen. För det är ju oerhört intressant och ju mer man lär sig och kan om något desto intressantare blir det ju också. Men just att det är nog tillgängligt för alla att kunna uppskatta.
Och förhoppningsvis har man ju lärt sig lite mer kring hur funkar det här nu nästa gång man ser en regnbåge eller en halo. Men bara för att sammanfatta, ett optiskt fenomen, hur funkar det?
Ett optiskt fenomen är ju då solljuset och dess interaktion med atmosfären. Exempelvis ser vi ju regnbågen där då solljuset bryts och reflekteras i regndroppar. Medan med halofenomenen så är det ju då istället iskristaller som solljuset bryts och reflekteras i.
Av alla optiska fenomen, vilket är ditt favoritfenomen?
Halofenomenen skulle jag säga har jag en lite extra fascination för framförallt då att det är så brett spann av olika halokomponenter. Och varje gång som det kanske dyker upp någon halokomponent så ser ju bilderna kanske lite olika ut i och med att vissa komponenter har mer ovanligare än annan. Så att det gör ju det lite extra spännande när man kanske får syn på någon lite mer ovanlig. Vissa komponenter är ju vanligare än andra och vissa som är, ja om man ens får se det en gång i livet som gör det lite extra spännande. Och just det med halofenomenen så berättar det ju också någon historia om hur det ser ut i atmosfären med iskristallerna. Vilken form de har och med att det är beroende på just formen bland annat. Vilka halokomponenter som uppträder.
Och jag kommer stoppa dig där för det vill jag prata om i ett eget avsnitt. Så tack för att du kom hit Linus.
Tack själv.
När snön och isarna smälter på våren ökar vattenmängden i marken, i sjöar och i vattendrag. Fenomenet kallas vårflod. I det här avsnittet berättar hydrologen Kristin Röja mer om när vårfloden inträffar och varför. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Kristin.
Tack så mycket.
Du jobbar ju som hydrolog och som hydrolog så kan man ju mycket om vatten.
Jag hoppas det.
Det är ganska bra för idag ska vi prata om vårflod. Vad är en vårflod?
En vårflod är det flöde vi får på våren när snön smälter och allt vatten rinner ut i våra vattendrag. Starten på vårfloden brukar definieras som flödet i ett vattendrag som stiger över vattendraget, så kallad medelvattenföring. Medelvattenföring är helt enkelt medelvärdet av ett vattendragsflöde.
Och att vårfloden är under våren det säger sig ju självt. Men våren kan ju sträcka sig ganska långt. Vi har en meteorologisk vår och den kan ju vara redan i februari-mars. Men vitsipporna kommer inte förrän i april till exempel. Så när under våren sker den här vårfloden?
Ja när vårfloden börjar i Sverige det skiljer sig åt både från år till år såklart men också geografiskt sett. Men i Sverige så börjar vårfloden någon gång från i mars till ända in i juni. Så det är ett ganska stort tidsfönster. Och generellt sett så börjar vårfloden tidigare längre söderut och senare längre norrut men det kan såklart variera.
Finns det ställen i Sverige som inte får någon vårflod?
Ja det finns det. För i vissa delar av landet så är det höga vattenflöden även på vintern. Alltså nederbörden under vintern sker i form av både regn och snö. Så då får vi höga flöden även på vintern och det kanske inte heller ligger något betydande snötäcke i vissa delar och då får man inte heller någon vårflod.
Okej så ingen vårflod kanske längst söderut och sen när vi förflyttar oss uppåt i landet så startar den senare och senare och så sent som juni kanske allra högst upp i landet?
Ja generellt sett kan man säga så.
Vad är det som gör att vi får en vårflod? Vad jag förstått så är det tre ganska avgörande faktorer. Och jag tänker att vi tar de här faktorerna en och en.
Ja det första är att det finns ett stort vatteninnehåll i snön. Så vi är inte intresserade av tjockleken på snön som hydrologer utan hur mycket vatten som den innehåller. Så man kan säga hur många millimeter det skulle bli om all snö smälte.
Är det skillnad på snö och snö?
Det är verkligen skillnad på snö och snö. Till exempel nyfallen fluffig snö den innehåller generellt sett mindre vatten än vad gammal snö gör.
Okej så är det tung snö, gammal snö då vet man att här finns det mycket vatten?
Ja generellt sett ja.
Det var den första.
Ja precis. Och sen så är det också viktigt att det är plusgrader både dag och natt för om det är minusgrader på natten så avstannar avsmältningen då.
Så då är det viktigt att hålla koll på vädret också?
Ja precis, det är väldigt viktigt.
Och den tredje?
Det är att det regnar och blåser i samband med snösmältningen. Att det regnar är ju logiskt för då får man mer vatten, mer flöde i våra vattendrag. Och när det blåser så avleds den fuktiga och kalla luften som bildas vid snötäckets yta vid snösmältningen och ersätter den då med varmare luft som kan smälta snön bättre.
Så snöns densitet, vädret och regn och blåst.
Ja, inte bara densiteten men att det är mycket vatten.
Är det något mer som kan påverka det här med vårfloden?
Ja men det är det. Det är till exempel om snön smälter i ett vattendrag. Alltså ett vattendrag får ju sitt vatten från ett specifikt område. Om då snön smälter i hela det här området samtidigt, då får man oftast en kraftigare vårflod. Även om det smälter lite steg för steg. Men sen är det också andra faktorer, till exempel att det är hög markfuktighet eller att marken är frusen. För då kan inte vattnet rinna ner i marken utan rinner då istället av på markytan och ut i vattendragen.
När jag tänker på vårflod så ser jag framför mig en stor fors och det bara dundrar fram vatten. Det är ganska mäktigt. Är det det som är en vårflod eller kan man se en vårflod på andra sätt?
Ja, alltså som jag sa så är ju rent definitionsmässigt så är ju en vårflod då att snön smälter på våren och flödet i ett vattendrag stiger över det här medelvattenflödet. Så att definitionen säger egentligen ingenting om hur stort ett vattendrag ska vara för att flödet i det ska klassas som en vårflod. Så att det kan vara en vårflod även i väldigt små vattendrag.
Och kan det vara, jag tänker om jag är jordbrukare och har en åker och bor kanske norrut och det är tung snö och alla de här faktorerna uppfylls på något sätt. Kan jag då få en vårflod på min åker?
Ja, då skulle jag säga att det mer är en översvämning orsakad av vårfloden.
Okej, så egentligen då det du säger att vårfloden är i floder och i vattendrag främst. Och sen det här som man ser runt omkring, det är konsekvenserna av det.
Ja, det skulle jag säga. Men vattendrag kan ju vara jättesmå. Egentligen är ju en liten bäckfåra, eller det är ju också ett vattendrag.
Så när snön smälter där och isen smälter och det börjar forsa, då har vi vårfloden oavsett om det är.
Oavsett storleken på vattendragen. Exakt.
