Varje år samlas forskare inom geovetenskaperna till den stora europeiska konferensen som arrangeras av European Geosciences Union (EGU). Under konferensen diskuteras det senaste inom forskning, bland annat inom SMHIs discipliner meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat. SMHIs forskare deltar i konferensen på olika sätt, både genom att arrangera sessioner, hålla presentationer och presentera postrar.
"En av de mest betydelsefulla sammankomsterna för vetenskapssamhället"
– De här mötena är en viktig plattform för kommunikation mellan forskare. Här kan vi dela de senaste vetenskapliga rönen eller till och med arbete som ännu inte har publicerats. Det är ett möte för feedback och för att lära sig om nya forskningsmetoder. EGU är en av de mest betydelsefulla sammankomsterna för vetenskapssamhället och därför är det viktigt att representera SMHI här, säger Andrea Popp, hydrologisk forskare på SMHI och även engagerad i EGU:s kommitté för jämställdhet och inkludering.
Satellitdata kan användas för övervakning av kalluftsutbrott
Abhay Devasthale på SMHIs meteorologiska forskningsenhet deltar med en poster om ”marine cold air outbreaks”, det vill säga när väldigt kall luft från Arktis transporteras över havet under vinter och vår.
– Det nya är att vi försöker kartlägga dessa händelser med satellitdata och kan nu bevisa hur användbar satellitdata är för övervakning av detta. Det finns ett stort intresse för att studera luftmassans omvandling in och ut ur Arktis för att förstå hur förändringarna i Arktis är kopplat till vädret på mellanbreddgraderna. Dessutom orsakar de stora och kraftiga kalluftsutbrotten från Arktis instabilitet och väldigt kallt väder över de nordliga haven och de närliggande landmassorna. Därför är de också viktiga att studera ur ett sjöfarts- och samhällsberedskapsperspektiv.
Ny modellering av interaktionen mellan havet och is-shelfer i Antarktis
Dorothée Vallot, forskare inom oceanografi, ska presentera sitt arbete om interaktionen mellan Antarktis is-shelfer och havet. En is-shelf är is som sträcker sig ut från inlandsisen och flyter på havsvattnet.
– I Amundsen Embayment-regionen i Antarktis uppstår ökade skador på is-shelfer och även om det borde ha en inverkan på smältningen, tas det inte hänsyn till detta i nuvarande modeller. Här föreslår vi att man parameteriserar, det vill säga tar hänsyn till rumsliga förändringarav is-topografin vid gränssnittet mellan is och hav i havsmodellerna. Att använda en rumsligt varierande motståndskoefficient i det här sammanhanget är nytt. Det är viktigt att minska osäkerheterna i is-shelf-modellerna eftersom is-shelferna skyddar Antarktis inlandsis, som är den största potentiella bidragsgivaren till havsnivåhöjningen, och för att produktionen av smältvatten kan förändra Antarktiska oceanens egenskaper. Jag vill presentera mitt arbete så att andra kan använda det i sina egna havsmodeller och även för att diskutera andra typer av implementeringar.
Klyftan mellan forskning och politik – en utmaning för unga forskare
Helena Martins, chef för SMHIs klimatologiska forskningsenhet Rossby Center, ansvarar för en stor debatt (”Great Debate”) om de utmaningar som forskare står inför i början av karriären när de är intresserade av att engagera sig med intressenter och den politiska beslutsprocessen.
– Det kan till exempel handla om institutionella, sociala, kulturella och personliga hinder, som brist på mentorskap och förtroende från seniora forskare, brist på yrkesmässigt erkännande, brist på tillgång till beslutsfattare, yrkesmässig instabilitet eller brist på självförtroende och utbildning. Under debatten undersöker vi hur vi kan möjliggöra ett hållbart engagemang i det politiska landskapet. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och artificiell intelligens är aktuella utmaningar som kräver evidensbaserade politiska beslut. Det är därför viktigt att forskare aktivt bidrar med insikter och expertis för att stödja beslutsfattandet. Samarbete med medierna och det civila samhället kan spela en viktig roll för att bygga upp allmänhetens förtroende för och förståelse av vetenskaplig forskning, och hjälpa medborgarna att förstå politiska åtgärder och fatta välgrundade beslut.
FN-initiativet ”Early Warnings for all”
Ilias Pechlivanidis på den hydrologiska forskningsenheten deltar också på flera olika sessioner under EGU. En av sessionerna Ilias ser som en höjdpunkt handlar om FN-initiativet ”Early Warnings for all” med målet att alla världens människor ska ha tillgång till ett varningssystem för extrema och farliga väder innan 2027, vilket en tredjedel av världens befolkning saknar idag.
– Under den här sessionen kommer några väldigt duktiga panellister diskutera olika utmaningar med målet. Det kommer bland annat handla om utmaningar med den tekniska kapacitetsutbyggnaden och på vilket sätt varningarna bäst kan kommuniceras till de som är i behov av den, säger Ilias.
Globalt fokus på lokala åtgärder för att mildra den pågående vattenkrisen
Berit Arheimer kommer både i sin roll som professor i hydrologi på SMHI och president för International Association of Hydrological Sciences (IAHS), att ha flera olika uppdrag under EGU.
– Många av sessionerna handlar om att vi inom IAHS har börjat en ny vetenskaplig dekad, ”Science for Solutions: HELPING”. De närmaste tio åren kommer vi arbeta för att fokusera hydrologisk forskning över hela världen på att mildra den pågående vattenkrisen. Det handlar om problem med för mycket vatten i form av översvämningar, för lite vatten som kan resultera i torka och vattenbrist och för smutsigt vatten. Alla de här problemen är en effekt av pågående klimat- och miljöförändringar och här kan den hydrologiska forskningen spela en stor roll för att sprida kunskap mellan olika regioner eller discipliner och stärka lokalsamhällena så de kan införa åtgärder.
Från klimatdata till förståeligt beslutsunderlag
CORDEX (Coordinated Regional Climate Downscaling Experiment) är ett globalt samarbete för att ta fram och analysera koordinerad klimatinformation på regional och lokal skala. CORDEX jobbar också mycket med kunskapsöverföring och har sitt projektkontor på SMHI. De deltar på EGU, bland annat med en session på temat ”Information for Society: from CMIP to decision makers”.
– Det handlar om att förstå hela kedjan från produktion av data till att de når beslutsfattare och de utmaningar som uppstår på vägen. Till exempel tekniska utmaningar, begränsningar av resurser eller utmaningar när det gäller att leverera användbara data, kommunicera med andra parter, förstå och tolka data och ta korrekta beslut utifrån denna data. Det är viktigt att den data som produceras kommer till så stor nytta som möjligt och att beslutsfattare kan tolka det underlag de får så att alla beslut är välgrundade och långsiktigt hållbara. På EGU presenterar vi exempel från verkligheten på detta, berättar Lindha Nilsson.