Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Väderprognoser
Varför stämmer inte alltid prognoserna?
En väderprognos bygger på vetenskapliga beräkningar om hur atmosfärens tillstånd ska förändras den närmaste tiden. Redan små fel i beräkningarna kan leda till stora skillnader i prognoserna för några dygn framåt i tiden.
Vädret, alltså egentligen atmosfärens fysikaliska och även kemiska processer, är bland det mest komplicerade vi kan studera på vår planet. För att en väderprognos ska vara ”rätt”, så ska en rad olika parametrar, som vindhastighet, vindriktning, temperatur, molnighet och nederbörd, stämma inom vissa felmarginaler med det uppmätta för ett antal utpekade platser i Sverige.
Det är många olika faktorer som kan spela in då en prognos skiljer sig från den verkliga väderutvecklingen, allt från insamling och bearbetning av data till hur detaljerad information väderprognosen innehåller.
Antalet observationer påverkar
Observationspunkter, där information om atmosfärens tillstånd samlas in, är grunden för bra väderprognoser. Det är omöjligt att ha observationspunkter överallt på jorden och dessutom i olika höjd i atmosfären. I allt större utsträckning används numera radar- och satellitinformation för att komplettera datorberäkningar och meteorologers erfarenhet.
De första vädersatelliterna gav främst meteorologerna information om moln, men idag kan de även ge annat viktigt underlag, som temperatur och fuktighet på såväl marken som olika nivåer högre upp i atmosfären. Bristen på observationer över Stilla havet var exempelvis tidigare ett stort problem, men både satelliterna och metoder för att tolka information från dem har blivit allt bättre.
Svårtolkade observationer
Observationer kan vara svåra att tolka, även om de i sig är riktiga. En exakt temperaturavläsning på exempelvis +14,4°C behöver inte vara representativ för ett större område runt omkring observationsplatsen, men med tillräckligt långa mätserier och statistik kan prognosmodellerna kontinuerligt utnyttja väderobservationer. Eventuella felaktiga observationer upptäcks oftast av kvalitetskontrollsystem.
SMHIs meteorologer, både de som arbetar med prognoserna och de som utvecklar de matematiska modellerna, har lång yrkeserfarenhet. Erfarenheten är extra viktig vid besvärliga vädersituationer.
En av de viktigaste arbetsuppgifterna för dagens prognosmeteorologer är att granska och godkänna de datorgenererade prognoserna för att bedöma rimligheten.
Datorprognoser är ej lokala/småskaliga
SMHI:s datorprognoser beräknas för närvarande på områden som är 2.5 x 2.5 km eller större. Trots att utvecklingen av prognosmodellerna leder till att områdena blir mindre och mindre, kommer de även i fortsättningen ha begränsningar, exempelvis:
- den minsta skalan har kort förutsägbarhet
- små öar eller andra ”avvikelser” kan saknas om deras yta är för liten.
Regionala modeller med hög upplösning har en större förmåga att beskriva karaktären på den lokala variationen, till exempel hur temperaturen kan variera med topografin eller huruvida ett nederbördsområde består av små kraftiga skurar eller av ett mer sammanhängande område. Exakt var små skurar hamnar går dock inte att beräkna, vilket gör att informationen om nederbörd från modellen måste bearbetas innan den presenteras i en ortsprognos.

En modell med högre horisontell upplösning har större förmåga att få med detaljerna i ett nederbördsområde. Dock går det inte att exakt förutsäga var små skurar hamnar, men modellen ger ändå en viktig signal om det finns risk för kraftigare skurar.
För att kompensera de här begränsningarna finns olika statistiska metoder, som utnyttjar erfarenheter från tidigare "misstag" och som genom därigenom kan korrigera prognoserna.
Anpassade prognoser
De prognoser som görs för allmänheten och presenteras i massmedia är oftast kortfattade och utformade för att täcka generella behov. SMHI utformar även olika typer av specialprognoser för olika samhällssektorer som påverkas av vädret.
För att ge bästa beslutsunderlag kan även osäkerheten i prognosen tas med. För exempelvis en jordbrukare kan en prognos på +2° bli extra användbar med tillägget "lokalt möjligen frost". Ett annat exempel kan vara sannolikhet för kraftiga vindbyar, för byggsektorn eller sjöfarten, eller sannolikhet för halka eller större nederbördsmängder för trafiksektorn.
Den typen av sannolikhet eller osäkerheter tas generellt inte upp i prognoserna för allmänheten.
Datorkapacitet
En del av de matematiska sambanden i prognosmodellerna går inte att lösa exakt. Antalet parametrar som sinsemellan påverkar varandra är så många att man även med kraftfulla datorer måste nöja sig med avrundade värden. De här relativt små avrundningsfelen kan sedan växa i takt med att prognosberäkningarna fortsätter framåt i tiden.
Beräkningarna i prognosmodellerna måste begränsas för att inte prognosen skall ta för lång tid. Även om en prognos teoretiskt skulle kunna vara bättre och mer detaljrik blir den mindre användningsbar ju längre tid den tar att producera. Dock får begränsningar allt mindre betydelse i takt med att datorerna blir snabbare.
För att tillgodogöra sig den snabba datorutvecklingen med en allt högre beräkningskraft måste meteorologiska institut, som t.ex. SMHI, avsätta stora resurser på att uppdatera sin datorkapacitet regelbundet och för närvarande upphandlas ny datorkraft vart 2-4 år.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Väderprognoser
- Väderprognoser
Att förutsäga väder - en mycket kort historik
Att kunna förutsäga vädret för kortare eller längre tid har länge tillhört mänsklighetens önskan. Innan den vetenskapliga insikten hade man enbart ...
- Väderprognoser
Så gör SMHI en väderprognos
När SMHI tar fram en väderprognos används insamlade observationsdata som bearbetas av modeller och meteorologer.
- Väderprognoser
Tolka SMHIs väderprognoser
Vad betyder egentligen vädersymbolen? Vad avser ”känns som”-temperaturen, och hur ska du förstå nederbördsprognosens procentsiffror? I denna vägled...
- Väderprognoser
Vad betyder SMHIs vädersymboler?
Det finns många olika vädersymboler på SMHIs väderkartor. Vad de betyder och när de används kan du se nedan.
- Väderprognoser
Ortsprognoser – del i helheten
SMHIs ortsprognoser ger en inblick i hur vädret väntas bli för en viss plats, men för att du ska få en rättvisande bild av väderprognosen för din o...
- Väderprognoser
Kan man lita på väderprognoser?
Meteorologi är en exakt vetenskap, men trots det kan vi inte göra prognoser som alltid blir helt riktiga. Vi kan inte med exakthet kartlägga de fak...
- Väderprognoser
Väderspråk: vad betyder orden?
I väderprognoser och andra meteorologiska sammanhang används en mängd olika termer och uttryck, som inte alltid är så lätta att förstå. Här förklar...
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.