Hur mår våra hav?
Haven runt Sverige har under lång tid påverkats av människans olika aktiviteter vilket gett störningar såsom övergödning, miljögifter, överfiske, bebyggelse, fartygstrafik och introduktion av främmande arter. Det har lett till en starkt påverkad havsmiljö med bland annat massiva algblomningar, syrebrist och minskad biodiversitet som följd. Dessutom påverkas havet av den pågående klimatförändringen.
SMHI tar reda på hur havet mår genom att utföra miljöövervakning till havs. Inom olika områden mäter SMHI hur det står till under ytan. Inom tre områden nedan visas resultat av senaste mätningar.
Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald och biodiversitet menas variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Detta innefattar mångfald och genetisk variation inom arter, mellan arter och av ekosystem.
Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag som rinner ut i havet.
Livsmiljöer
Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Havsvatten rör sig, och tar med sig näring, värme och kyla. Även salthalt och mängden syre påverkar kraftigt vilka växter och djur som kan leva på en plats.
Sammanfattning från senaste rapporten från havet
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Ytvattentemperaturen låg runt 16 – 19 °C i Skagerrak, 18 °C i Kattegatt och Öresund samt 18 – 19 °C i Östersjön. Salthalten i ytvattnet var 25 – 32 psu i Skagerrak, 16 – 26 i Kattegatt och 6 – 8 i Östersjön. Det blåsiga vädret på Västkusten har blandat ner varmt ytvattten och försvagat haloklinen i delar av Skagerrak och Kattegatt.
Halterna av lösta oorganiska näringsämnen (kväve, fosfat och silikat) var generellt låga eller under detektionsgräns i stort sett hela undersökningsområdet, förutom i Östersjön som visar fortsatt förhöjda halter av silikat. Förhöjda halter av fosfat i kombination med låg temperatur i ytvattnet vid Ölands Södra udde tyder på uppvällning i området.
Syrenivåerna i bottenvattnet på Västkusten var goda (3,0 – 5,8 ml/l). I Arkonabassängen låg syrenivåerna precis på gränsen för akut syrebrist (2,0 ml/l) vilket är en försämring sedan i juli. I Bornholmsbassängen råder fortfarande akut syrebrist från 70 - 80 meter medan syrehalten i Hanöbukten har ökat sedan i juli och nu ligger på omkring 4 ml/l. I Östra Gotlandsbassängen påträffades svavelväte någonstans mellan 125 – 150 meter, men upplösningen i djupled blev något låg i detta intervall då akut syrebrist observerades redan från 70 meter. I Västra Gotlandsbassängen råder akut syrebrist från 60 – 70 m och svavelväte förekom från 80 meter.
Nästa expedition med R/V Svea är planerad den 24 – 29 september med start i Lysekil och avslut i Kalmar.
SMHI övervakar tillståndet i kust och hav
Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. Vi utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen i fria vattenmassan där vi samlar in data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad stiger vi ombord fartyget Svea och utför veckolånga mätningar till havs, av t ex. salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas i Östersjön och i Västerhavet.
Provtagningar och analyser är kvalitetssäkrade med fokus på att tillgängliggöra mycket och rätt data med hög kvalité. Fartyget Svea tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), bemannas av Sjöfartsverket – och de huvudsakliga användarna är SLU och SMHI.
Miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Fakta: SMHIs mätningar i havet
SMHI mäter många olika marina parametrar. De mäts på olika sätt och har ofta olika enheter som beskriver dess mått. Till exempel mäts temperatur i grader celcius, salthalt i psu (practical salinity unit, vilket är ungefär det samma som promille), hur mycket syrgas som finns i vattnet anges i ml syre per liter vatten (ml/l). Klorofyll anges i mikrogram per liter (µg/l) och näringsämnen som mikromol per liter (µmol/l).
Näringsämnen, eller närsalter som de också kallas, är mat för olika organismer i havet. Vi mäter till exempel löst oorganiskt kväve, vilket är summan av nitrat, nitrit och ammonium. På engelska förkortas detta till DIN, dissolved inorganic nitrogen. Vi mäter även löst oorganisk fosfor i form av fosfat. På engelska förkortas detta till DIP, dissolved inorganic phosphorus.
