Hur mår våra hav?
Haven runt Sverige har under lång tid påverkats av människans olika aktiviteter vilket gett störningar såsom övergödning, miljögifter, överfiske, bebyggelse, fartygstrafik och introduktion av främmande arter. Det har lett till en starkt påverkad havsmiljö med bland annat massiva algblomningar, syrebrist och minskad biodiversitet som följd. Dessutom påverkas havet av den pågående klimatförändringen.
SMHI tar reda på hur havet mår genom att utföra miljöövervakning till havs. Inom olika områden mäter SMHI hur det står till under ytan. Inom tre områden nedan visas resultat av senaste mätningar.
Biologisk mångfald
Med biologisk mångfald och biodiversitet menas variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Detta innefattar mångfald och genetisk variation inom arter, mellan arter och av ekosystem.
Övergödning
Övergödning, eutrofiering, uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vattendrag som rinner ut i havet.
Livsmiljöer
Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Havsvatten rör sig, och tar med sig näring, värme och kyla. Även salthalt och mängden syre påverkar kraftigt vilka växter och djur som kan leva på en plats.
Sammanfattning från senaste rapporten från havet
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Under expeditionen rådde kraftiga vindar och grov sjö, vilket försvårade provtagningen och gjorde att en provtagning och två boj-uppdrag inte kunde genomföras.
Ytvattnet hade börjat kylas av något. I både Skagerrak och Kattegatt noterades varmare vattenmassor under ytan, medan Östersjön visade något högre temperaturer i djupvattnet än normalt.
Näringshalterna i ytvattnet hade ökat sedan september, framför allt fosfat och silikat, som låg över de normala nivåerna i nästan alla havsområden. Även i djupvattnet uppmättes höga halter av närsalter, speciellt i Egentliga Östersjöns i samband med att höga svavelvätehalter uppmättes.
Syresituationen är fortsatt mycket problematisk i Egentliga Östersjön. Akut syrebrist noterades från 60-70 meters djup och svavelväte från 80-90 meters djup. De mest kritiska nivåerna uppmättes i den västra och östra Gotlandsbassängen, där svavelvätehalterna var mycket höga, på vissa djup i nivå med de högsta halterna som noterats.
Planktonaktiviteten var överlag låg, vilket speglar en säsong där produktiviteten börjat avta.
Nästa expedition med R/V Svea är planerad den 5 – 16 december med start i Kalmar och avslut i Lysekil. Under decemberexpeditionen kommer närsalterna karteras i Bottniska viken.
SMHI övervakar tillståndet i kust och hav
Havsmiljöarbetet på SMHI är en mångsidig verksamhet. Vi utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen i fria vattenmassan där vi samlar in data och information från Sveriges kust och hav. Varje månad stiger vi ombord fartyget Svea och utför veckolånga mätningar till havs, av t ex. salthalt, näringsämnen, plankton och syrgas i Östersjön och i Västerhavet.
Provtagningar och analyser är kvalitetssäkrade med fokus på att tillgängliggöra mycket och rätt data med hög kvalité. Fartyget Svea tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), bemannas av Sjöfartsverket – och de huvudsakliga användarna är SLU och SMHI.
Miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Fakta: SMHIs mätningar i havet
SMHI mäter många olika marina parametrar. De mäts på olika sätt och har ofta olika enheter som beskriver dess mått. Till exempel mäts temperatur i grader celcius, salthalt i psu (practical salinity unit, vilket är ungefär det samma som promille), hur mycket syrgas som finns i vattnet anges i ml syre per liter vatten (ml/l). Klorofyll anges i mikrogram per liter (µg/l) och näringsämnen som mikromol per liter (µmol/l).
Näringsämnen, eller närsalter som de också kallas, är mat för olika organismer i havet. Vi mäter till exempel löst oorganiskt kväve, vilket är summan av nitrat, nitrit och ammonium. På engelska förkortas detta till DIN, dissolved inorganic nitrogen. Vi mäter även löst oorganisk fosfor i form av fosfat. På engelska förkortas detta till DIP, dissolved inorganic phosphorus.
