Våra forskare studerar både naturliga och av människan orsakade förändringar i havet. Det handlar om både miljöförändringar och förändringar som beror på ett förändrat klimat. Övergödning, syrebrist, algblomning och försurning är några av de frågor vi forskar kring.
Havsmodeller viktigt verktyg
Ett viktigt verktyg för att studera havet är de beräkningsmodeller som vi utvecklar. Det är modeller som beskriver havets fysikaliska processer, som orsakar strömmar och variationer i salthalt, temperatur och istäcke, och biogeokemiska processer som omsätter näringsämnen och skapar algblomning och syrebrist.
Våra modeller täcker framför allt Östersjön, Västerhavet/Nordsjön och Arktis, det vill säga de hav som är nära Sverige. Med modellerna kan vi undersöka tillståndet både i öppet hav och i kustzonen. Vi kan räkna på spridning av olika typer av förorening i havet, till exempel oljeutsläpp, plast och gifter. Vi kan följa de förändringar som sker idag och beräkna hur havet kan komma att förändras i framtiden.
Även observationer är viktiga för att förbättra våra modeller och säkra att de viktigaste processerna är med. Vi testar och utnyttjar därför nya metoder för att observera och mäta till exempel växtplankton och havets försurning. Som ett resultat av vår forskning finns nu utrustning på det svenska forskningsfartyget Svea för att automatiskt mäta och artbestämma växtplankton.
Långsamma processer i havet
Kunskapen från vår havsmiljöforskning är viktig för uppföljning av tillståndet i havet. Havet reagerar långsamt och i dag kan vi börja se resultat av de förbättringsåtgärder som genomförts under slutet av 1900-talet. Forskningen är därför också en viktig grund för dagens beslut som kommer att påverkar havsmiljön långt in i framtiden. Tack vare modellerna kan vi beräkna vilka effekter olika beslut har på havsmiljön, som en del av ett viktigt beslutsunderlag för att nå miljökvalitetsmål för ett friskt hav.