Men kan man räkna på hur kraftig vårfloden kan bli? För jag tänker att det ändå är ganska viktigt att veta, om man bor i ett visst område i landet, att veta att nu behöver vi passa oss här för att det kan bli höga flöden och liknande. Men kan vi räkna på det på något vettigt sätt?
Ja, men det kan man. Och på SMHI så görs det med vår hydrologiska modell, alltså en datormodell som beräknar vattenflödet. Och det beräknas då tio dagar framåt i tiden. Och då beräknas bland annat snöns vatteninnehåll, alltså hur många millimeter vatten som snön innehåller. Och med hjälp av bland annat den beräkningen och den meteorologiska prognosen som meteorologerna gör, så gör vi då en prognos för snösmältningen och vattenflödet. Och de prognoserna använder vi sen på vår hydrologiska prognos och varningstjänst för att vid behov utfärda hydrologiska varningar. Alltså varning för höga flöden eller översvämning.
Och den största konsekvensen av vårfloden är just översvämningen då om jag förstått det rätt?
Ja, precis.
Och det i sig kan ju orsaka ganska mycket konsekvenser i samhället överlag.
Ja, vi såg förra året till exempel i Torneälven och Muonioälven så var det en väldigt kraftig vårflod som vägar stängdes av och hus översvämmades och vattenavlopp påverkades till exempel.
Just det, så det är bra att hålla koll på det här och det är bra att vi gör de här beräkningarna.
Ja, verkligen.
Kan vi se någon skillnad på vårfloden om man jämför med för hundra år sedan? Vi vet ju att klimatet har förändrats. Det har blivit lite varmare, vintrarna kanske inte ser ut som de gjorde för hundra år sedan. Har det påverkat vårfloden?
Ja, men det har det. Och det finns ett antal vattendrag i Sverige där vi har gjort mätningar av vattenflöden sedan början av 1900-talet. Och där har man då tittat på hur startdatumet för vårfloden har varierat över tiden. Och de vattendrag man har tittat på ligger alla från Dalälven och norrut. Och baserat på de stationerna så är det tydligt att vårfloden idag startar tidigare på året än vad den gjorde för hundra år sedan. Och startdatumet varierar såklart från år till år, men generellt sett så kan man säga att vårfloden idag börjar ungefär 5-15 dagar tidigare än vad den gjorde i början av 1900-talet.
Om du får sammanfatta det här med vårflod i några korta meningar, vad skulle du säga då?
Ja, att det är det vi får på våren när snön smälter och flödet i vattendraget når över medelvattenflödet. Och det är många olika faktorer som påverkar hur kraftig den här vårfloden blir. Till exempel snöns vatteninnehåll, om det är plusgrader dag och natt, om det blåser och regnar och om snösmältningen sker i hela området samtidigt.
Och sånt har våra hydrologer på SMHI koll på, precis som du gör, Kristin.
Tack för att du ville prata vårflod med mig.
Tack så mycket.
När snön och isarna smälter på våren ökar vattenmängden i marken, i sjöar och i vattendrag. Fenomenet kallas vårflod. I det här avsnittet berättar hydrologen Kristin Röja mer om när vårfloden inträffar och varför. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Kristin.
Tack så mycket.
Du jobbar ju som hydrolog och som hydrolog så kan man ju mycket om vatten.
Jag hoppas det.
Det är ganska bra för idag ska vi prata om vårflod. Vad är en vårflod?
En vårflod är det flöde vi får på våren när snön smälter och allt vatten rinner ut i våra vattendrag. Starten på vårfloden brukar definieras som flödet i ett vattendrag som stiger över vattendraget, så kallad medelvattenföring. Medelvattenföring är helt enkelt medelvärdet av ett vattendragsflöde.
Och att vårfloden är under våren det säger sig ju självt. Men våren kan ju sträcka sig ganska långt. Vi har en meteorologisk vår och den kan ju vara redan i februari-mars. Men vitsipporna kommer inte förrän i april till exempel. Så när under våren sker den här vårfloden?
Ja när vårfloden börjar i Sverige det skiljer sig åt både från år till år såklart men också geografiskt sett. Men i Sverige så börjar vårfloden någon gång från i mars till ända in i juni. Så det är ett ganska stort tidsfönster. Och generellt sett så börjar vårfloden tidigare längre söderut och senare längre norrut men det kan såklart variera.
Finns det ställen i Sverige som inte får någon vårflod?
Ja det finns det. För i vissa delar av landet så är det höga vattenflöden även på vintern. Alltså nederbörden under vintern sker i form av både regn och snö. Så då får vi höga flöden även på vintern och det kanske inte heller ligger något betydande snötäcke i vissa delar och då får man inte heller någon vårflod.
Okej så ingen vårflod kanske längst söderut och sen när vi förflyttar oss uppåt i landet så startar den senare och senare och så sent som juni kanske allra högst upp i landet?
Ja generellt sett kan man säga så.
Vad är det som gör att vi får en vårflod? Vad jag förstått så är det tre ganska avgörande faktorer. Och jag tänker att vi tar de här faktorerna en och en.
Ja det första är att det finns ett stort vatteninnehåll i snön. Så vi är inte intresserade av tjockleken på snön som hydrologer utan hur mycket vatten som den innehåller. Så man kan säga hur många millimeter det skulle bli om all snö smälte.
Är det skillnad på snö och snö?
Det är verkligen skillnad på snö och snö. Till exempel nyfallen fluffig snö den innehåller generellt sett mindre vatten än vad gammal snö gör.
Okej så är det tung snö, gammal snö då vet man att här finns det mycket vatten?
Ja generellt sett ja.
Det var den första.
Ja precis. Och sen så är det också viktigt att det är plusgrader både dag och natt för om det är minusgrader på natten så avstannar avsmältningen då.
Så då är det viktigt att hålla koll på vädret också?
Ja precis, det är väldigt viktigt.
Och den tredje?
Det är att det regnar och blåser i samband med snösmältningen. Att det regnar är ju logiskt för då får man mer vatten, mer flöde i våra vattendrag. Och när det blåser så avleds den fuktiga och kalla luften som bildas vid snötäckets yta vid snösmältningen och ersätter den då med varmare luft som kan smälta snön bättre.
Så snöns densitet, vädret och regn och blåst.
Ja, inte bara densiteten men att det är mycket vatten.
Är det något mer som kan påverka det här med vårfloden?
Ja men det är det. Det är till exempel om snön smälter i ett vattendrag. Alltså ett vattendrag får ju sitt vatten från ett specifikt område. Om då snön smälter i hela det här området samtidigt, då får man oftast en kraftigare vårflod. Även om det smälter lite steg för steg. Men sen är det också andra faktorer, till exempel att det är hög markfuktighet eller att marken är frusen. För då kan inte vattnet rinna ner i marken utan rinner då istället av på markytan och ut i vattendragen.
När jag tänker på vårflod så ser jag framför mig en stor fors och det bara dundrar fram vatten. Det är ganska mäktigt. Är det det som är en vårflod eller kan man se en vårflod på andra sätt?
