Forskning och utveckling inom oceanografi
På den oceanografiska forskningsenheten tar forskningen sitt avstamp i oceanografin, läran om havet, och kopplar samman havets fysik med biologiska, geologiska och kemiska processer i havet. Vi är ett 20-tal specialister inom alltifrån oceanografi och marinbiologi till matematik och dataprogrammering. Vi ökar samhällets kunskap om tillståndet i havet för att underlätta en hållbar förvaltning av vårt hav.
En stor del av SMHIs oceanografiska forskning fokuserar på våra omgivande havsområden; Östersjön, Kattegatt och Skagerrak, men vi utför även forskning för Nordsjön och Norra och södra ishavet.
Vi är specialister inom en rad områden som rör havsforskning, till exempel marinbiologi, marina observationer, numerisk modellering, klimatprojektioner och fjärranalys.
Vi arbetar med marina observationsdata, oceanografiska analyser och utveckling av beräkningsmodeller och metoder. Modellerna används bland annat för att göra prognoser, studera processer och förutsäga ett framtida havsklimat.
Resultaten används till exempel för planering av insatser som behövs för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen och som beslutsstöd för vattenförvaltning, anpassning till framtida klimat och begränsning av klimateffekter.
Våra forskningsresultat används också i produkter som kommer till nytta inom en rad olika områden, som åtgärder vid bekämpning av oljeutsläpp, sjöfart, sjöräddning och varningar för algblomningar och höga eller låga vattenstånd.
Hitta på sidan
Vår oceanografiska forskning fokuserar på tre huvudsakliga forskningsområden: Havets klimat, Havsmiljö och Operationell oceanografi och modellutveckling.
Havets klimat
Havets roll i klimatsystemet
Havsmiljö
Havet som livsmiljö
Operationell oceanografi och modellutveckling
Havsprognoser och varningar
SMHIs oceanografiska forskningsenhet deltar i många nationella och internationella projekt. Vi utvecklar havsmodellering och havsobservationer och kopplar samman dem med centrala tjänster och med olika frågeställningar, både kring historiska rekonstruktioner och klimatförändringar i Östersjön, Nordsjön och Arktis.
AISS – Antarktisk Isshelf Stabilitet
Modellering av interaktioner mellan is och hav för att minska osäkerheterna i projektioner av höjning av havsnivån.ALGOTL - Nytt prognossystem för algblomningar runt Gotland
Kraftiga algblomningar under sommaren kan utgöra ett problem på Gotland. Dels försvåras omvandlingen av havsvatten till dricksvatten och dels påverkas turistnäringen negativt av algblomningen. Under turistsäsongen, då många vistas på ön, är det dessutom större risk för vattenbrist.BaltVent – syresättning av Östersjön vid vätgasproduktion till havs
Forskningsprojektet BaltVent undersöker om det är möjligt och lämpligt att syresätta Östersjöns djupvatten med syre som blir över vid vätgasproduktion från havsbaserad vindkraft. SMHIs oceanografiska forskare ska ta reda på vilka effekter detta får för havsmiljön på kort och lång sikt och om effekterna blir lokala ell...CS-MACH1 - Marine Citizen Science data Horizon
CS-MACH1 syftar till att utveckla ett datanätverk för marin medborgarforskning och en tillhörande online-hub. Detta för att stödja initiativ inom marin medborgarforskning när det gäller insamling och integrering av data från användare.
Numeriska modeller är de huvudsakliga verktygen inom oceanografisk forskning. På SMHI utvecklas och används en flera avancerade modeller som beskriver de fysikaliska och biogeokemiska processerna i havet. Ibland kan modellerna även kopplas ihop till ett multimodellsystem.
De olika modellsystemen används för att göra prognoser och ger SMHI möjlighet att utfärda varningar samt studera miljöförändringar i det marina ekosystemet och effekterna av klimatförändringar.
De huvudsakliga modellsystemen idag är EC-Earth, NEMO, PADM, RCO, SCOBI och SCM.
%20FoU-Oce_Internat%20Gbg%20v%C3%A5ren%202024.webp)
Vi som jobbar med oceanografisk forskning
Enheten leds av Sam Fredriksson, Elin Almroth-Rosell och Lars Axell.
Vi publicerar våra forskningsresultat i vetenskapligt granskade tidskrifter och i SMHIs egna rapportserier. De två senaste publikationerna från SMHIs oceanografiska forskning är:
Oceanografisk klimatpåverkan på undervattensverksamhet i Östersjön och Västerhavet
Dorothée Vallot, Magnus Hieronymus, Lars Axell
I: Oceanografi
2025
Sammanfattning
I den här rapporten undersöks hur det oceanografska klimatet i Östersjön och Västerhavet förväntas förändras och påverka ljudhastighet i framtiden under två tidsperioder 2040-2049 och 2090-2099 jämfört med 2015-2024. Ljudhastigheten i havsvatten bestäms främst av tre fysikaliska variabler: temperatur, salthalt och tryck. Eftersom dessa variabler varierar mellan olika marina miljöer är ljudhastigheten inte homogen i havet. Dessa variablers förändringar med djupet skapar komplexa vertikala profiler för hur ljud propagerar. För att modellera temperatur och salthalt, använder vi NEMO-Nordic, en högupplöst oceanmodell för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, baserad på det internationellt utvecklade NEMO-systemet. Modellen drivs av atmosfäriska data från tre klimatmodeller (EC-Earth, HadGEM och MPI) under tre CMIP5-scenarier (RCP2.6, RCP4.5 och RCP8.5), vilket ger tre modellmedlemmar för varje scenario. Ljudhastighetsprofilerna visar tydliga säsongsinversioner där temperaturen — och därmed ljudhastigheten — är lägst vid ytan på vintern och högst på sommaren. I alla scenarier ökar ljudhastigheten särskilt under RCP8.5, främst på grund av en intensiferad hydrologisk cykel, det vill säga mer sötvattentillförsel. Framtida salthalter i Östersjön är dock mycket osäkra. Trenderna är liknande i Västerhavet och Östersjön men förändringarna kommer tidigare i Östersjön (från ca 2040) och blir starkare mot seklets slut, särskilt RCP8,5
An extensive cyanobacteria bloom in the Baltic Sea area 2025
Bengt Karlson, Lars Arneborg, Lars Axell, Mikael Hedblom, Maria Karlberg, Anders Torstensson
