Hallå där, Bengt Karlson, biologisk oceanograf och forskare på SMHI, med växtplankton och algblomningar som specialitet.
Vad innebär ”algblomning” egentligen?
– Algblomning sker då växtplankton på kort tid växer kraftigt och bildar mycket stora populationer. Växtplankton består av mikroalger och cyanobakterier som utför fotosyntes i havet. Det utgör grunden i den marina näringsväven. De flesta algblomningarna är ofarliga, men vissa algblomningar ställer till problem.
Vad är det som blommar i Östersjön på sommaren?
– Varje sommar växer cyanobakterier till i Östersjön. De trivs i det bräckta vattnet och kan bilda ytansamlingar som syns som gulgröna stråk i vattnet. Ibland följer de med strömmarna ut till Kattegatt.
Är det farligt att bada där cyanobakterierna blommar?
– Giftigheten i cyanobakterierna varierar mellan olika arter. Några är ofarliga medan andra producerar gifter. De kan påverka hälsan och man bör bada med försiktighet. Detta har Informationscentralerna för Egentliga Östersjön och Bottniska viken bra information om.
Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Informationscentralen för Bottniska viken
Hur vet jag om det är cyanobakterier där jag vill bada?
– Mängden alger kan variera lokalt mellan platser med någon kilometers mellanrum. Är det klart vatten är det riskfritt att bada. Titta gärna på de marina informationscentralernas webbplatser för mer information.
– På SMHIs webbtjänst ser du en översiktlig karta på utbredningen ute till havs, som är en analys av satellitbilder. Kartan uppdateras varje dag under sommaren. Under expeditionerna med forskningsfartyget Svea tar vi planktonprover som vi analyserar i mikroskop. Resultaten presenteras i Algrapporten på smhi.se en gång i månaden. Vi testar också automatisk planktonanalys ombord på Svea.
När blir det algblomning?
– Algerna behöver ljus och näringsämnen som kväve och fosfor för att växa till. Tillskott av näringsämnen kan ske genom människans övergödning, men också naturligt då näringsrikt djupvatten förs upp till ytskiktet där algerna växer till. Cyanobakterierna som blommar sommartid har förmågan att använda kvävgas löst i vattnet som kvävekälla. Det ger dem en fördel jämfört med andra växtplankton. Ytansamlingar av cyanobakterier bildas ofta när det varit soligt och svaga vindar. Ytansamlingar är vanliga i Östersjön från mitten av juni till mitten av augusti men förekommer även senare under året.
Hur jobbar SMHI med växtplankton?
– Vi bedriver bland annat långsiktig övervakning av växtplankton för att undersöka effekter av ett ändrat klimat och övergödning. SMHI använder också olika typer av modeller för att ta fram framtidsscenarier för tillståndet i haven runt Sverige, bland annat frekvens och storlek på algblomningar. Dessutom testar vi nya metoder för att observera växtplankton, till exempel automatisk provtagning med AI-bildanalys av växtplankton, molekylärbiologiska metoder samt användning av nya satelliter. Informationen kan sedan användas av beslutsfattare och samhällsplanerare för att ta välgrundade beslut som rör vår havsmiljö.