Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Åska
Sankt Elmseld
Elmseld, eller Sankt Elms eld, är ett ovanligt elektriskt väderfenomen som kan uppstå vid hög elektrisk fältstyrka. Namnet kommer från sjömännens skyddshelgon Erasmus, även kallad Elmo, och fenomenet har ett antal olika legender kopplat till sig.
Sankt Elmseld förekommer endast om molnen ligger mycket nära marken. Det inträffar oftast på vintern gärna i samband med hagelbyar eller åskväder. Urladdningen kan vara upp till någon decimeter lång, avge ett svagt ljus och susande ljud.
Om fältstyrkan är tillräckligt stor kan det ske en elektrisk urladdning, så kallad stötjonisation, från spetsiga föremål. Framförallt från föremål som sticker upp från en annars plan yta, till exempel från fartygsmaster, träd, kyrktorn och även bergstoppar. I mörker kan man då se en blåaktig ljuskvast från spetsiga föremål.
Ibland kan även människokroppar blir lysande. Detta ljussken kallas Sankt Elmseld. I Norden med sina ljusa sommarnätter ses elmseld mindre ofta.

Principskiss över hur det elektriska fältet kan se ut över en is på en sjö. Ansamlingen av det elektriska fältet över de uppstickande människorna kan ge upphov till fenomenet Sankt Elmseld.
Filmen ovan är inskickad av Martin Spiik. Han var ute och fiskade på Mälaren i juni 2017 när det plötsligt började spraka och fiskelinorna på hans två spön lyftes uppåt.
Söndagen den 14 mars 2010
På stora Horredssjön i Norra Halland på gränsen mot Västergötoland rådde först en härlig vinterdag med mycket sol. Moln drog under dagen upp och det började falla lite snöhagel. Det bildades ett dis med ett obehagligt askgrått ljus, och vid tillfällen var det svårt att se land.
Familkjen Eriksson som var ute på sjön förklarar det som att man först såg att en metrev välvdfe sig i en båge upp från hålet i isen. Man kände även att håret reste sig och att det kom puffar av råk ur håret. Familjen tog sig mot land, men fick upprepade stötar under tiden och det kändes som att det brändes i både hårbotten och fingrar. En i sällskapet kände inte av detta, och en observation som gjorde senare var att personen i fråga hade gummistövlar på sig medan de andra inte hade det.
Först när de kom cirka 50-100 m från stranden upphörde fenomenet.
Söndagen den 25 april 2010
Utanför Trosa rådde det fint väder på sjön, men snart tornade svarta moln upp sig och det började hagla. I samband med att molnen kom över fiskaren som var ute på vattnet så fick han enorma stötar genoms sitt kastspö i kolfiber. Dessa stötar gick genom hela kroppen - från händer till fötter. Stötarna var så pass kraftiga att händerna krampade ihop och benen vek sig. När fiskaren kastade spöet ifrån sig och det kom i kontakt med båten med aluminiumskrov låg det och fräste "elektriskt". En till i båten kände samma sak och alla kunde höra spöets fräsningar.
Det var ingen åska eller blixtar i luften. I en annan båt med aluminiumskrov hade man känt samma sak men i en plastbåt i närheten kände man ingenting.
Carla Eggertsson Karlström ger en bakgrund till fenomenet
I atmosfären finns alltid ett elektriskt fält som under dagar med mulen himmel, nederbörd och åska kan vara flera storleksordningar större än under dagar med vackert väder.
Över ett plant område av jordytan är ytorna med lika elektrisk potential i luften parallella med jordytan. I ett område med hus, träd etc kommer däremot de lägsta potentialytorna att följa den "topografi" som dessa bildar. Fältet i det fall vi hört beskrivet såg troligen ut som på bilden uppe till höger. Kring de "spetsiga" föremålen på den istäckta sjön packas ytorna och den elektriska fältstyrkan kan där ha nått mycket höga värden.
Det kan då ha inträffat så kallad stötjonisation närmast spetsen, vilket bland annat kan yttra sig som en kontinuerlig urladdning utgående från ett uppstickande föremål, i de här fallen personernas huvuden och metspö.
Det man då kan se, främst vid mörker, är en svag, oftast blåaktig, uppåtriktad ljuskvast på dessa föremål. Detta kallas Sankt Elmseld av italienska Elmo, sjöfolkets skyddshelgon, vilket väl tyder på att de först och främst iakttagits på sjön. Där finns ju förutsättningarna för detta fenomen: spetsiga föremål (master) på en annars plan yta (havet).
Källa: Väder och vatten, april 2010.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Åska
- Åska
Blixtar
I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan m...
- Åska
Blixtens skadeverkan
Blixtar kan orsaka skogsbränder, dödsfall och omfattande skador exempelvis i byggnader. Känslig elektronik är också i riskzonen när det åskar. Verk...
- Åska
Fulgurit eller blixtrör
Om en blixt slår ner i lös sand kan en fulgurit bildas. När strömmen i blixten flödar genom sanden smälts sanden och ett glasartat rör på några dm ...
- Åska
Hur långt bort är blixten?
För att åska ska kunna uppkomma måste det i atmosfären skapas områden med så stora laddningar att de leder till elektriska överslag. Ljuset från bl...
- Åska
Hur mäts blixtnedslag?
För att registrera blixtnedslag vid åskväder använder SMHI ett blixtlokaliseringssystem. Blixtinformationen används i prognosarbetet och kan sampre...
- Åska
Klotblixt
Klotblixten är ett ovanligt fenomen som än idag saknar vetenskaplig förklaring. Dessa bollar av energi uppträder i allmänhet i anslutning till åskv...
- Åska
Olika typer av åska
Precis som andra väderfenomen förekommer åskväder i olika varianter, främst talar man om värmeåskväder och frontåskväder.
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.