Vanliga frågor och svar om torka och vattenbrist

SMHI utfärdar, tillsammans med SGU, meddelanden om vattenbrist när grundvattennivåer och vattenflöden är ovanligt låga och väntas förbli låga.

Informationen gäller större områden men kan även gälla mindre vattendrag om det har bedömts som känsligt av aktuell länsstyrelse. Lokala variationer kan förekomma, så för detaljerad information bör du kontakta din kommun.

Risk för vattenbrist på SMHIs varningssida

Torka är ett naturligt fenomen som uppstår när det faller ovanligt lite nederbörd under en längre period. Torka kan omfatta lite nederbörd, låg markfuktighet, låga vattenflöden, låga vattennivåer i sjöar och/eller låg grundvattennivå.

Vattenbrist uppstår när efterfrågan på vatten är större än tillgången. Det är alltså kopplat till hur mycket vatten som används.

Ytvatten avser vatten i sjöar och vattendrag.

Markvatten avser vatten i den omättade zonen ovanför grundvattenytan.

Grundvatten avser vatten i den mättade zonen där markens porer eller bergets sprickor är helt vattenfyllda.

Infiltration av nederbörd ger upphov till markvatten och kan på så vis bidra till grundvattenbildning.

Påfyllning sker främst genom nederbörd och snösmältning.

Under vår- och sommarperioden begränsas påfyllningen av hög avdunstning och växtupptag. Under höst och vinter, när avdunstningen är låg, är förutsättningarna för grundvattenbildning generellt bättre i södra Sverige. I norra Sverige sker en betydande påfyllning i samband med vårfloden.

Små vattenmagasin reagerar snabbt på förändringar i nederbörd, medan större magasin återhämtar sig långsammare.

Avdunstningen är som störst under sommaren och påverkas av temperatur, vind och tillgång på vatten i marken.

Det är inte ovanligt att avdunstningen vissa perioder är större än nederbörden i sydöstra Sverige där nederbörden är låg.

Under varma dagar kan stora mängder vatten avdunsta från sjöar, det kan röra sig om flera millimeter. Under en varm sommardag kan mer vatten avdunsta från en sjö än vad som rinner från den via vattendrag.

Det går inte att ge ett generellt svar.

Små vattenmagasin, till exempel mark- och grundvattenmagasin i morän, har små lagringsvolymer. Här är den senaste tidens nederbörd intressant för att bedöma hur mycket som saknas.

Stora vattenmagasin, till exempel sjöar och grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar kan lagra mer vatten. Här är det nederbördsunderskott under längre tidsperioder, månader till år, som är avgörande.

Även typen av regn spelar roll:

• Långvarigt lätt regn avdunstar ofta
• Kraftigt regn kan snabbare fylla på mark- och grundvatten

En enstaka regnskur kan tillfälligt förbättra markfuktigheten och hjälpa växtligheten.

För att återställa nivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin krävs stora mängder nederbörd under en längre period. Sannolikheten för att detta ska ske under sommarhalvåret är låg eftersom det mesta regn som faller avdunstar eller tas upp av växtlighet.

I ett globalt perspektiv har det blivit vanligare med varma temperaturextremer under de senaste decennierna. Scenarier för framtida klimat pekar på fortsatt varmare somrar och att det kan bli vanligare också med värmeböljor och torka som resultat av den globala uppvärmningen.

Som exempel var 2018 års torka är ett resultat av högtrycksdominerat väder med mycket höga temperaturer och endast lite nederbörd ända sen början av maj vilket är extremt ovanligt. Framtida studier kan komma att säga i vilken grad klimatförändringen ökat risken för så långa varma och torra perioder som den vi nu observerar.

Just nu pågår en snabb klimatförändring som huvudsakligen beror på att vi människor genom våra aktiviteter släpper ut koldioxid och andra växthusgaser. Hur stor framtida klimatförändring blir beror till stor del på hur stora framtida utsläpp av växthusgaser blir. Eftersom det är osäkert så använder man scenarier med olika utveckling för att beskriva möjliga framtida förhållanden. Dessutom beror det på vilken typ av torka man pratar om.

Vanligtvis börjar en torka med en långvarig brist eller litet nederbörd som eventuellt är förstärkt av hög avdunstning. Vilka sektorer som drabbas beror på tidpunkten och längden av torka. Brist på nederbörd under vintern påverkar mest energisektorn medan nederbördsfattig vår/ sommar slår hårdast mot jordbrukssektorn.

Nederbörden förväntas i framtiden öka på vinterhalvåret i hela Sverige. Detta är positivt för grundvattenbildningen. På sommaren beräknas nederbörden vara oförändrad i södra delarna av landet och öka något i norr. På grund av högre temperatur ökar samtidigt avdunstningen, växtsäsongen blir också längre. Det betyder att mängden tillgängligt vatten, till exempelvis bevattning och dricksvatten, kan minska och att torra perioder kan bli längre.

Läs mer om framtida klimat och se kartor över hur bland annat nederbörd och temperatur väntas förändras i SMHIs klimatscenariotjänst.

Om du har kommunal vattenförsörjning behöver du vara observant på information från kommunen gällande vattentillgången. Man kan vara sparsam genom att till exempel använda regnvatten för bevattning av trädgårdar, inte tvätta bilen själv, duscha kortare tid, spola toaletter mindre ofta, och så vidare.

Enskilda med egen brunn kan hålla koll på sin egen vattentillgång och förbrukning. Vattennivån i grävda brunnar kan avläsas med klucklod med jämna mellanrum. Gör det gärna på morgonen innan vattenförbrukningen startar så vattennivån i brunnen representerar omkringliggande grundvattenyta. Genom att föra anteckningar om brunnens vattennivå kan du bilda dig en uppfattning om vattentillgången och göra egna prognoser.

Mer information och råd finns på:

Webbplatsen krisinformation.se (krisinformation från svenska myndigheter) Länk till annan webbplats.

Webbplatsen för Myndigheten för civilt försvar Länk till annan webbplats.

Livsmedelsverkets webbplats om hur dricksvattnet kan påvkeras av torka. Länk till annan webbplats.

Kommuner, länsstyrelser och lokala/regionala räddningstjänster kan också ha information.

Det finns olika sätt som samhället kan förbereda sig och anpassa sig för längre perioder av torka. SMHI har samlat olika exempel på klimatanpassningsåtgärder i en exempelbank. På Klimatanpassningsportalen finns mer information från andra myndigheter.

På smhi.se finns olika klimatanpassningsexempel, bland annat för torka

Klimatanpassningsportalen Länk till annan webbplats.