1943 - Rekordstor vårflod i Ångermanälven

Efter en snörik vinter blev flödena rekordhöga i Ångermanälven och dess biflöden.

Vinter 1942/1943 var nederbördsrik över stora områden i Norrlands inland och fjälltrakter. Nederbördsrekordet  för februari respektive april månad för hela landet innehavs av två av SMHIs nederbördsstationer, Gråsjön och Sandnäset i Jämtland, från just 1943.

Flödesrekord i Ångermanälven

När snösmältningen skedde föll också en del regn och det blev översvämningar på många håll. Det högsta flödet i Ångermanälven mäts den 20 juni 1943 på över 3 200 kubikmeter per sekund i Sollefteå. Detta är ett av de högsta flöden som uppmätts i ett svenskt vattendrag, bara vid högflödena i Torneälven 1968 och 2023 har högre flöden uppmätts.

Orsaken beskrivs i SMHAs Årsbok 1943 med Månadsöversikter över Väderlek och Vattentillgång:

”Det stora vårflödet i mellersta och delvis övre Norrlands fjälltrakter berodde i första hand på den ovanligt rika snöförekomsten. Den våldsamma karaktär å andra sidan, som flödet fick i nämnda fjällälvar, betingades av den stora och koncentrerade nederbörd, som den 13-15 föll i dessa älvars fjällområden.”

Många områden påverkade

Från Svenska Dagbladets Årsbok, Tjugoförsta årgången (händelserna 1943) ges en överblick över området med höga flöden: 

”Flera byar längs Ströms vattudal i norra Jämtland hotas av en häftig vårflod. Värst utsatta äro Gäddede samhälle och Bågede by, där flera familjer flytta från sina vattenomflutna hem med bohag och allt. Även Ume- och Vindelälvarna överskrida i sina övre lopp alla tidigare höjdrekord, likaså Ångermanälven och Faxälven. Flottningstimret flyter på vissa håll ut i skogarna och på fälten. Flottningsdammen i Gäddedeforsen i Ströms vattudal spränges, liksom timmermagasinet vid Storviken, och fiskodlingsanstalten i Bågede ramponeras. Broar, lador och båthus flyta bort. I Sollefteå uppstå talrika översvämningar. Utefter alla älvdalar i västra Ångermanland ligga åkrar och ängar under vatten. Efter den 20 juni ingå emellertid inga ytterligare meddelanden om översvämningar.”

Även i Ångermanälvens två stora biflöden, Faxälven och Fjällsjöälven, noterades extremt höga vattenflöden. Flödesrekord sattes på fler håll och gäller än idag vid följande stationer: 

• Sollefteå i Ångermanälven
• Långsele i Faxälven/Ångermanälven 
• Malgomaj i Åseleälven/Ångermanälven 
• Ulriksfors i Faxälven/Ångermanälven
• Sporrsjön-Vängelälven i Ångermanälven
• Sporrsjön-Faxälven i Ångermanälven
• Tåsjön i Fjällsjöälven/Ångermanälven
• Kultsjön i Åseleälven/Ångermanälven 
• Jormsjön i Faxälven/Ångermanälven
• Blåsjön i Fjällsjöälven/Ångermanälven
• Kilforsen i Fjällsjöälven/Ångermanälven
• Borga nedre i Fjällsjöälven/Ångermanälven
• Kvarnbergsvattnet i Faxälven/Ångermanälven
• Volgsjön i Ångermanälven
• Hetögeln i Faxälven/Ångermanälven

Regleringen påverkar flöden

Vattenflödet i Ångermanälven var 1943 inte så påverkat av reglering. Under främst 50-70-talet byggdes älven ut och möjligheten att reglera den ökade. Det gav möjlighet att spara delar av vattnet från vårfloden i regleringsmagasin och på så sätt minska vattenflödena nedströms.

Risken för översvämningar kvarstår dock trots att älven är reglerad, läs mer om vattenkraftens påverkan på översvämningsrisken. Där finns också information om att flödet vid vårfloden 1995 hade blivit högre än det 1943 om Ångermanälven varit oreglerad.