Ja, alltså som jag sa så är ju rent definitionsmässigt så är ju en vårflod då att snön smälter på våren och flödet i ett vattendrag stiger över det här medelvattenflödet. Så att definitionen säger egentligen ingenting om hur stort ett vattendrag ska vara för att flödet i det ska klassas som en vårflod. Så att det kan vara en vårflod även i väldigt små vattendrag.
Och kan det vara, jag tänker om jag är jordbrukare och har en åker och bor kanske norrut och det är tung snö och alla de här faktorerna uppfylls på något sätt. Kan jag då få en vårflod på min åker?
Ja, då skulle jag säga att det mer är en översvämning orsakad av vårfloden.
Okej, så egentligen då det du säger att vårfloden är i floder och i vattendrag främst. Och sen det här som man ser runt omkring, det är konsekvenserna av det.
Ja, det skulle jag säga. Men vattendrag kan ju vara jättesmå. Egentligen är ju en liten bäckfåra, eller det är ju också ett vattendrag.
Så när snön smälter där och isen smälter och det börjar forsa, då har vi vårfloden oavsett om det är.
Oavsett storleken på vattendragen. Exakt.
Men kan man räkna på hur kraftig vårfloden kan bli? För jag tänker att det ändå är ganska viktigt att veta, om man bor i ett visst område i landet, att veta att nu behöver vi passa oss här för att det kan bli höga flöden och liknande. Men kan vi räkna på det på något vettigt sätt?
Ja, men det kan man. Och på SMHI så görs det med vår hydrologiska modell, alltså en datormodell som beräknar vattenflödet. Och det beräknas då tio dagar framåt i tiden. Och då beräknas bland annat snöns vatteninnehåll, alltså hur många millimeter vatten som snön innehåller. Och med hjälp av bland annat den beräkningen och den meteorologiska prognosen som meteorologerna gör, så gör vi då en prognos för snösmältningen och vattenflödet. Och de prognoserna använder vi sen på vår hydrologiska prognos och varningstjänst för att vid behov utfärda hydrologiska varningar. Alltså varning för höga flöden eller översvämning.
Och den största konsekvensen av vårfloden är just översvämningen då om jag förstått det rätt?
Ja, precis.
Och det i sig kan ju orsaka ganska mycket konsekvenser i samhället överlag.
Ja, vi såg förra året till exempel i Torneälven och Muonioälven så var det en väldigt kraftig vårflod som vägar stängdes av och hus översvämmades och vattenavlopp påverkades till exempel.
Just det, så det är bra att hålla koll på det här och det är bra att vi gör de här beräkningarna.
Ja, verkligen.
Kan vi se någon skillnad på vårfloden om man jämför med för hundra år sedan? Vi vet ju att klimatet har förändrats. Det har blivit lite varmare, vintrarna kanske inte ser ut som de gjorde för hundra år sedan. Har det påverkat vårfloden?
Ja, men det har det. Och det finns ett antal vattendrag i Sverige där vi har gjort mätningar av vattenflöden sedan början av 1900-talet. Och där har man då tittat på hur startdatumet för vårfloden har varierat över tiden. Och de vattendrag man har tittat på ligger alla från Dalälven och norrut. Och baserat på de stationerna så är det tydligt att vårfloden idag startar tidigare på året än vad den gjorde för hundra år sedan. Och startdatumet varierar såklart från år till år, men generellt sett så kan man säga att vårfloden idag börjar ungefär 5-15 dagar tidigare än vad den gjorde i början av 1900-talet.
Om du får sammanfatta det här med vårflod i några korta meningar, vad skulle du säga då?
Ja, att det är det vi får på våren när snön smälter och flödet i vattendraget når över medelvattenflödet. Och det är många olika faktorer som påverkar hur kraftig den här vårfloden blir. Till exempel snöns vatteninnehåll, om det är plusgrader dag och natt, om det blåser och regnar och om snösmältningen sker i hela området samtidigt.
Och sånt har våra hydrologer på SMHI koll på, precis som du gör, Kristin.
Tack för att du ville prata vårflod med mig.
Tack så mycket.
Nästan 65 % av jorden täcks av moln. De kan vara vita och fluffiga eller mörka och tunga och allting däremellan. Men vad består ett moln av och vad är det som gör att de ser så olika ut? Det och mycket mer berättar meteorologen Emma Härenstam om i det här molniga avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Emma.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI.
Jajamänsan.
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
Det skiljer sig ju från dag till dag för att det är ju väderberoende då så klart. Det är det som är väldigt, väldigt spännande. Dels ska man väl sätta sig in i vädret. Har vi varningar eller liknande? Hur ser det ut framöver? Och sen för mig är ju en vanlig dag att kommunicera ut det i radio eller via prognosfilm eller liknande och skriva vädertexter. Sen sitter jag också med flygväder mellan varven. Då är det piloter jag pratar med eller om det behövs varningar i luftrummet. Så att det är lite blandat för mig.
Lite av varje. Du nämnde ju flygväder och det leder mig in på dagens lilla tema och fenomenet vi ska prata om faktiskt. Och vi ska prata om moln. Och de är ju där flygplanen flyger. Vi går rakt på sak. Vad är ett moln?
Ett moln består av molndroppar eller vattendroppar. Vattendroppar är helt enkelt dimma på hög höjd. Det är samma fenomen. Och är det kallt nog så kan det också bestå av iskristaller. Och de här molnen bildas ju när ett luftpaket blir mättat på vattenånga. Då kondenseras vattnet till de här vattendropparna. Det är då man ser de här molnen. Och för att det här ska ske så är det oftast att luften kyls ner. För kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga och det kondenseras då snabbare. Och för att den ska kylas ner så är det oftast att luften stiger. Luften stiger till exempel om den tvingas upp över ett berg. Då får vi moln uppe på bergstoppen. Eller så kan det också vara att vi har två luftmassor, en kall och en varm, som möter varandra. Och varm luft väger mindre än kall så att den kryper upp ovanpå den kalla luften. Och det är också där man kan se på väderkartor i form av varmfronter och kallfronter. De här röda eller blåa strecken.
Just det. När man tittar på nyheterna till exempel så ser man ju det när det är väderprognoser.
Ja men precis. Och sen finns det ett tredje sätt också för att luften stiger. Och det är ju på sommaren. Man ser de här fluffiga sommarmolnen, bomullstussarna. De uppstår genom så kallad konvektion. Det är att solen värmer marken och som i sin tur värmer den marknära luften. Och då värms den upp och varm luft den stiger för att den väger mindre än då den omgivande kalla luften. Och så bildas de här små fluffiga molnen, cumulusmolnen.
Och nu nämnde du fluffiga moln och det här är min nästa fråga. Vissa moln är ju fluffiga som du sa. De ser så mysiga och härliga ut. När man är ute och flyger och ser de här fluffiga molnen. Det är ju hur härligt som helst. Men så finns det de här tunga, riktigt tunga molnen. Man känner verkligen så tungt det är i luften. Hur kommer det sig att de ser så olika ut?
