Kunskap om grön infrastruktur i nordiska städer i ny rapport

Grönområden, parkmiljöer och växtlighet kan bidra till att skapa hälsosamma och långsiktigt hållbara städer. SMHI har tillsammans med Stockholms stad tagit fram ett kunskapsunderlag om grön infrastruktur. Rapporten samlar kunskap och erfarenhet av att använda grön infrastruktur vid klimatanpassning av städer. Den visar också på kunskapsluckor och hinder.

När klimatet blir varmare och bebyggelsen i städerna blir tätare ökar behovet av lösningar för att anpassa städerna. En lösning kan vara att använda grön infrastruktur, det vill säga att gröna ytor och växtlighet. Grön infrastruktur tillsammans med andra naturbaserade lösningar kan vara ett sätt att göra miljön hälsosam och städerna långsiktigt hållbara.

I en kunskapsöversikt har SMHI tillsammans med Stockholms stad samlat kunskap och exempel på gröna lösningar för nordiska städer.

Gröna träd i stadsmiljö i Malmö
Grön infrastruktur tillsammans med andra naturbaserade lösningar kan vara ett sätt att göra miljön hälsosam och städerna långsiktigt hållbara.

– De åtgärder som görs idag i nordiska städer utgår ofta från behov av att lösa dagvattenfrågor. Det är få exempel på nordiska städer som använder grön infrastruktur och naturbaserade lösningar som klimatanpassningsåtgärd för att motverka problem med värme i städer. Det trots att aktörerna är medvetna om att gröna områden ökar trivsel, svalka och biologisk mångfald, säger Jorge Amorim, forskningsledare för luftmiljö och klimat i städer på SMHI.

­Idag saknas också kunskap om vilka mätbara effekter som grön infrastruktur ger på temperatur, luftkvalitet, påverkan på hälsa och sociala aspekter.

Grön infrastruktur som klimatanpassningsåtgärd

Att använda grön infrastruktur som klimatanpassningsåtgärd är ett område under utveckling. Det gör att erfarenhet av de långtidseffekter som grön infrastruktur kan ge är under uppbyggnad. Aktörerna pekar på att skötsel av ytorna kan vara ett problem, liksom den djupare förståelsen för varför en yta ser ut som den gör och hur den ska skötas.

– Vi ser att intresset för dessa lösningar ökar, framför allt efter den varma sommaren förra året. Men aktörerna pekar på kunskapsluckor kring ekonomi och effekter. De söker metoder för anläggning och drift, goda exempel och underlag om temperatur och vatten, och pekar på att det också finns en del hinder i form av politiska beslut, lagstiftning och en tröghet i att förändra planeringsprocesser, säger Jorge Amorim.

– Vi hoppas att vår rapport kan bidra till att inspirera och informera om var kunskap finns.

Rapporten ”Klimatanpassa nordiska städer med grön infrastruktur” finns att ladda ner från smhi.se. Den är framtagen i det ettåriga projektet ”Grön infrastruktur och klimat i nordiska städer: idag och i framtiden” finansierat av forskningsrådet Formas.