Hur mår våra hav?
Haven runt Sverige har under lång tid påverkats av människans olika aktiviteter vilket gett störningar såsom övergödning, miljögifter, överfiske, bebyggelse, fartygstrafik och introduktion av främmande arter. Det har lett till en starkt påverkad havsmiljö med bland annat massiva algblomningar, syrebrist och minskad biodiversitet som följd. Dessutom påverkas havet av den pågående klimatförändringen.
SMHI tar reda på hur havet mår genom att utföra miljöövervakning till havs. Inom olika områden mäter SMHI hur det står till under ytan. Inom tre områden nedan visas resultat av senaste mätningar.
Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald och biodiversitet menas variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Detta innefattar mångfald och genetisk variation inom arter, mellan arter och av ekosystem.
Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag som rinner ut i havet.
Livsmiljöer
Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Havsvatten rör sig, och tar med sig näring, värme och kyla. Även salthalt och mängden syre påverkar kraftigt vilka växter och djur som kan leva på en plats.
Sammanfattning från senaste rapporten från havet
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. I Egentliga Östersjön genomfördes kartering av näringsämnen.
I samtliga havsområden var ytvattentemperaturen över normal vid de flesta stationer. I Skagerrak varierade temperaturen mellan 4,0–7,0°C, medan den i Kattegatt och Öresund låg runt 4°C. I Egentliga Östersjön var medeltemperaturen 3,3–4,8°C, med de största avvikelserna i de södra bassängerna. Salthalten i ytvattnet var över normal vid flera stationer i Egentliga Östersjön, medan den i Skagerrak och Kattegatt varierade utan större avvikelser.
I Skagerrak observerades ett mycket tunt, kallt och sött ytskikt nära kusten, liknande förhållandena i januari. I Kattegatt och Öresund fanns ett välblandat ytlager med ett språngskikt vid ca 15 meters djup. I Egentliga Östersjön låg haloklinen på varierande djup: runt 30 m i Arkonabassängen, 60 m i Västra Gotlandsbassängen och 70 m i Östra Gotlandsbassängen. Under haloklinen var temperaturen fortsatt hög vid många stationer, och i Bornholmsbassängen sågs tecken på ett mindre inflöde.
Koncentrationerna av näringsämnen i ytvattnet skilde sig mellan havsområdena. I Skagerrak var kiselkoncentrationerna över normala vid de flesta stationer, medan fosfat- och kvävekoncentrationerna var något lägre vid de yttre stationerna. I Kattegatt och Öresund varierade näringsämnena endast marginellt, men kiselhalterna var genomgående över normala. I Egentliga Östersjön var kvävehalterna normala vid de flesta stationer, men fosfat var över normal i de södra bassängerna. Kiselkoncentrationerna var högre än normalt vid nästan alla stationer, särskilt i de södra delarna.
Syresituationen var generellt god i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, där inga tecken på syrebrist observerades. I Egentliga Östersjön var situationen mer varierad. Syrekoncentrationerna i Arkonabassängen var fortsatt goda, men i Hanöbukten hade syrehalterna vid botten sjunkit sedan januari och var nu nära noll. I Bornholmsbassängen uppmättes akut syrebrist och i Egentliga Östersjön var det syrefritt från 80–90 m djup. Station BY38, som syresatts efter stormen Charly i januari, var nu åter syrefri.
Nästa expedition med R/V Svea är planerad att starta 7 mars i Kalmar och avslutas i Göteborg 13 mars.
SMHI övervakar tillståndet i kust och hav
Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. Vi utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen i fria vattenmassan där vi samlar in data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad stiger vi ombord fartyget Svea och utför veckolånga mätningar till havs, av t ex. salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas i Östersjön och i Västerhavet.
Provtagningar och analyser är kvalitetssäkrade med fokus på att tillgängliggöra mycket och rätt data med hög kvalité. Fartyget Svea tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), bemannas av Sjöfartsverket – och de huvudsakliga användarna är SLU och SMHI.
Miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Fakta: SMHIs mätningar i havet
SMHI mäter många olika marina parametrar. De mäts på olika sätt och har ofta olika enheter som beskriver dess mått. Till exempel mäts temperatur i grader celcius, salthalt i psu (practical salinity unit, vilket är ungefär det samma som promille), hur mycket syrgas som finns i vattnet anges i ml syre per liter vatten (ml/l). Klorofyll anges i mikrogram per liter (µg/l) och näringsämnen som mikromol per liter (µmol/l).
Näringsämnen, eller närsalter som de också kallas, är mat för olika organismer i havet. Vi mäter till exempel löst oorganiskt kväve, vilket är summan av nitrat, nitrit och ammonium. På engelska förkortas detta till DIN, dissolved inorganic nitrogen. Vi mäter även löst oorganisk fosfor i form av fosfat. På engelska förkortas detta till DIP, dissolved inorganic phosphorus.