Ja, det finns ju många olika saker som påverkar hur ett moln ser ut. Om vi börjar med färgen så är det främst hur stora molndropparna är som bestämmer hur mörkt det är. De här riktigt stora vattendropparna som kan ge upphov till kraftiga regnskurar och så vidare. De stora vattendropparna absorberar mer ljus. Så därför ser de mörkare ut. Har du i stället små vattendroppar, väldigt många av dem, så reflekterar ljuset mycket mer och då blir de vita. Sen spelar det också roll var på molnet man tittar. För man kan ju ha de här regnmolnen som ändå ser väldigt vita ut i toppen. Men sen har ju undersidan den här riktigt mörka färgen. Och det beror också på molnets utsträckning vertikalt. Alltså hur högt är molnet? För är det väldigt högt, då når inte solen ner till basen av molnet så att säga. Så det bidrar ju också till färgen, hur mörkt det är. Sen har vi också olika former. Det beror väldigt mycket på vad molnet består av. Är det iskristaller eller är det molndroppar? Iskristaller, eller hur man ser att ett moln består av iskristaller, det är att det är lite mer trådigt. Det är lite av en sockervadd, kan man säga. Till exempel längst upp på ett åskmoln eller kanske de här riktigt höga molnen, cirrusmolnen, där det är lite trådigt och så vidare. Då är det oftast iskristaller. Sen kan ju formen också bero på hur luften rör sig. Alltså till exempel om det blåser kraftigt över en bergskedja så sätts luften i gungning. Den sjunker och den stiger om vartannat. Det är lite som en badboll man trycker ner under ytan och sen så släpper man den så kommer den ju börja studsa upp och ner. Det blir lite så också med luften när den har passerat en bergskedja och då kan vi få långa stråk av moln som lägger sig parallellt med varandra eller linsmoln om man får lite rotation också på luften. Det kan bli väldigt många olika slags moln.
Alla moln har regndroppar i sig, eller hur? Ja, regn eller iskristaller. Men kan jag se på ett moln så här, nu kommer det regna. För det tänker jag att många ändå så här, åh kolla vilka regnmoln det kommer in och så kanske det inte alls det regnar. Vad är det jag ska hålla utkik efter för att faktiskt kunna säga, kolla nu kommer det regn?
Det är jättesvårt att säga.
Man kanske behöver vara meteorolog och gå någon lång utbildning för det.
Nej, men det enklaste svaret är egentligen ju mörkare det är, ju större är risken att man, eller chansen om man nu vill ha regn, att det kommer börja regna. Befinner man sig på lite längre håll kan man ju titta på den vertikala utsträckningen. Ju högre molnet tornar upp sig i skyn, ju större är risken där också för regn. Men sen finns det lite andra saker man kan titta på, inte just det molnet som man kan tänka sig, ja, få regn utifrån, utan det finns ju andra moln som skvallrar lite om att vi har regnmoln på väg in. Och det är ju lite coolt att kunna se.
Vad skulle det vara för någonting då till exempel?
Ja, men man kan leta efter sådana här skidspetsmoln, alltså höga slöjmoln, eller cirrus som de också kallas. De brukar oftast vara det första man ser om en varmfront. Befinner man sig till exempel på ostkusten och så börjar man då se de här skidspets, ja, tunna molnen på hög höjd, då kan man tänka sig att om några timmar då anländer varmfronten med regn eller kanske snö. Så det kan vara ett bra sätt att se det. Också om man ser någon halo på himlen. Det kan också indikera på att en varmfront är på väg. Inte alltid, men många gånger.
Ja, för det tror jag nog inte att man tänker. Man ser tunna, tunna moln på himlen att åh, nu kommer det regn snart. Men det kan ju vara ganska bra då. Men då behöver man ju veta också att det är just ett cirrusmoln.
Ja, men precis. Men man brukar kunna se det ändå på den här skidspetsen som, ja, de är väldigt tunna och så är de lite utdragna, trådiga, för det är ju ismoln. Så därför har de ju lite det här trådiga utseendet och så den här lilla spetsen eller kroken.
Ja, så vill man briljera lite så kan man ju hålla utkik och sen titta upp mot himlen även om den är ganska blå. Se det här molnet och säga att det kommer att bli regn.
Ja, men exakt.
Och så kanske det blir det förhoppningsvis. Då kommer alla bli jätteförvånade.
Ja, de ser ju oskyldiga ut de där spetsmolnen. Precis.
Och du var lite inne på det här, men om du kan förklara på ett enkelt sätt så att en icke-meteorolog ändå förstår. För moln rör ju på sig och ibland känns det som att de bara står stilla. Men det antar jag att de inte gör. Och vissa moln drar förbi jättesnabbt. Vad beror det på?
Ja, men moln de rör sig ju i regel i vindens hastighet. Vinden ökar ju med höjd så ju högre moln du har eller ju högre upp den befinner sig ju snabbare går det. Och på hög höjd kan vi ha moln som rör sig långt över 100 km i timmen. Alltså vi snackar ju nästan snabbtågshastighet på molnen. Det kan ju kännas lite förvånande. För tittar man upp på himlen en sommardag så är det ju de här lite närmare molnen, de fluffiga bomullstussarna som passerar lite snabbt medan de här cirrusmolnen, fjädermolnen långt upp på skyn, de ser ju inte ut att röra sig en millimeter. Men det beror helt enkelt på att de befinner sig på så långt avstånd från dig. Så man kan jämföra lite med om man sitter i ett tåg och tittar på väldigt nära objekt, de swishar ju förbi väldigt fort, passerar väldigt fort. Medan om man tittar bort mot horisonten så ser det ut att stå stilla nästan.
Just det. Och nu har vi nämnt lite olika typer av moln, bland annat cirrusmoln. Vilken är den vanligaste molntypen?
Ja, det är lite svårt att svara på, eller ja, kort i alla fall.
Och försöka.
Ja, det ska jag göra. Det beror ju på årstid och var i världen man befinner sig.
Det är sommar i Sverige?
Sommar i Sverige skulle jag väl säga att det vanligaste är de här cumulusmolnen.
Och det är de bomullstussarna som vi pratar om då?
Det är bomullstussarna, ja. De uppstår ju av att solen är stark nog att ge upphov till konvektion. Att luften stiger och värms upp i marknära områden. Ja, den marknära luften, den värms upp. De är ju väldigt vanliga. Men om vi istället kikar på vintern, då är det ju istället de här tunga regnmolnen, som också kan ge snöfall, nimbostratus, de är riktigt vanliga på vintern. De ger ju gråa dagar, kanske duggregn. Det blir ju inte någon sol på de här dagarna, men nimbostratus. Och de är ju oftast kopplade till väderfronter som rör sig in. Och det har vi ju ganska många av under vinterhalvåret.
