För fysisk planering av en stad behövs förståelse och information kring hur temperaturförhållanden ser ut i olika delar av den bebyggda miljön. Stadsdelar påverkas av vilka byggnader som finns där, vilka material som byggnaderna består av, växtlighet, skugga och vattentillgång. För att få reda på vilka platser som är mest värmeutsatta och hur de svalkande miljöerna påverkar omgivningen kan en värmekartläggning vara väldigt värdefull. Du kan också få en indikation om hur det kommer att se ut i ett framtida klimat om temperaturen höjs.
Kontakta SMHI för mer information om hur vi kan hjälpa till.
Värmebölja ökar kraven på fysisk planering och beredskap
Höjda temperaturer och värmeböljor medför en risk för människors hälsa. Det kan innebära att det behövs förhöjd beredskap hos exempelvis sociala myndigheter och inom vården.
Genom att visa hur upplevd temperatur kan variera inom en stad ökar förståelsen för att en värmebölja upplevs på olika sätt i olika delar av staden. Detta underlättar vid fortsatt fysisk planering.
Hur går beräkningen till?
Vid en värmekartläggning använder SMHI begreppet strålningstemperatur och utgår från hur värdena såg ut ett specifikt år samt hur dessa värden skulle se ut vid en simulerad temperaturhöjning i ett framtida klimat.
Strålningstemperatur beräknas på liknande sätt som kyleffekt, men istället för vind kopplas temperatur till strålningsförhållanden, som till stor del påverkas av om en yta ligger i skugga eller är solbelyst.
SMHI använder strålningsmodellen SOLWEIG som huvudsakligen utvecklats inom Göteborgs universitet. Det är en datormodell som beskriver hur strålningsvärmen varierar i den bebyggda miljön och som tar hänsyn till topografi, byggnader och vegetation. Våra beräkningar går att göra på så detaljerad nivå som ett kvarter och upp till hela städer och kommuner.