Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Åska
Sankt Elmseld
Elmseld, eller Sankt Elmseld, är ett ovanligt elektriskt väderfenomen som kan uppstå vid hög elektrisk fältstyrka. Namnet kommer från sjömännens skyddshelgon Erasmus, även kallad Elmo, och fenomenet har ett antal olika legender kopplat till sig.
Sankt Elmseld syns som ett svagt blåviolett ljus runt spetsiga eller uppstickande föremål, till exempel fartygsmaster, flygplansvingar, träd eller kyrktorn. Det kan även förekomma ett svagt sprakande eller susande ljud.
Fenomenet är inte en eld i vanlig mening utan en elektrisk urladdning i luften, en så kallad koronaurladdning. Till skillnad från en vanlig blixt, som är en kraftig elektrisk urladdning genom luften mellan två områden med stor spänningsskillnad, är en koronaurladdning en svagare och mer lokal urladdning. Den uppstår när det elektriska fältet blir tillräckligt starkt för att jonisera luften.
Att luften joniseras betyder att elektroner frigörs från luftens molekyler. De frigjorda elektronerna kolliderar med luftmolekyler och kan excitera dem. Med excitera menas att försätta en molekyl i ett högre men instabilt energitillstånd. När molekylerna sedan återgår till det lägre energitillståndet avges ljus.

Principskiss över hur det elektriska fältet kan se ut över en is på en sjö. Ansamlingen av det elektriska fältet över de uppstickande människorna kan ge upphov till fenomenet Sankt Elmseld.
Sankt Elmseld förknippas ofta med åskväder, men kan även uppstå vid andra väderförhållanden där det elektriska fältet i atmosfären är tillräckligt starkt. Koronaurladdningen kan vara upp till någon decimeter lång. I Norden med sina ljusa sommarnätter ses elmseld mindre ofta.
Det finns ett antal legender kopplat till Sankt Elmseld, särskilt bland sjömän. Fenomenet kunde ses både som ett gott och ett dåligt omen. Ibland som tecken på beskydd och att det värsta av stormen var över, ibland som en varning för en storm eller olycka.
Filmen ovan visar hur sankt Elmseld uppstår i ett fiskespö på en fisketur i Mälaren 2017. Filmat av Martin Spiik.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Åska
- Åska
Blixtar
I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan m...
- Åska
Blixtens skadeverkan
Blixtar kan orsaka skogsbränder, dödsfall och omfattande skador exempelvis i byggnader. Känslig elektronik är också i riskzonen när det åskar. Verk...
- Åska
Fulgurit eller blixtrör
Om en blixt slår ner i lös sand kan en fulgurit bildas. När strömmen i blixten flödar genom sanden smälts sanden och ett glasartat rör på några dm ...
- Åska
Hur långt bort är blixten?
För att åska ska kunna uppkomma måste det i atmosfären skapas områden med så stora laddningar att de leder till elektriska överslag. Ljuset från bl...
- Åska
Hur mäts blixtnedslag?
För att registrera blixtnedslag vid åskväder använder SMHI ett blixtlokaliseringssystem. Blixtinformationen används i prognosarbetet och kan sampre...
- Åska
Klotblixt
Klotblixten är ett ovanligt fenomen som än idag saknar vetenskaplig förklaring. Dessa bollar av energi uppträder i allmänhet i anslutning till åskv...
- Åska
Olika typer av åska
Precis som andra väderfenomen förekommer åskväder i olika varianter, främst talar man om värmeåskväder och frontåskväder.
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.





