Berätta om ditt jobb
Jag är forskare inom luftmiljöfrågor sedan ungefär 20 år tillbaka, och i början av 2024 utsågs jag till att vara Sveriges kontaktperson för FN:s klimatpanel IPCC, som står för Intergovernmental Panel on Climate Change. Jag arbetar ungefär halvtid med vardera arbetsuppgift.
Som forskare har jag arbetat med spridningsmodellering, inom ett ämne som kallas spridningsmeteorologi, sedan början av 2000-talet. Det började med att jag sommarjobbade på SMHIs forskningsavdelning och fick köra avancerade numeriska modeller på en superdator. Spridningsmodeller används för att förstå halt av och exponering för olika luftföroreningar, och vilken typ av källor som orsakar föroreningarna. Det kan vara till exempel vägtrafik, vedeldning och sjöfart.
Att förstå hur exponeringen ser ut och källorna som bidrar är viktigt eftersom luftföroreningarna påverkar människors hälsa och ekosystem negativt – och dessutom påverkar de även klimatet.
Vi på SMHI har datamodeller och system som används för att göra kartläggningar av och prognoser för luftföroreningar. Vi har under senare år utvecklat en webbportal, Luftwebb, där vi samlat olika webbtjänster som används för att förstå hur exponeringen ser ut i Sverige idag. Vi arbetar även med att förstå exponering och källor på andra platser på jorden, både i Europa och i utvecklingsländer.
Sedan några år tillbaka arbetar jag mestadels inom luftmiljöforskning som projektledare, med expertstöd internt och externt samt med kommunikation. Jag svarar på många frågor från media och allmänheten – även om jag gärna kör en spridningsmodell och sätter upp ett analysprogram, när jag får tid till det.
Vad om ditt uppdrag för FN:s klimatpanel?
Att arbeta inom kontaktpunkten för IPCC innebär att representera Sverige vid IPCC:s beslutsmöten, där huvudsyftet är att ta fram rapporter som beskriver kunskapsläget om klimatförändringen, dess påverkan på miljön och samhället, och olika lösningar för klimatanpassning och utsläppsminskning.
Rapporterna skrivs av oberoende experter, och medlemsländerna inklusive jag som Sveriges representant, samarbetar för att se till att detta sker. Att arbeta som kontaktperson för IPCC innebär även att kommunicera om slutsatserna i IPCC:s rapporter till den breda allmänheten, att koordinera Sveriges bidrag till olika aktiviteter som initieras av IPCC, till exempel nominering av experter och information om granskningar.
Vilka kunskaper behövs i ditt jobb?
För att jobba som luftmiljöforskare behöver man kunskap inom meteorologi, atmosfärskemi eller miljövetenskap, och det är viktigt att god kunskap om programmering för att kunna arbeta med våra avancerade modeller. Det är även viktigt att kunna kommunicera på engelska och svenska, i olika typer av sammanhang.
Inom kontaktpunkten för IPCC spelar dina personliga egenskaper roll. Det är viktigt att kunna kommunicera tydligt med forskare, beslutsfattare, media, allmänheten, och att vara samarbetsvillig, tydlig och engagerad i uppdraget att bidra till den samhällsförändring som behövs för att vi ska klara den gröna omställningen.
Vad är det bästa med jobbet?
Det roligaste är att jag har chansen att bidra till verklig samhällsnytta, både som luftmiljöforskare och som kontaktperson för IPCC.
Vad är det bästa med att jobba på SMHI?
Att få bidra till att rädda liv – både för människor och den biologiska mångfalden!