Torka

Torka uppkommer när det varit väldigt lite nederbörd under en period. Det kan då bli brist på vatten i naturen och för mänskliga aktiviteter

Sett i ett internationellt perspektiv är Sverige förskonat från stora katastrofer till följd av extrem torka. Torka förekommer dock lokalt och regionalt i landet och kan ge stora problem.

Torka definieras generellt som avvikelsen från normala förhållanden, i form av underskott, för en vattenrelaterad variabel (nederbörd, markfukt, vattenföring, ytvattenmagasin, grundvattenmagasin) i ett givet område under en tidsperiod. 

Olika typer av torka

Det finns fem typer av torka: meteorologisk, markfuktighetstorka (ibland kallas den jordbrukstorka), hydrologisk, socioekonomisk och ekologisk torka.

Meteorologisk torka definieras som en långvarig brist av nederbörd eller under normal nederbörd.

Hydrologisk torka associeras med effekterna av meteorologisk torka på ytvatten och grundvatten. Exempel på hydrologisk torka är vattennivåer som är under de normala i sjöar, minskat vattenflöde och krympande våtmarker.  

Markfuktighetstorka definieras som underskott av markvatten i rotzonen vilket leder till allvarlig vattenstress och därmed hämning av växternas tillväxt. Växterna tar upp det markvatten som finns tillgängligt men när det inte fylls på av regn nås tillslut markens vissningsgräns. Då orkar inte växterna suga upp det vatten som finns i markens porer.

Torka ger effekter inom många områden såsom jordbruk, skogsbruk, dricksvattenproduktion, vattenkraft och för industrier med vattenbehov. Socioekonomisk torka handlar om dessa effekter, alltså socioekonomiska effekter av torka. 

Ekologisk torka sker när underskott i vattentillgänglighet driver ekosystem över kritiska tröskelvärden och förstör balansen i ekosystem. 

Olika typer av torka förknippas med olika komponenter i den hydrologiska cykeln; meteorologisk torka med underskott i nederbörd, marfuktighetstorka med underskott i markvatten samt hydrologisk torka med underskott i vattenföring, grundvattenmagasin, snötäcke, sjöar, våtmarker och andra ytvattenmagasin. Ekologisk och socioekonomisk torka förknippas med ekologiska respektive socioekonomiska effekter av underskott i nämnda hydrologiska komponenter.

Torkans egenskaper

Generellt kännetecknas torka av tre egenskaper: start, varaktighet och svårighetsgrad. Start är datumet när torkan börjar och varaktighet är tiden över vilken vattenunderskott ackumuleras. Svårighetsgrad avser graden av underskott.

Vanligtvis startar en torka med meteorologisk torka (låga nederbördsmängder). Den kan utvecklas till markfuktighetstorka och/eller hydrologisk torka som kan resultera i ekologisk och/eller socioekonomisk torka.

Torkadiagram
Förhållande mellan olika typer av torka och längden av torka. Förstora Bild

Torka utvecklas långsamt. Tiden som behövs för utveckling av torka varierar beroende på tidpunkten för nederbördsunderskott. Till exempel har en vinterperiod med underskott i nederbörd få allvarliga effekter för jordbruk men om underskottet fortsätter in under våren blir effekterna signifikant större. Detta eftersom mindre nederbörd under vintern leder till mindre grundvattenbildning och otillräcklig markfuktighet under vårplantering.

Hydrologisk torka utvecklas långsammare jämfört med meteorologisk torka och markfuktighetstorka. Effekten av en snöfattig vinter kan visas långt senare i form av reducerad avrinning. Denna tröghet i det hydrologiska systemet innebär också att hydrologisk torka kan hålla sig kvar mycket längre än meteorologisk och markfuktighetstorka.

Skillnaden mellan hydrologisk torka och vattenbrist 

Hydrologisk  torka ska inte förväxlas med lågt vattenflöde eller vattenbrist. Låga vattenflöden är ofta årsminimum av vattenflöde. Vattenbrist handlar om en situation med problem i vattenförsörjning. Orsaken bakom vattenbrist är helt eller delvis antropogen (mänskliga aktiviteter) och speglar situationer med långvarig obalans mellan tillgängliga vattenresurser och vattenkonsumtion. Vattenbrist och hydrologisk torka är förståeligt nog svårt att särskilja eftersom de är nära kopplade och ofta förekommer samtidigt.