Vattenföring är den mängd vatten som flödar förbi i vattendraget vid en viss plats. Det beskrivs ofta med enheten kubikmeter per sekund eller liter per sekund. Vattenföringen varierar över året. I norr är det högvatten i samband med snösmältning och lågvatten under vintern. I söder inträffar högvatten oftast på senhösten eller vintern i samband med regn och lågvatten på sommaren på grund av hög avdunstning.
Sjöar har en dämpande effekt på flöden och jämnar ut både flödestoppar och lågflöden.
Mänsklig påverkan
Mänskliga aktiviteter påverkar mängden vatten i vattendragen. Den största påverkan har reglering för vattenkraftproduktion och då framför allt i de stora älvarna där en omfattande utbyggnad av dammar skett. Här sparas vatten i regleringsmagasinen från vår, sommar och höst för att utnyttjas vintertid.
Förutom att variationerna under året har ändrats, har den totala mängden vatten i vattendragen också ändrats i flera vattendrag. Vatten leds nu på många håll mellan olika ytvattensystem för att så effektivt som möjligt utnyttjas i vattenmagasin och kraftverk.
Bestämning av vattenföring
SMHI har i uppdrag att observera och beskriva Sveriges hydrologi. Vi mäter därför vattennivå vid cirka 200 sjöar och vattendrag och samlar in data från ytterligare cirka 100 platser till vårt så kallade hydrologiska grundnät.
Vid de flesta av vattenföringsstationerna räknas vattenföringen ut från sambandet mellan vattenstånd och vattenföring, via en så kallad avbördningskurva som är specifik för varje station. Avbördningskurvan tas fram genom att man utför vattenföringsmätningar vid olika vattenstånd.
Det skulle bli mycket dyrt om vattenföringen mättes i alla vattendrag i landet. Därför används modeller där det inte finns mätningar. Idag används S-HYPE, för att räkna på vattenföring i landets vattendrag.