Och jag tänker att vi skulle kunna prata om alla olika typer av moln, men är man intresserad av moln och vill veta vilka olika typer som finns och hur de ser ut och sådär, så kan man ju faktiskt gå in på smhi.se och kunskapsbanken. För där har vi ju hur mycket information som helst.
Ja, där kan man spendera dagar om man skulle vilja.
Jag tänker att efter att ha lyssnat på det här avsnittet har man lärt sig otroligt mycket mer om moln än vad man kanske visste innan. Jättestort tack för att du ville podda med mig.
Det har varit jätteintressant.
Tack så mycket själv.
Nästan 65 % av jorden täcks av moln. De kan vara vita och fluffiga eller mörka och tunga och allting däremellan. Men vad består ett moln av och vad är det som gör att de ser så olika ut? Det och mycket mer berättar meteorologen Emma Härenstam om i det här molniga avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen till podden Emma.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI.
Jajamänsan.
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
Det skiljer sig ju från dag till dag för att det är ju väderberoende då så klart. Det är det som är väldigt, väldigt spännande. Dels ska man väl sätta sig in i vädret. Har vi varningar eller liknande? Hur ser det ut framöver? Och sen för mig är ju en vanlig dag att kommunicera ut det i radio eller via prognosfilm eller liknande och skriva vädertexter. Sen sitter jag också med flygväder mellan varven. Då är det piloter jag pratar med eller om det behövs varningar i luftrummet. Så att det är lite blandat för mig.
Lite av varje. Du nämnde ju flygväder och det leder mig in på dagens lilla tema och fenomenet vi ska prata om faktiskt. Och vi ska prata om moln. Och de är ju där flygplanen flyger. Vi går rakt på sak. Vad är ett moln?
Ett moln består av molndroppar eller vattendroppar. Vattendroppar är helt enkelt dimma på hög höjd. Det är samma fenomen. Och är det kallt nog så kan det också bestå av iskristaller. Och de här molnen bildas ju när ett luftpaket blir mättat på vattenånga. Då kondenseras vattnet till de här vattendropparna. Det är då man ser de här molnen. Och för att det här ska ske så är det oftast att luften kyls ner. För kall luft kan inte hålla lika mycket vattenånga och det kondenseras då snabbare. Och för att den ska kylas ner så är det oftast att luften stiger. Luften stiger till exempel om den tvingas upp över ett berg. Då får vi moln uppe på bergstoppen. Eller så kan det också vara att vi har två luftmassor, en kall och en varm, som möter varandra. Och varm luft väger mindre än kall så att den kryper upp ovanpå den kalla luften. Och det är också där man kan se på väderkartor i form av varmfronter och kallfronter. De här röda eller blåa strecken.
Just det. När man tittar på nyheterna till exempel så ser man ju det när det är väderprognoser.
Ja men precis. Och sen finns det ett tredje sätt också för att luften stiger. Och det är ju på sommaren. Man ser de här fluffiga sommarmolnen, bomullstussarna. De uppstår genom så kallad konvektion. Det är att solen värmer marken och som i sin tur värmer den marknära luften. Och då värms den upp och varm luft den stiger för att den väger mindre än då den omgivande kalla luften. Och så bildas de här små fluffiga molnen, cumulusmolnen.
Och nu nämnde du fluffiga moln och det här är min nästa fråga. Vissa moln är ju fluffiga som du sa. De ser så mysiga och härliga ut. När man är ute och flyger och ser de här fluffiga molnen. Det är ju hur härligt som helst. Men så finns det de här tunga, riktigt tunga molnen. Man känner verkligen så tungt det är i luften. Hur kommer det sig att de ser så olika ut?
Ja, det finns ju många olika saker som påverkar hur ett moln ser ut. Om vi börjar med färgen så är det främst hur stora molndropparna är som bestämmer hur mörkt det är. De här riktigt stora vattendropparna som kan ge upphov till kraftiga regnskurar och så vidare. De stora vattendropparna absorberar mer ljus. Så därför ser de mörkare ut. Har du i stället små vattendroppar, väldigt många av dem, så reflekterar ljuset mycket mer och då blir de vita. Sen spelar det också roll var på molnet man tittar. För man kan ju ha de här regnmolnen som ändå ser väldigt vita ut i toppen. Men sen har ju undersidan den här riktigt mörka färgen. Och det beror också på molnets utsträckning vertikalt. Alltså hur högt är molnet? För är det väldigt högt, då når inte solen ner till basen av molnet så att säga. Så det bidrar ju också till färgen, hur mörkt det är. Sen har vi också olika former. Det beror väldigt mycket på vad molnet består av. Är det iskristaller eller är det molndroppar? Iskristaller, eller hur man ser att ett moln består av iskristaller, det är att det är lite mer trådigt. Det är lite av en sockervadd, kan man säga. Till exempel längst upp på ett åskmoln eller kanske de här riktigt höga molnen, cirrusmolnen, där det är lite trådigt och så vidare. Då är det oftast iskristaller. Sen kan ju formen också bero på hur luften rör sig. Alltså till exempel om det blåser kraftigt över en bergskedja så sätts luften i gungning. Den sjunker och den stiger om vartannat. Det är lite som en badboll man trycker ner under ytan och sen så släpper man den så kommer den ju börja studsa upp och ner. Det blir lite så också med luften när den har passerat en bergskedja och då kan vi få långa stråk av moln som lägger sig parallellt med varandra eller linsmoln om man får lite rotation också på luften. Det kan bli väldigt många olika slags moln.
Alla moln har regndroppar i sig, eller hur? Ja, regn eller iskristaller. Men kan jag se på ett moln så här, nu kommer det regna. För det tänker jag att många ändå så här, åh kolla vilka regnmoln det kommer in och så kanske det inte alls det regnar. Vad är det jag ska hålla utkik efter för att faktiskt kunna säga, kolla nu kommer det regn?
Det är jättesvårt att säga.
Man kanske behöver vara meteorolog och gå någon lång utbildning för det.
Nej, men det enklaste svaret är egentligen ju mörkare det är, ju större är risken att man, eller chansen om man nu vill ha regn, att det kommer börja regna. Befinner man sig på lite längre håll kan man ju titta på den vertikala utsträckningen. Ju högre molnet tornar upp sig i skyn, ju större är risken där också för regn. Men sen finns det lite andra saker man kan titta på, inte just det molnet som man kan tänka sig, ja, få regn utifrån, utan det finns ju andra moln som skvallrar lite om att vi har regnmoln på väg in. Och det är ju lite coolt att kunna se.
Vad skulle det vara för någonting då till exempel?
Ja, men man kan leta efter sådana här skidspetsmoln, alltså höga slöjmoln, eller cirrus som de också kallas. De brukar oftast vara det första man ser om en varmfront. Befinner man sig till exempel på ostkusten och så börjar man då se de här skidspets, ja, tunna molnen på hög höjd, då kan man tänka sig att om några timmar då anländer varmfronten med regn eller kanske snö. Så det kan vara ett bra sätt att se det. Också om man ser någon halo på himlen. Det kan också indikera på att en varmfront är på väg. Inte alltid, men många gånger.
