Jordens huvudklimattyper

För att lättare kunna överblicka klimatets variationer från en del av världen till en annan, har försök gjorts att beskriva det med hjälp av några få viktiga parametrar, i första hand temperatur och nederbörd och med hänsyn tagen till rådande vegetationsförhållanden. Den mest kända klassindelningen av det globala klimatet är Köppens system.

Enligt Köppens system delas jorden in i fem huvudklimattyper: tropiska, arida, varmtempererade, kalltempererade och polarklimat. Köppens klimatklassificering bygger på månadsmedelvärden av temperatur och nederbörd. Klasserna är avsedda att ge koppling till områdets naturliga vegetationstyp.

Världskarta med klimatzoner enligt Köppens system
Världskarta med klimatzoner enligt Köppens system, skapad 1982. Förstora Bild

Denna världskarta är skapad för hand av en tidigare medarbetare vid Uppsala universitet och SMHI. Den är baserad på normalvärden 1931-1960.

En likande karta baserad på den senaste normalperioden 1991-2020 skulle överensstämma när det gäller huvuddragen av de olika klimatzonernas placering på jordklotet. Men genom klimatförändringarna kommer detaljerna att skilja. Till exempel har på många håll det varmtempererade klimatet förskjutits norrut på det kalltempererade klimatets bekostnad.

Huvudklasser

Klimatets huvudklasser anges med stora bokstäver:

A Tropiska regnrika klimat, regnskog.
Alla månader har en normal medeltemperatur över 18°C

B Torra (arida) klimat*
Nederbörden är mindre än den potentiella avdunstningen
       med underavdelningarna
       Stäppklimat (BS)
       Ökenklimat (BW)

C Varmtempererade klimat, lövskog
Den kallaste månaden har en normal medeltemperatur över -3°C.
Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur över 10°C.

D Kalltempererade klimat, barrskog
Den kallaste månaden har en normal medeltemperatur under -3°C.
Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur över 10°C.

E Polarklimat
Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur under 10°C.
       med underavdelningarna
       Tundraklimat (ET)
       Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur 0°-10°C.
       Glacialklimat (EF)
       Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur under 0°C.

* Definitionen av arida klimat är ganska teknisk till sin natur.
Om P=årsnederbörden i cm och T=årsmedeltemperaturen i °C så gäller:

Om nederbörd faller under hela året
BS (T+7) < P < 2(T+7)
BW P < (T+7)

Om nederbörd huvudsakligen faller under vintern
BS T < P < 2T
BW P < T

Om nederbörd huvudsakligen faller under sommaren
BS (T+14) < P < 2(T+14)
BW P < (T+14)

Klimatets detaljer

Genom att tillfoga en eller flera små bokstäver till huvudklimattypernas stora kan Köppens klimatindelning göras mer detaljerad:

a Het sommar
Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur över 22°C.

b Varm sommar
Den varmaste månaden har en normal medeltemperatur under 22°C och minst fyra månader har en normal medeltemperatur över 10°C.

c Sval sommar
Färre än fyra månader har en normal medeltemperatur över 10°C och
den kallaste månaden har en normal medeltemperatur över -38°C

d Sval sommar, extrem vinterkyla
Färre än fyra månader har en normal medeltemperatur över 10°C och
den kallaste månaden har en normal medeltemperatur under -38°C

h Torrt och hett
Arida klimat med en normal årsmedeltemperatur över 18°C.

k Torrt och svalt
Arida klimat med en normal årsmedeltemperatur under 18°C.

f Helårsregn
Nederbörd faller normalt under hela året.

m Monsunregn
Regnskog trots utpräglad torrtid.

s Vinterregn
Torrtid på sommaren.

w Sommarregn
Torrtid på vintern.

Sveriges vegetationstyper

Sverige sträcker sig enligt denna klassificering från den varmtempererade klimatzonen i Götalands kusttrakter över den kalltempererade klimatzonen, som täcker större delen av landet, och vidare in i zonen med polarklimat uppe på kalfjället.

Läs mer om Sveriges klimat

Wladimir Köppen

Köppens klimatsystem har fått sin namn efter Wladimir Köppen (1846-1940). Han föddes i Sankt Petersburg men var huvudsakligen verksam vid Deutsche Seewarte i Hamburg. Köppens klimatsystem fick sin slutliga utformning på 1930-talet.