Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Åska

Hur mäts blixtnedslag?

För att registrera blixtnedslag vid åskväder använder SMHI ett blixtlokaliseringssystem. Blixtinformationen används i prognosarbetet och kan sampresenteras med till exempel radar- och satellitinformation.

Karta över blixtsensorer i Norden.Förstora bilden

Karta över blixtsensorer i Norden.

Det finns ett internationellt nät av blixtlokaliseringsstationer, bland annat nio stycken i Sverige. Det är ett slags antenner som känner av de elektro-magnetiska pulser som uppstår när en blixturladdning sker. Genom att mäta tidsskillnader med vilka pulsen når respektive station kan man bestämma läget av en blixt. Det ingår också ett ”krysspejl”-system med loopantenner för att få riktningen till urladdningen. Vid normal drift skall medianen för positioneringsfelet vara mindre än 500 meter, men beroende på till exempel urladdningens styrka och dess position i förhållande till sensorerna kan avvikelsen vara betydligt större.

Vårt blixtlokaliseringssystem ger bland annat information om blixtens signalstyrka (ampere), polaritet (negativ eller positiv blixt) och tidpunkt för urladdningen. Systemet registrerar blixtnedslag mot mark, men kan också registrera blixtar mellan molnen.

Att man kan registrera blixtar beror på den kraftiga elektromagnetiska strålningen som alstras i samband med blixturladdningar. I Sverige finns nio sensorer, jämnt utspridda över landet, samt en central beräkningsserver hos SMHI i Norrköping. Dessutom är systemet ihopkopplat med liknande system i Norge, Finland, Tyskland, Danmark och några i Polen, som gör att ett 40-tal sensorer finns tillgängliga.

Informationen från blixtlokaliseringssystemet är mycket viktig för SMHIs prognostjänst, när man ska bedöma risken för åska de närmaste timmarna. När sannolikheten för kraftig åska (500 nedslag i timmen inom 1000 km²) i prognosen överstiger 50 procent utfärdas en varning till allmänheten.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Åska

  • Åska

    Blixtar

    I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan m...

  • Åska

    Blixtens skadeverkan

    Blixtar kan orsaka skogsbränder, dödsfall och omfattande skador exempelvis i byggnader. Känslig elektronik är också i riskzonen när det åskar. Verk...

  • Åska

    Fulgurit eller blixtrör

    Om en blixt slår ner i lös sand kan en fulgurit bildas. När strömmen i blixten flödar genom sanden smälts sanden och ett glasartat rör på några dm ...

  • Åska

    Hur långt bort är blixten?

    För att åska ska kunna uppkomma måste det i atmosfären skapas områden med så stora laddningar att de leder till elektriska överslag. Ljuset från bl...

  • Åska

    Klotblixt

    Klotblixten är ett ovanligt fenomen som än idag saknar vetenskaplig förklaring. Dessa bollar av energi uppträder i allmänhet i anslutning till åskv...

  • Åska

    Olika typer av åska

    Precis som andra väderfenomen förekommer åskväder i olika varianter, främst talar man om värmeåskväder och frontåskväder.

  • Åska

    Sankt Elmseld

    Elmseld, eller Sankt Elms eld, är ett ovanligt elektriskt väderfenomen som kan uppstå vid hög elektrisk fältstyrka. Namnet kommer från sjömännens s...

Relaterade faktapaket

Stormar i Sverige

Klimateffekter

Högvattenhändelser i Sverige

Moln