Ja, för det tror jag nog inte att man tänker. Man ser tunna, tunna moln på himlen att åh, nu kommer det regn snart. Men det kan ju vara ganska bra då. Men då behöver man ju veta också att det är just ett cirrusmoln.
Ja, men precis. Men man brukar kunna se det ändå på den här skidspetsen som, ja, de är väldigt tunna och så är de lite utdragna, trådiga, för det är ju ismoln. Så därför har de ju lite det här trådiga utseendet och så den här lilla spetsen eller kroken.
Ja, så vill man briljera lite så kan man ju hålla utkik och sen titta upp mot himlen även om den är ganska blå. Se det här molnet och säga att det kommer att bli regn.
Ja, men exakt.
Och så kanske det blir det förhoppningsvis. Då kommer alla bli jätteförvånade.
Ja, de ser ju oskyldiga ut de där spetsmolnen. Precis.
Och du var lite inne på det här, men om du kan förklara på ett enkelt sätt så att en icke-meteorolog ändå förstår. För moln rör ju på sig och ibland känns det som att de bara står stilla. Men det antar jag att de inte gör. Och vissa moln drar förbi jättesnabbt. Vad beror det på?
Ja, men moln de rör sig ju i regel i vindens hastighet. Vinden ökar ju med höjd så ju högre moln du har eller ju högre upp den befinner sig ju snabbare går det. Och på hög höjd kan vi ha moln som rör sig långt över 100 km i timmen. Alltså vi snackar ju nästan snabbtågshastighet på molnen. Det kan ju kännas lite förvånande. För tittar man upp på himlen en sommardag så är det ju de här lite närmare molnen, de fluffiga bomullstussarna som passerar lite snabbt medan de här cirrusmolnen, fjädermolnen långt upp på skyn, de ser ju inte ut att röra sig en millimeter. Men det beror helt enkelt på att de befinner sig på så långt avstånd från dig. Så man kan jämföra lite med om man sitter i ett tåg och tittar på väldigt nära objekt, de swishar ju förbi väldigt fort, passerar väldigt fort. Medan om man tittar bort mot horisonten så ser det ut att stå stilla nästan.
Just det. Och nu har vi nämnt lite olika typer av moln, bland annat cirrusmoln. Vilken är den vanligaste molntypen?
Ja, det är lite svårt att svara på, eller ja, kort i alla fall.
Och försöka.
Ja, det ska jag göra. Det beror ju på årstid och var i världen man befinner sig.
Det är sommar i Sverige?
Sommar i Sverige skulle jag väl säga att det vanligaste är de här cumulusmolnen.
Och det är de bomullstussarna som vi pratar om då?
Det är bomullstussarna, ja. De uppstår ju av att solen är stark nog att ge upphov till konvektion. Att luften stiger och värms upp i marknära områden. Ja, den marknära luften, den värms upp. De är ju väldigt vanliga. Men om vi istället kikar på vintern, då är det ju istället de här tunga regnmolnen, som också kan ge snöfall, nimbostratus, de är riktigt vanliga på vintern. De ger ju gråa dagar, kanske duggregn. Det blir ju inte någon sol på de här dagarna, men nimbostratus. Och de är ju oftast kopplade till väderfronter som rör sig in. Och det har vi ju ganska många av under vinterhalvåret.
Och jag tänker att vi skulle kunna prata om alla olika typer av moln, men är man intresserad av moln och vill veta vilka olika typer som finns och hur de ser ut och sådär, så kan man ju faktiskt gå in på smhi.se och kunskapsbanken. För där har vi ju hur mycket information som helst.
Ja, där kan man spendera dagar om man skulle vilja.
Jag tänker att efter att ha lyssnat på det här avsnittet har man lärt sig otroligt mycket mer om moln än vad man kanske visste innan. Jättestort tack för att du ville podda med mig.
Det har varit jätteintressant.
Tack så mycket själv.
Tänk dig en aprilmorgon. Du sitter i solen och dricker morgonkaffet och säger det här kommer bli en riktigt varm och strålande dag. Några timmar senare slår haglet i backen. Vad hände? Jo, ett typiskt aprilväder. Linnea Rehn Wittskog, meteorolog på SMHI, berättar i det här avsnittet om varför vädret i april är så omväxlande och vad som är extra typiskt för just aprilvädret. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej och välkommen till SMHI podden Linnea.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI. Lite kort bara, vad gör en meteorolog?
En meteorolog håller ju koll på vädret, dels historiskt hur vädret har varit men kanske framförallt också hur vädret ska bli framåt i tiden.
Och det är ju faktiskt jättekul att du nämner just väder för det är vad vi ska prata om idag.
Specifikt då, aprilväder ska vi prata om. Vad är typiskt för ett aprilväder?
Ett typiskt aprilväder, det är ju att vädret är väldigt omväxlande. Det skiftar väldigt snabbt från att det kan kännas väldigt sommarlikt, varmt och soligt till att det helt plötsligt blir kallt och blåsigt och kanske kommer hagel och snöbyar.
Vi ska gå in på det alldeles strax, men när vi pratar aprilväder tänker man då aprilväder sträcker sig från första april till sista april och sen är det klart?
Nej, riktigt så är det väl inte. Man kan ju ha säkert ha aprilväder i slutet av mars och även en bit in under maj också. Förutsättningarna för att det ska liksom vara aprilväder det är att solen ska vara tillräckligt stark för att kunna värma marken och luften. Helst så ska man också ha mark som inte har någon tjäle, alltså tjälen ska ha gått ur marken. Och gärna får det också vara relativt torr och kall luft också. Så det är de tre ingredienserna man vill ha för att det ska räknas som typiskt eller riktigt aprilväder.
Så om jag säger sista mars, vilket aprilväder vi har, då är det inte helt fel?
Nej, det kan man faktiskt säga.
Jag får göra det, vad bra.
Är det här någonting som är något nytt att vi de senaste åren har börjat säga, oj vilket aprilväder? Eller har det funnits längre?
Nej, men man har pratat om aprilväder under väldigt lång tid. Om man går tillbaka i litteraturen så har man faktiskt hittat ända tillbaka till 1600-talet där man pratar om april och beskriver det som opålitligt. Det finns lite märkliga uttryck, till exempel aprilansikte där man har ett ansikte som växlar lika snabbt som vädret i april. Eller aprillinne att man beskrivs som ombytlig. Så just april, att det är kopplat till något som växlar snabbt eller är lite opålitligt, det har man sett under väldigt lång tid eller har man pratat om väldigt, väldigt länge.
Okej, så det är inget nytt påfund i alla fall. Det är ju skönt att veta att det är ingenting vi har kommit på nu.
Nej, precis.
Men hur kommer det sig då att jag sitter där i morgonsolen, dricker mitt kaffe och tänker, nu är det vår, sommaren är nära och sen bara ett par timmar senare så faller snön.
