Kommentar till resultaten
Parametern "Vattenstånd i RH 2000 justerat för landhöjning" visar en klimatdriven havsnivåförändring på ungefär 15 centimeter sedan slutet av 1800-talet vid de äldsta mätstationerna. I det värdet är den långsiktiga lokala landhöjningen borträknad. Ett generellt värde för hela Sveriges kust blir dock inte helt rättvisande eftersom lokala processer som påverkar havsnivåhöjningen skiljer sig mycket åt mellan olika platser. Dessutom är mätserierna olika långa och ibland från olika tidsperioder.
Gemensamt för alla stationer är att årsmedelvärdena varierar mycket från år till år. Men det syns att havsnivån har stigit snabbare de senaste decennierna än tidigare. Av höjningen på 15 cm sedan slutet av 1800-talet har nästan 10 cm skett de senaste 40 åren.
Den pågående landhöjningen kan sägas dölja havsnivåhöjningen eftersom referenspunkter vid kusten flyttas uppåt samtidigt som havsnivån också stiger. På de platser i mellersta och norra Sverige där landhöjningen går snabbt, har det inte upplevts havsnivåhöjning på plats eftersom landhöjningen går snabbare. I södra Sverige är det tvärtom.
I parametern ”Vattenstånd i RH 2000” är den långsiktiga landhöjningen inte borträknad. Eftersom landhöjningen varierar från station till station, vilket ses i parametern ”Sammanlagd landhöjning”, så varierar också lutningen på linjen som visar på det glidande medelvärdet. Där landhöjningen är större än havsnivåhöjningen sjunker vattenståndet i RH 2000, se exempelvis Ratan, medan vattenståndet i RH 2000 stiger på platser där landhöjningen är mindre, se exempelvis Klagshamn.
Hur har klimatindikatorn havsnivå beräknats?
Vattenståndet i havet mäts vid ett 60-tal stationer längs Sveriges kust. Alla stationer har dock inte varit aktiva tillräckligt länge för att klimatindikatorn med säkerhet ska kunna räknas ut där. Mätvärden i RH 2000 från vattenståndstationer har medelvärdesbildats per år. Endast år som har datatäckning 80 % eller mer har använts. Från dessa värden har den långsiktiga landhöjningen, beräknad enligt nedan, subtraherats för att ge parametern ”Vattenstånd i RH 2000 justerat för landhöjning". Utifrån dessa data är det även beräknat glidande medelvärden över ungefär 10 år, förklaring finns på sidan Hur beräknas utjämnade långtidsmedelvärden?.
Data för landhöjning kommer från Lantmäteriets modell NKG2016LU. Det största bidraget i modellen är en långsiktig landhöjning som främst beror på jordskorpans höjning efter den senaste istiden, så kallad postglacial landhöjning. Men landhöjningen påverkas även av hur mycket is som smälter på land i modern tid på grund av den globala uppvärmningen.
Om stora mängder is smälter medför detta landhöjning i det regionala närområdet och landsänkning i områden långt bort från isen. Denna elastiska komponent av landhöjningen uppgår till cirka 0,6-0,7 mm höjning per år i medeltal för Sverige i nutid. Detta bidrag är här subtraherat från landhöjningsmodellens data. På så vis kan klimatindikatorn visa den relativa havsnivåförändringen på grund av global havsnivåhöjning, inklusive bidrag från landhöjning orsakad av klimatförändringen, men utan påverkan från långsiktig landhöjning.
Läs mer om landhöjning på sidan Landhöjning och vattenstånd.
Framtida havsnivåhöjning
Framtida havsnivåhöjning är starkt beroende av hur klimatförändringen utvecklas. Hur höga nivåerna blir kommer bestämmas av i vilken utsträckning samhället kommer kunna begränsa utsläppen av växthusgaser.
På många håll i Sverige där landhöjningen går snabbt, exempelvis i Västerbottens kustland, kommer det inte upplevas att havet stiger under de närmsta decennierna. Om utsläppen fortsätter öka kan dock havsnivåhöjningen börja gå snabbare än landhöjningen i dessa områden längre fram i tiden.
Utmed Götalands kuster blir havsnivån allt högre eftersom landhöjningen går långsammare än havsnivåhöjningen redan idag. Södra Sveriges kuster påverkas redan nu i betydande grad av höjningen och kommer även bli värst drabbade i framtiden. Läs mer om framtida havsnivåer på sidan Stigande havsnivåer.
Varför är klimatindikatorn havsnivå viktig?
Höjningen av havet är en indikation på hur klimatförändringen utvecklas över tiden. Den ökande temperaturen i atmosfären leder till att inlandsisar och glaciärer smälter fortare än de byggs på, vilket medför att mer vatten tillförs haven och nivån stiger. När haven värms upp ökar volymen på grund av termisk expansion. Dessa två processer är de som främst bidrar till havsnivåhöjning.
Höjda havsnivåer kan få effekter på kustnära områden genom exempelvis översvämning med skador på bebyggelse och annan infrastruktur. Ett stigande hav kan även orsaka kusterosion, höjda grundvattennivåer och inträngning av saltvatten.
Hur definieras havsnivå?
Klimatindikatorn för havsnivå visar hur havsnivån förändras över tid på grund av den pågående klimatförändringen. I Sverige påverkas havsnivån inte bara av klimatförändringar utan också av den landhöjning som pågått sedan senaste istiden. För att skilja ut hur stor del av förändringarna som bara beror på klimatet har den långsiktiga landhöjningen räknats bort och det är alltså så som klimatindikatorn är definierad.