Hur mår våra hav?
Haven runt Sverige har under lång tid påverkats av människans olika aktiviteter vilket gett störningar såsom övergödning, miljögifter, överfiske, bebyggelse, fartygstrafik och introduktion av främmande arter. Det har lett till en starkt påverkad havsmiljö med bland annat massiva algblomningar, syrebrist och minskad biodiversitet som följd. Dessutom påverkas havet av den pågående klimatförändringen.
SMHI tar reda på hur havet mår genom att utföra miljöövervakning till havs. Inom olika områden mäter SMHI hur det står till under ytan. Inom tre områden nedan visas resultat av senaste mätningar.
Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald och biodiversitet menas variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Detta innefattar mångfald och genetisk variation inom arter, mellan arter och av ekosystem.
Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag som rinner ut i havet.
Livsmiljöer
Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Havsvatten rör sig, och tar med sig näring, värme och kyla. Även salthalt och mängden syre påverkar kraftigt vilka växter och djur som kan leva på en plats.
Sammanfattning från senaste rapporten från havet
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. Under expeditionen utförde Stockholms Universitet sediment- och bottenfaunaprovtagning i Östersjön.
Temperaturen i ytvattnet var i stort normal i alla havsområden och hade ökat något sedan aprilexpeditionen. Salthalten var generellt högre än normalt i ytvattnet i samtliga områden.
Fosfatkoncentrationen i ytvattnet var högre än normalt i stora delar av Egentliga Östersjön, samt i centrala Kattegatt och i delar av Skagerrak. Löst oorganiskt kväve i ytvattnet var i stort förbrukat men stationer med högre halter än normalt förekom i alla havsområden. Koncentrationen av silikat var generellt högre än normalt i ytvattnet i samtliga områden.
Syresituationen var god vid samtliga stationer i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, ingen syrebrist noterades i dessa områden. Den puls med syrerikt vatten som nått Hanöbukten och Bornholmsbassängen i april hade nu börjat förbrukas och koncentrationen av syre hade generellt minskat i bottenvattnet jämfört med mätningarna i april. Inflödet kunde ses mycket svagt på intermediärt djup i Östra Gotlandsbassängen.
I djupare delar av Egentliga Östersjön rådde dock fortsatt syrebrist eller syrefria förhållanden med förekomst av svavelväte från cirka 80–100 m djup.
Klorofyllfluorescensen var relativt hög i samband med skiktningen. Skarpa och höga flourescenstoppar noterades vid flera stationer i Skagerrak och Kattegatt. Biologisk aktivitet i form av fluorescens noterades också i Egentliga Östersjön i ytlagret ner till termoklinen. Höga fluorescenstoppar noterades också djupare ned i vattenmassan, omkring djupet för oxyklinen. Detta är troligen olika sorters svavelvätebakterier som lever i gränslandet mellan syresatt och syrefritt vatten och som kan fluorescera.
SMHI:s nästa ordinarie expedition med R/V Svea är planerad till 12–17:e juni, med start i Lysekil och avslut i Kalmar.
SMHI övervakar tillståndet i kust och hav
Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. Vi utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen i fria vattenmassan där vi samlar in data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad stiger vi ombord fartyget Svea och utför veckolånga mätningar till havs, av t ex. salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas i Östersjön och i Västerhavet.
Provtagningar och analyser är kvalitetssäkrade med fokus på att tillgängliggöra mycket och rätt data med hög kvalité. Fartyget Svea tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), bemannas av Sjöfartsverket – och de huvudsakliga användarna är SLU och SMHI.
Miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Fakta: SMHIs mätningar i havet
SMHI mäter många olika marina parametrar. De mäts på olika sätt och har ofta olika enheter som beskriver dess mått. Till exempel mäts temperatur i grader celcius, salthalt i psu (practical salinity unit, vilket är ungefär det samma som promille), hur mycket syrgas som finns i vattnet anges i ml syre per liter vatten (ml/l). Klorofyll anges i mikrogram per liter (µg/l) och näringsämnen som mikromol per liter (µmol/l).
Näringsämnen, eller närsalter som de också kallas, är mat för olika organismer i havet. Vi mäter till exempel löst oorganiskt kväve, vilket är summan av nitrat, nitrit och ammonium. På engelska förkortas detta till DIN, dissolved inorganic nitrogen. Vi mäter även löst oorganisk fosfor i form av fosfat. På engelska förkortas detta till DIP, dissolved inorganic phosphorus.
