Hur mår våra hav?
Haven runt Sverige har under lång tid påverkats av människans olika aktiviteter vilket gett störningar såsom övergödning, miljögifter, överfiske, bebyggelse, fartygstrafik och introduktion av främmande arter. Det har lett till en starkt påverkad havsmiljö med bland annat massiva algblomningar, syrebrist och minskad biodiversitet som följd. Dessutom påverkas havet av den pågående klimatförändringen.
SMHI tar reda på hur havet mår genom att utföra miljöövervakning till havs. Inom olika områden mäter SMHI hur det står till under ytan. Inom tre områden nedan visas resultat av senaste mätningar.
Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald och biodiversitet menas variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Detta innefattar mångfald och genetisk variation inom arter, mellan arter och av ekosystem.
Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag som rinner ut i havet.
Livsmiljöer
Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Havsvatten rör sig, och tar med sig näring, värme och kyla. Även salthalt och mängden syre påverkar kraftigt vilka växter och djur som kan leva på en plats.
Sammanfattning från senaste rapporten från havet
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön och Bottniska viken. I Bottniska viken genomförde SMHI och Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) en gemensam kartering av näringsämnen.
Avkylningen av ytvattnet fortsatte i december men ytvattentemperaturen var över normal vid de allra flesta stationer i samtliga havsområden. Temperaturen i ytvattnet var 8–9 grader i Västerhavet, 7–8 grader i Egentliga Östersjön och 5–6 grader i Bottniska viken.
Koncentrationen av näringsämnen hade ökat i ytvattnet i både Kattegatt och Egentliga Östersjön sedan oktober. Koncentrationerna av löst oorganiskt kväve var normala medan koncentrationerna av fosfat var över normala vid några stationer i Egentliga Östersjön. Koncentrationen av silikat var över normal i hela Egentliga Östersjön.
I Bottniska viken observerades en nord-sydlig gradient i koncentrationerna av näringsämnen. Silikat och löst oorganiskt kväve minskade söderut, medan fosfatkoncentrationerna ökade. Koncentrationen av silikat var över normal i hela området med undantag av ett par stationer i Kvarken. Koncentrationen av fosfat var över normal utom vid tre stationer i södra delarna av Bottenhavet där den var över normal. Koncentrationen av löst oorganiskt kväve var under det normala i Bottenviken.
Koncentrationen av syre i bottenvattnet var normal i Skagerrak, Kattegatt (5-6 ml/l) och Öresund (4 ml/l). I Arkonabassängen var syresituationen i bottenvattnet god vid den ena av två stationer medan den andra uppvisade syrebrist. I Bornholmsbassängen och de södra delarna av Östra Gotlandsbassängen råder akut syrebrist med syrekoncentrationer nära noll och i resten av Egentliga Östersjön är det helt syrefritt från 80-90 meters djup med mycket höga halter av svavelväte i bottenvattnet.
Nästa expedition med R/V Svea är planerad att starta 7 januari i Göteborg då även närsaltskartering av Kattegatt kommer genomföras.
SMHI övervakar tillståndet i kust och hav
Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. Vi utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen i fria vattenmassan där vi samlar in data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad stiger vi ombord fartyget Svea och utför veckolånga mätningar till havs, av t ex. salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas i Östersjön och i Västerhavet.
Provtagningar och analyser är kvalitetssäkrade med fokus på att tillgängliggöra mycket och rätt data med hög kvalité. Fartyget Svea tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), bemannas av Sjöfartsverket – och de huvudsakliga användarna är SLU och SMHI.
Miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Fakta: SMHIs mätningar i havet
SMHI mäter många olika marina parametrar. De mäts på olika sätt och har ofta olika enheter som beskriver dess mått. Till exempel mäts temperatur i grader celcius, salthalt i psu (practical salinity unit, vilket är ungefär det samma som promille), hur mycket syrgas som finns i vattnet anges i ml syre per liter vatten (ml/l). Klorofyll anges i mikrogram per liter (µg/l) och näringsämnen som mikromol per liter (µmol/l).
Näringsämnen, eller närsalter som de också kallas, är mat för olika organismer i havet. Vi mäter till exempel löst oorganiskt kväve, vilket är summan av nitrat, nitrit och ammonium. På engelska förkortas detta till DIN, dissolved inorganic nitrogen. Vi mäter även löst oorganisk fosfor i form av fosfat. På engelska förkortas detta till DIP, dissolved inorganic phosphorus.
