Havsmiljögruppen arbetar främst med forskningsfrågor om mänskliga och naturliga effekter på haven som orsakas av t.ex. klimatförändringar och övergödning. Forskningen vill bättre förstå de snabba förändringar som leder till syrebrist och algblomningar. Beräkningsmodeller är viktiga i arbetet, både fysikaliska modeller som t.ex. visar temperatur, salthalt och strömmar, och biogeokemiska modeller som t.ex. visar näringsämnen i havet. Data från havsmiljöövervakning och satellitobservationer används i beräkningsmodellerna.
Modellutveckling
Gruppen arbetar med att utveckla SMHIs biogeokemiska modell SCOBI, som är kopplad till de fysikaliska oceanografiska cirkulationsmodellerna RCO (för Östersjön) och NEMO-Nordic (för Östersjön och Nordsjön). SCOBI ingår även i den svenska kustzonsmodellen.
Att utveckla modellerna förutsätter kontinuerlig uppdatering med ny kunskap. Scenarier för mänskligt påverkad övergödning tas fram för att minska osäkerheten kring effekterna av framtida klimattrender.
För att förstå de klimatrelaterade och mänskliga effekterna på de biogeokemiska processerna och det marina ekosystemet undersöker forskarna den historiska utvecklingen av t.ex. syrehalt, förändringar av näringsämnen, försurning och algblomningar.
Utveckling av mätmetoder för miljöövervakning
Forskarna i havsmiljögruppen deltar aktivt i att utveckla innovativa mätmetoder, för t.ex. växtplankton och havsförsurning.
Observationer av hög kvalitet är avgörande för att övervaka att EUs havsmiljödirektiv och ramdirektiv för vatten följs. Data tillsammans med beräkningsmodeller används för att studera havsmiljöfrågor för att tillhandahålla en grund för havsmiljöinsatser.
Aktuell forskning
Aktuell forskning handlar t.ex. om sedimentprocesser, cyanobakteriers livscykel och kustzonens betydelse för näringsämnesdynamiken i Östersjön, liksom om av kol- och metandynamik i Arktis och Östersjön.