Direkt till tjänsterna
Mer om varningar
Vad är konsekvensbaserade varningar?
Vädret påverkar oss alla på olika sätt, varje dag. Extremt väder kan innebära mycket stora påfrestningar på samhället, men konsekvenserna av vädret kan skilja väsentligt beroende på var i landet, eller under vilken årstid, det inträffar. Syftet med SMHIs vädervarningar är att samhället – alltifrån regioner, länsstyrelser och kommuner till näringsliv och enskilda – ska kunna bygga en bättre krisberedskap.
Vanliga frågor om varningar
Var hittar man aktuella varningar?
Finns det en aktuell varning syns det alltid uppe i högra hörnet på hemsidan eller högst upp i mobilen. Direktlänk: Konsekvensbaserade varningar | SMHI | SMHI
De finns även i appen SMHI väder.
När utfärdas en varning och varför?
En varning utfärdas när vädret väntas medföra konsekvenser eller störningar i samhället.
Dessa är regionalt anpassade eftersom samhällets känslighet för olika typer av väder kan skilja sig beroende på var i landet väderhändelsen inträffar.
T.ex. så kan 20 cm snö ge väldigt olika konsekvenser beroende på det faller i Norrlands inland eller i en storstad i södra Sverige.
Här kan du läsa mer om våra vädervarningar: SMHIs vädervarningar | SMHI
Varför varnar SMHI inte för låga temperaturer?
Vi har kallt väder ganska ofta i Sverige. Det mesta av infrastrukturen är dimensionerad för låga temperaturer och människor är vana att klä på sig. Förväntad lufttemperatur framgår av den ordinarie väderprognosen.
Dock kan kombinationen av kyla och vind vara bedräglig då vindens kyleffekt gör den upplevda temperaturen betydligt lägre än den faktiska lufttemperaturen. Därför finns varningstypen Varning för stark kyleffekt.
Den kan du läsa om här: Varning för stark kyleffekt
Kan jag ge mig ut på vägarna när det är varningsläge?
Flera av SMHIs varningstyper kan påverka vägar på olika sätt. Under rubriken Vad ska jag tänka på? i varningstexten framgår hur den aktuella varningen kan påverka din resa.
För att få bäst svar på hur det ser ut på vägarna rekommenderar vi Trafikverkens vägkarta. Där finns information om till exempel väglag och andra störningar i trafiken.

SMHIs vädervarningar
Vädret påverkar oss alla på olika sätt, varje dag. Extremt väder kan innebära mycket stora påfrestningar på samhället.
Uppföljning av vädervarningar
SMHI följer löpande upp utfärdade vädervarningar, och gör också en rapportering till regeringen varje år via myndighetens årsredovisning.

Forskning och utveckling för prognoser och varningar
SMHI arbetar med forskning och utveckling av de avancerade modellsystem som ligger bakom de prognoser och varningar som förbereder samhället för kommande väder.
Mer om prognoser
Vad är en prognos?
När SMHI tar fram en väderprognos används insamlade observationsdata som bearbetas av modeller och meteorologer. Processen att ta fram en väderprognos bygger på att vi kartlägger utgångsläget, dvs att vi ständigt samlar in väderdata såsom vind, temperatur, lufttryck med mera. Denna data bearbetas i en superdator.
Vanliga frågor om prognoser
Hur ofta uppdateras prognosen?
Den prognos som går ut på hemsidan och appen (ortprognosen) uppdateras kontinuerligt under dygnet. Utöver att vi har vissa fasta tider då vi alltid gör en uppdatering har vi möjlighet att uppdatera då vädersituationen kräver det. För innevarande dygn görs dessutom en viss typ av uppdatering varje timme.
Sedan kan det vara en liten fördröjning tills prognosen uppdateras på hemsidan och appen.
Varför kan det skilja sig mellan prognoserna på SMHI och andra väderaktörer?
Olika institut kan välja in olika varianter av modellkörningar samt från olika punkter, därför kan det skilja sig en hel del i de olika prognoserna, särskilt när man kommer ett stycke framåt i tiden.
Även mycket små variationer i behandling av indata kan ge stora skillnader i utdata.
Vad betyder SMHIs vädersymboler?
Det finns många olika vädersymboler på SMHIs väderkartor. Vad de betyder och när de används kan du se nedan.
Se hela listan i Kunskapsbanken: Vad betyder SMHIs vädersymboler?

Så gör SMHI en väderprognos
När SMHI tar fram en väderprognos används insamlade observationsdata som bearbetas av modeller och meteorologer.

Varför stämmer inte alltid prognoserna?
En väderprognos bygger på vetenskapliga beräkningar om hur atmosfärens tillstånd ska förändras den närmaste tiden.

Meteorologiska modeller
Prognosmodeller och kraftfulla datorer är grunden för dagens prognoser. Det finns många olika modeller som används för olika typer av prognoser.
Mer om brandrisk
Information om brandrisk
Den främsta orsaken till bränder i skog och mark är människors aktiviteter. Risken för att bränder ska uppstå och deras förlopp beror också på vädret och vegetationen. I ett allt varmare klimat ökar risken för bränder i skog och mark.
Vanliga frågor om brandrisk
Varför ”varnar” SMHI för gräsbrandsrisk?
Det finns två olika sorters meddelande om brandrisk, risk för gräsbrand och risk för skogsbrand. Meddelanden om brandrisk kan inte övergå till en varning.
Meddelanden utfärdas när det endast är särskilt känsliga grupper som riskerar att få problem eller när rådande väderläge ger förutsättningar för att en händelse eller konsekvens ska kunna uppstå. En varning utfärdas till skillnad från meddelande när vädret på egen hand väntas medföra konsekvenser i samhället i stort. Här kan du läsa mer: SMHIs meddelanden | SMHI
Risk för gräsbrand utfärdas under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus. Den utfärdas endast som en risk och kan inte övergå i en varning. Även fast marken i sig är fuktig kan gräset vara torrt.
Här har du en bra film som förklarar detta med gräsbrandsrisk: Gräsbrandsrisk (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Här kan du även läsa mer om Meddelande om brandrisk: Meddelade om brandrisk | SMHI
Vi börjar bevaka detta from 1 februari varje år.

Brandriskprognoser
Brandriskprognoserna grundas på flera olika beräkningsmodeller som löpande utvecklas på SMHI i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB.

Brandrisker idag och i framtiden
Den största orsaken till bränderna är olika former av aktiviteter som människor utför, såsom att elda gräs och annat, grilla, barns lek med eld eller anlagda bränder.

Forskning om torka och brandrisk i skog och mark
När marken är torr är det större risk för brand i skog och mark. På SMHI forskar vi om brandrisk i ett förändrat klimat och utvecklar metoder för att detektera skogsbränder med satellit.