Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Åska

Klotblixt

Klotblixten är ett ovanligt fenomen som än idag saknar vetenskaplig förklaring. Dessa bollar av energi uppträder i allmänhet i anslutning till åskväder och kan beskrivas som ett lysande klot med en diameter på ett par decimeter.

Klot- eller kulblixt är en blixt som man inte vet så mycket om. Den har en storlek från en citron till en fotboll och den dras till metaller. Klotblixtar följer luftströmmar, rör sig fritt i luften eller glider längs ledande föremål såsom elledningar och takrännor.

Klotblixtar uppträder oftast omedelbart efter ett blixtnedslag och kan ha vilken färg som helst, men oftast vit- eller blåaktig. Blixtarnas fysik är ännu okänd, men det troligaste är att det är en form av plasma.

En klotblixt rör sig oftast relativt långsamt och kan ha en livslängd på flera sekunder. De slutar i regel genom att blekna och helt odramatiskt lösas upp men ibland kan det hända att den slutar med ett hörbart ljud eller knall.

De bästa platserna för kulblixtar att uppstå tycks vara skorstenar, järnspisar, eluttag och järnvägsskenor. En del rapporterar att blixtkloten försvunnit ner i vatten med ett fräsande ljud. I ett par fall har ingen åska hörts i samband med fenomenet. En del personer har sett mer än en klotblixt åt gången.

Klotblixt, illustration från 1800-talet

Illustration från 1800-talet av en klotblixt som överraskar ett sällskap.

Omdiskuterat fenomen

Fram tills för några årtionden sedan så var många vetenskapsmän mycket skeptiska till att fenomenet klotblixt överhuvudtaget existerade. Trots att man inte vet så mycket om hur de uppstår är de flesta nu överens om att fenomenet finns, i och med det stora antalet rapporter som inkommer, och inte minst för att meteorologi-institutionen i Edinburgh själva en gång härjades av en klotblixt!

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Åska

  • Åska

    Blixtar

    I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan m...

  • Åska

    Blixtens skadeverkan

    Blixtar kan orsaka skogsbränder, dödsfall och omfattande skador exempelvis i byggnader. Känslig elektronik är också i riskzonen när det åskar. Verk...

  • Åska

    Fulgurit eller blixtrör

    Om en blixt slår ner i lös sand kan en fulgurit bildas. När strömmen i blixten flödar genom sanden smälts sanden och ett glasartat rör på några dm ...

  • Åska

    Hur långt bort är blixten?

    För att åska ska kunna uppkomma måste det i atmosfären skapas områden med så stora laddningar att de leder till elektriska överslag. Ljuset från bl...

  • Åska

    Hur mäts blixtnedslag?

    För att registrera blixtnedslag vid åskväder använder SMHI ett blixtlokaliseringssystem. Blixtinformationen används i prognosarbetet och kan sampre...

  • Åska

    Olika typer av åska

    Precis som andra väderfenomen förekommer åskväder i olika varianter, främst talar man om värmeåskväder och frontåskväder.

  • Åska

    Sankt Elmseld

    Elmseld, eller Sankt Elms eld, är ett ovanligt elektriskt väderfenomen som kan uppstå vid hög elektrisk fältstyrka. Namnet kommer från sjömännens s...

Relaterade faktapaket

Stormar i Sverige

Klimateffekter

Högvattenhändelser i Sverige

Moln