Projektet ”Navigera i framtiden: Mot ett fossilfritt och resilient transportsystem – hamnens roll och klimatanpassning till extrema väderhändelser” löper över tre år. Syftet med projektet är att ta fram, testa, anpassa och vidareutveckla ett ramverk för hur man kan klimatanpassa hamnar successivt och dynamiskt över tid och på så sätt skapa flexibilitet för att hantera framtida osäkerheter.
Hamnar är utsatta för flera klimateffekter
Vi befinner oss i en mycket snabb klimatförändring. Parallellt med arbetet att minska klimatpåverkan måste vi anpassa samhället till nuvarande och framtida klimat.
Hamnar är viktiga infrastrukturnoder och om det blir störningar i hamnen så att gods inte kommer vidare, påverkar det hela transportsystemet. Händelser relaterade till klimatförändringen och extremväder som påverkar hamnarna kan till exempel vara att kajer överspolas och skadas oftare, det blir svårare att lägga till med fartygen, översvämningar på grund av att dräneringskapaciteten överskrids blir vanligare och att väg- och järnvägsspår undermineras och spolas bort eller översvämmas. Det är händelser som dessa som ramverket ska ta hänsyn till.
SMHI tar fram statistik om nuvarande och framtida klimat
– Ramverket som vi tar fram ska även ta hänsyn till framtida osäkerheter vid hantering av multipla väderhändelser, det vill säga när flera väderhändelser påverkar varandra. Det kan till exempel vara kraftig nederbörd samtidigt som det är höga vattennivåer som då tillsammans innebär en ökad risk för översvämning. SMHI kommer inledningsvis att jobba med att ta fram statistik om detta i nuvarande och möjliga framtida klimat, säger Magnus Hieronymus, forskare inom oceanografi på SMHI.
Flexibla och successiva lösningar behövs
Osäkerheterna i klimatförändringen och dess effekter ökar ju längre fram i tiden vi blickar. Det gör att det behövs ett arbetssätt och en beslutsprocess som gör det möjligt att vara flexibel i val av anpassningsinsatser, som dessutom kan införas successivt.
– Det kan till exempel handla om vilka lösningar eller strategier som ska prioriteras, vilka som kan skjutas upp, identifiera lösningar som man inte riskerar att ångra, belysa beroenden mellan olika vägval, och värdera vägvalens hållbarhet över tid, säger Gunnel Göransson, forskningsledare på VTI.
VTI:s forskare kommer att arbeta med metoder för planering och beslutstagande samt verktyg för värdering av kostnader, nyttor och miljöpåverkan av långsiktiga lösningar, med syftet att skapa resiliens till ett förändrat klimat.
Beslutsunderlag för stora investeringar
Vidare ska projektet ta reda på hur sårbarheter i hamninfrastrukturen påverkar hamnens intressenter och hur dessa sårbarheter kan hanteras. Det handlar om till exempel hamnens kunder såsom varuägare och rederier, men även transport- och logistikföretag, ägare och hamnnära myndigheter.
En hamninfarstuktur med förmåga att stå emot störningar och anpassa sig så att funktionaliteten består, är en förutsättning för framtidens transportsystem och viktigt för såväl global och regional handel, beredskap och säkerhet
Göteborgs Hamn AB bidrar i projektet med insikter om sårbarheter, problem och möjligheter för hamnverksamhet:
– Göteborgs Hamn har gjort klimatriskanalyser där vi kommit fram till en rad risker som exempelvis höjd havsnivå, och olika typer av extremväder i termer av nederbörd, vindförhållanden och temperatur. Det kommer att krävas stora investeringar för att säkra hamnen mot detta. I det här projektet får vi ytterligare underlag som hjälper oss att bedöma vilka åtgärder som krävs och när de behöver ske, säger Kristina Bernstén, miljöspecialist på Göteborgs Hamn AB.
Projektet pågår mellan den 1 april 2024 och den 1 april 2027 och finansieras av Energimyndigheten.
