Vintertorka

Vintertorka karaktäriseras av tunna snölager eller små regnmängder under vintern. Detta är något som kan få effekter som dröjer sig kvar länge.

I Sverige är vintern årets blötaste period och i södra Sverige ses ofta årets högsta vattenflöden under vintern. Även om flödena i sig inte är höga i norr så handlar detta inte nödvändigtvis om en brist på vatten, utan här ligger istället vattnet lagrat i snötäcket. Trots att vintern är blöt i förhållande till resten av året kan det fortfarande vara mindre blött än vanligt, något som kallas vintertorka. Hur vintertorka ser ut beror på var i landet man befinner sig, men oavsett form kan det få konsekvenser som sträcker sig långt efter vintern är över.

Snötorka

Snö fungerar som ett vattenmagasin. Under vintern lagras mer och mer vatten i snötäcket när det byggs på, och under vår och sommar smälter snön vilket frigör det vatten som magasinerats. Vattendrag som är kopplade till snöiga fjällområden kan fortsätta fyllas på av detta smältvatten under stora delar av året. Detta smältvatten bidrar då också till både vattenkraft och vattenförsörjning under sommarmånaderna.

Mindre snö än vanligt innebär därmed att en av källorna till vattenflödet kan försvinna tidigare än normalt i dessa områden, vilket resulterar i lägre flöden senare under året. De hydrologiska effekterna av en vinter med mindre snö än vanligt blir alltså fördröjda.

Snö eller regn – allt räknas

Normallägen med stora snömängder eller vattendrag kopplade till fjäll är dock inget krav för att vinterns torka ska ha betydelse; även i söder har vintern påverkan på sommarens utfall. Detta har att göra med att vattenåtgången är mindre under vinter och tidig vår, då vattnet exempelvis inte tas upp av växter eller avdunstar lika mycket som på sommaren. Det här gör vinter och tidig vår till en period när naturens vattenmagasin fylls på, vilket påverkar vattentillgången för resten av året.

Även smältvatten från små mängder snö hjälper alltså till att fylla på exempelvis marker och sjöar under den här tiden, och regn som kommer under vintern bidrar till att höja nivåerna i vattenmagasinen på samma sätt. Om mängderna regn eller snö blir ovanligt små blir därmed även denna påfyllnad mindre än normalt. Detta leder till att marker och sjöar torkar ut tidigare än vanligt, vilket ökar risken för låga flöden under vår och sommar.

Sommarens utfall

En torr vinter kommer inte automatiskt innebära en torr sommar. Utgångsläget är en viktig faktor i hydrologin, men väderutvecklingen framåt gör också stor skillnad. En regnig vår och sommar kan alltså motverka effekterna av en torr vinter. Nederbördsmängderna behöver dock vara ännu större än vad som hade krävts under vintern, då en mindre del av vattnet kommer magasineras under sommaren på grund av större växtupptag och avdunstning.

Människans inverkan på hydrologin spelar också roll för utfallet. Både samhällets vattenanvändning och hur vattenkraften väljer att reglera sina magasin har inverkan. För vattenregleringen blir vintertorkan dessutom en extra utmaning. Detta eftersom de behöver fylla sina magasin så mycket som möjligt för att motverka effekterna från en torr vinter, samtidigt som de också måste väga riskerna för översvämning.