Hur mår våra hav?
Haven runt Sverige har under lång tid påverkats av människans olika aktiviteter vilket gett störningar såsom övergödning, miljögifter, överfiske, bebyggelse, fartygstrafik och introduktion av främmande arter. Det har lett till en starkt påverkad havsmiljö med bland annat massiva algblomningar, syrebrist och minskad biodiversitet som följd. Dessutom påverkas havet av den pågående klimatförändringen.
SMHI tar reda på hur havet mår genom att utföra miljöövervakning till havs. Inom olika områden mäter SMHI hur det står till under ytan. Inom tre områden nedan visas resultat av senaste mätningar.
Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald och biodiversitet menas variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Detta innefattar mångfald och genetisk variation inom arter, mellan arter och av ekosystem.
Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag som rinner ut i havet.
Livsmiljöer
Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Havsvatten rör sig, och tar med sig näring, värme och kyla. Även salthalt och mängden syre påverkar kraftigt vilka växter och djur som kan leva på en plats.
Sammanfattning från senaste rapporten från havet
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Ytvattentemperaturerna låg runt det normala för årstiden i Västerhavet och över det normala i Egentliga Östersjön, och varierade mellan 13,2 och 16,2 ℃ med de högsta temperaturerna i Kattegatt. Ytvattensalthalten var normal för årstiden i Västerhavet och något över det normala i större delen av Egentliga Östersjön.
Löst oorganiskt kväve och fosfor i ytvattnet uppvisade låga halter, något som är normalt för säsongen. Kiselhalterna i ytvattnet var låga i Skagerrak, vilket är normalt för säsongen, samt högre och något över det normala i majoriteten av Egentliga Östersjön.
I Egentliga Östersjön är syresituationen fortsatt mycket dålig, endast i de södra delarna vid Arkonabassängen, Bornholmsbassängen och på BY39 återfanns bra syreförhållanden. Akut syrebrist, det vill säga syrehalter mindre än 2 ml/l, noterades från 60–80 meter i Västra och Östra Gotlandsbassängen med undantag av den grunda stationen BY39. Svavelväte uppmättes från 70 till 80 meters djup i Västra Gotlandsbassängen och från 80 till 145 meters djup i Östra Gotlandsbassängen.
Vid flera stationer i Egentliga Östersjön förekom höga toppar av klorofyllfluorescens mellan 15–20 meters djup. I Kattegatt observerades stora toppar mellan 20–30 meters djup. Ytansamlingar av cyanobakterier observerades öster om Gotland. Mer information om algsituationen finns att läsa i Algaware-rapporten för juni: https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/algrapporter Länk till annan webbplats.
Nästa ordinarie expedition är planerad att starta den 10:e juli i Lysekil och avslutas i Lysekil den 16:e juli.
SMHI övervakar tillståndet i kust och hav
Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. Vi utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen i fria vattenmassan där vi samlar in data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad stiger vi ombord fartyget Svea och utför veckolånga mätningar till havs, av t ex. salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas i Östersjön och i Västerhavet.
Provtagningar och analyser är kvalitetssäkrade med fokus på att tillgängliggöra mycket och rätt data med hög kvalité. Fartyget Svea tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), bemannas av Sjöfartsverket – och de huvudsakliga användarna är SLU och SMHI.
Miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Fakta: SMHIs mätningar i havet
SMHI mäter många olika marina parametrar. De mäts på olika sätt och har ofta olika enheter som beskriver dess mått. Till exempel mäts temperatur i grader celcius, salthalt i psu (practical salinity unit, vilket är ungefär det samma som promille), hur mycket syrgas som finns i vattnet anges i ml syre per liter vatten (ml/l). Klorofyll anges i mikrogram per liter (µg/l) och näringsämnen som mikromol per liter (µmol/l).
Näringsämnen, eller närsalter som de också kallas, är mat för olika organismer i havet. Vi mäter till exempel löst oorganiskt kväve, vilket är summan av nitrat, nitrit och ammonium. På engelska förkortas detta till DIN, dissolved inorganic nitrogen. Vi mäter även löst oorganisk fosfor i form av fosfat. På engelska förkortas detta till DIP, dissolved inorganic phosphorus.