Ja, och det är ju det som är det typiska för april då att ofta så börjar ju dagarna med väldigt soligt väder och det kan också bli ganska höga temperaturer. Men det som händer då det är att solen är så pass stark att den liksom kan dels först värma upp marken som sen i sin tur värmer luften som är närmast marken. Och varm luft, den är ju lättare än kall luft och det gör då att den här varma luftbubblan, den kommer börja stiga upp i atmosfären. Och på sin väg upp så kommer luften sen att kylas av, då bildas moln och har man då tillräckligt mycket konvektion som vi säger, alltså när luft värms och stiger så kan det bildas väldigt stora och kraftiga moln, bymoln. Och från de här bymolnen då så kan det komma hagel och snöbyar och även kalla fallvindar.
Just det, hagel nämnde du där och det känns ju som någonting som är riktigt typiskt aprilväder.
Ja men precis, just hagel är väldigt typiskt och det är också en viss typ av hagel som man har just i april som kallas för snöhagel eller trindsnö. Den är liksom lite mjukare än såna här riktiga hagelkorn och mindre kompakta då och de bildas just då framförallt då under våren då man har temperaturer som ligger nära noll grader och de kan också förekomma i kombination med vanligt snöfall. Men det som är typiskt just för det här snöhaglet eller trindsnön, det är att de är då ganska små och spröda att de liksom studsar när de faller och faktiskt faller isär också när de har liksom studsat och landat på marken.
Ja men det har man ju sett några gånger faktiskt. Finns det någonting annat då? Nu har vi ju sagt att det kan ju falla snö och då tänker man att nu är vintern tillbaka och så blir man lite ledsen. Och så kommer det hagel så tänker man också så här, åh vad häftigt, nu kommer det isklumpar från himlen. Och sen kommer solen fram igen dagen efter och så börjar det om. Men finns det någonting som är extra typiskt för aprilväder?
Ja men det är just de där snabba skiftningarna, haglet. Men ett annat fenomen som jag tycker är ganska häftigt också som man kan se mycket av i april, det är såna här Virga eller fallstrimmor. Och det är liksom, man kan se mörka gardiner ser det nästan ut som, som hänger liksom ner från molnen. Mörka gardiner eller mörka trådar. Och det är egentligen nederbörd som liksom faller från molnet. Men den når inte ner till marken utan luften är så pass torr så att all nederbörd hinner liksom avdunsta innan det når marken. Men det kan se väldigt dramatiskt ut med liksom mörka tunga gardiner som hänger ner ifrån molnen. Och faktiskt det året som vi hade det här vulkanutbrottet på Island. Och nu ska jag försöka uttala den här vulkanen. Eyjafjallajökull kanske den hette.
Jag tycker det låter rätt, absolut. Jag är med på det.
Men vi hade ju det här vulkanutbrottet då i april. Och då var det mycket, det var typiskt aprilväder. Vi hade mycket av de här bymolnen och de här fallstrimmorna och mörka gardinerna som hängde ner från molnen. Och då fick vi jättemycket samtal. För då var det många som ringde, ”Åh är det askmolnet nu som håller på att ramla ner över oss i Sverige?” Så de kan se väldigt dramatiska ut.
Men förutom då att det här är en häftig effekt, ett fenomen skulle jag kalla det då. Där vi ser de här mörka gardinerna. Förutom att det är ganska häftigt att titta på, jag har sett några bilder på det, det är ganska fotovänligt kan man säga. Det blir väldigt snyggt. Men finns det någon effekt av det som vi kan känna av? Förstår du vad jag menar? Att när solen skiner, då blir vi varma. När det är kallt ute så blir vi kallare. Det var jättekonstigt det där. Men förstår du vad jag menar?
Ja, men just den här effekten av fallstrimmor, de ser ju som sagt väldigt dramatiska ut och det kan också påverka vädret. För att just när man har den här nederbörden som inte når marken utan som istället avdunstar. När nederbörd avdunstar så krävs det liksom värmeenergi och då tas den här energin från luften och det gör då att man får liksom en kall luftbubbla högt upp i atmosfären. Varm luft är lättare och kall luft är tyngre. Så när vi har en kall tung luftbubbla högt upp i atmosfären, då kommer den att ramla ner. Så då blir det som att man får en ganska kraftig fallvind som vi upplever här nere på jorden. Så det kan bli väldigt kraftiga, kortvariga, kalla vindstötar i samband med de här Virga eller fallstrimmorna.
Häftigt, mycket häftigt.
För att sammanfatta, eller egentligen, varför just april? Varför händer allt det här i april?
Ja men det är ju som sagt då som solen börjar bli tillräckligt stark. Solinstrålningen blir tillräckligt stark för att då kunna värma upp luften så pass att den börjar liksom stiga uppåt och bilda moln och bymoln. Och sen också det här att vi då har barmark och tjäle som har gått ur marken och så vidare. Och just det här också att man fortfarande har i april en kamp mellan varm luft söderifrån och kall luft norrifrån och det bästa aprilvädret det får man då när man har kall och torr luft som kommer ner från polartrakterna. Och så är det kanske klart och soligt väder då här i Sverige. Solen som är så pass stark värmer då luften och nära marken som stiger upp i den här kallare luften högre upp och bildar då de här molnen och bymoln och fallvindarna och allt möjligt.
Hur häftigt som helst. Tack Linnea för att du ville prata aprilväder med mig.
Ja, men tack själv.
Du har lyssnat på en podd från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Tänk dig en aprilmorgon. Du sitter i solen och dricker morgonkaffet och säger det här kommer bli en riktigt varm och strålande dag. Några timmar senare slår haglet i backen. Vad hände? Jo, ett typiskt aprilväder. Linnea Rehn Wittskog, meteorolog på SMHI, berättar i det här avsnittet om varför vädret i april är så omväxlande och vad som är extra typiskt för just aprilvädret. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej och välkommen till SMHI podden Linnea.
Tack så mycket.
Du är ju meteorolog på SMHI. Lite kort bara, vad gör en meteorolog?
En meteorolog håller ju koll på vädret, dels historiskt hur vädret har varit men kanske framförallt också hur vädret ska bli framåt i tiden.
Och det är ju faktiskt jättekul att du nämner just väder för det är vad vi ska prata om idag.
Specifikt då, aprilväder ska vi prata om. Vad är typiskt för ett aprilväder?
Ett typiskt aprilväder, det är ju att vädret är väldigt omväxlande. Det skiftar väldigt snabbt från att det kan kännas väldigt sommarlikt, varmt och soligt till att det helt plötsligt blir kallt och blåsigt och kanske kommer hagel och snöbyar.
Vi ska gå in på det alldeles strax, men när vi pratar aprilväder tänker man då aprilväder sträcker sig från första april till sista april och sen är det klart?
Nej, riktigt så är det väl inte. Man kan ju ha säkert ha aprilväder i slutet av mars och även en bit in under maj också. Förutsättningarna för att det ska liksom vara aprilväder det är att solen ska vara tillräckligt stark för att kunna värma marken och luften. Helst så ska man också ha mark som inte har någon tjäle, alltså tjälen ska ha gått ur marken. Och gärna får det också vara relativt torr och kall luft också. Så det är de tre ingredienserna man vill ha för att det ska räknas som typiskt eller riktigt aprilväder.
Så om jag säger sista mars, vilket aprilväder vi har, då är det inte helt fel?
Nej, det kan man faktiskt säga.
Jag får göra det, vad bra.
Är det här någonting som är något nytt att vi de senaste åren har börjat säga, oj vilket aprilväder? Eller har det funnits längre?
Nej, men man har pratat om aprilväder under väldigt lång tid. Om man går tillbaka i litteraturen så har man faktiskt hittat ända tillbaka till 1600-talet där man pratar om april och beskriver det som opålitligt. Det finns lite märkliga uttryck, till exempel aprilansikte där man har ett ansikte som växlar lika snabbt som vädret i april. Eller aprillinne att man beskrivs som ombytlig. Så just april, att det är kopplat till något som växlar snabbt eller är lite opålitligt, det har man sett under väldigt lång tid eller har man pratat om väldigt, väldigt länge.
Okej, så det är inget nytt påfund i alla fall. Det är ju skönt att veta att det är ingenting vi har kommit på nu.
Nej, precis.
Men hur kommer det sig då att jag sitter där i morgonsolen, dricker mitt kaffe och tänker, nu är det vår, sommaren är nära och sen bara ett par timmar senare så faller snön.
Ja, och det är ju det som är det typiska för april då att ofta så börjar ju dagarna med väldigt soligt väder och det kan också bli ganska höga temperaturer. Men det som händer då det är att solen är så pass stark att den liksom kan dels först värma upp marken som sen i sin tur värmer luften som är närmast marken. Och varm luft, den är ju lättare än kall luft och det gör då att den här varma luftbubblan, den kommer börja stiga upp i atmosfären. Och på sin väg upp så kommer luften sen att kylas av, då bildas moln och har man då tillräckligt mycket konvektion som vi säger, alltså när luft värms och stiger så kan det bildas väldigt stora och kraftiga moln, bymoln. Och från de här bymolnen då så kan det komma hagel och snöbyar och även kalla fallvindar.
Just det, hagel nämnde du där och det känns ju som någonting som är riktigt typiskt aprilväder.
Ja men precis, just hagel är väldigt typiskt och det är också en viss typ av hagel som man har just i april som kallas för snöhagel eller trindsnö. Den är liksom lite mjukare än såna här riktiga hagelkorn och mindre kompakta då och de bildas just då framförallt då under våren då man har temperaturer som ligger nära noll grader och de kan också förekomma i kombination med vanligt snöfall. Men det som är typiskt just för det här snöhaglet eller trindsnön, det är att de är då ganska små och spröda att de liksom studsar när de faller och faktiskt faller isär också när de har liksom studsat och landat på marken.
Ja men det har man ju sett några gånger faktiskt. Finns det någonting annat då? Nu har vi ju sagt att det kan ju falla snö och då tänker man att nu är vintern tillbaka och så blir man lite ledsen. Och så kommer det hagel så tänker man också så här, åh vad häftigt, nu kommer det isklumpar från himlen. Och sen kommer solen fram igen dagen efter och så börjar det om. Men finns det någonting som är extra typiskt för aprilväder?
Ja men det är just de där snabba skiftningarna, haglet. Men ett annat fenomen som jag tycker är ganska häftigt också som man kan se mycket av i april, det är såna här Virga eller fallstrimmor. Och det är liksom, man kan se mörka gardiner ser det nästan ut som, som hänger liksom ner från molnen. Mörka gardiner eller mörka trådar. Och det är egentligen nederbörd som liksom faller från molnet. Men den når inte ner till marken utan luften är så pass torr så att all nederbörd hinner liksom avdunsta innan det når marken. Men det kan se väldigt dramatiskt ut med liksom mörka tunga gardiner som hänger ner ifrån molnen. Och faktiskt det året som vi hade det här vulkanutbrottet på Island. Och nu ska jag försöka uttala den här vulkanen. Eyjafjallajökull kanske den hette.
Jag tycker det låter rätt, absolut. Jag är med på det.
Men vi hade ju det här vulkanutbrottet då i april. Och då var det mycket, det var typiskt aprilväder. Vi hade mycket av de här bymolnen och de här fallstrimmorna och mörka gardinerna som hängde ner från molnen. Och då fick vi jättemycket samtal. För då var det många som ringde, ”Åh är det askmolnet nu som håller på att ramla ner över oss i Sverige?” Så de kan se väldigt dramatiska ut.
Men förutom då att det här är en häftig effekt, ett fenomen skulle jag kalla det då. Där vi ser de här mörka gardinerna. Förutom att det är ganska häftigt att titta på, jag har sett några bilder på det, det är ganska fotovänligt kan man säga. Det blir väldigt snyggt. Men finns det någon effekt av det som vi kan känna av? Förstår du vad jag menar? Att när solen skiner, då blir vi varma. När det är kallt ute så blir vi kallare. Det var jättekonstigt det där. Men förstår du vad jag menar?
Ja, men just den här effekten av fallstrimmor, de ser ju som sagt väldigt dramatiska ut och det kan också påverka vädret. För att just när man har den här nederbörden som inte når marken utan som istället avdunstar. När nederbörd avdunstar så krävs det liksom värmeenergi och då tas den här energin från luften och det gör då att man får liksom en kall luftbubbla högt upp i atmosfären. Varm luft är lättare och kall luft är tyngre. Så när vi har en kall tung luftbubbla högt upp i atmosfären, då kommer den att ramla ner. Så då blir det som att man får en ganska kraftig fallvind som vi upplever här nere på jorden. Så det kan bli väldigt kraftiga, kortvariga, kalla vindstötar i samband med de här Virga eller fallstrimmorna.
Häftigt, mycket häftigt.
För att sammanfatta, eller egentligen, varför just april? Varför händer allt det här i april?
Ja men det är ju som sagt då som solen börjar bli tillräckligt stark. Solinstrålningen blir tillräckligt stark för att då kunna värma upp luften så pass att den börjar liksom stiga uppåt och bilda moln och bymoln. Och sen också det här att vi då har barmark och tjäle som har gått ur marken och så vidare. Och just det här också att man fortfarande har i april en kamp mellan varm luft söderifrån och kall luft norrifrån och det bästa aprilvädret det får man då när man har kall och torr luft som kommer ner från polartrakterna. Och så är det kanske klart och soligt väder då här i Sverige. Solen som är så pass stark värmer då luften och nära marken som stiger upp i den här kallare luften högre upp och bildar då de här molnen och bymoln och fallvindarna och allt möjligt.
Hur häftigt som helst. Tack Linnea för att du ville prata aprilväder med mig.
Ja, men tack själv.
Du har lyssnat på en podd från SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.