Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Väderprognoser
Lågtrycksbanor över Europa
Under 1800-talets senare del kartlade Jacob van Bebber lågtryckens banor över Europa. Det var troligen ett försök att finna ett system i det till synes kaotiska rörelsemönstret och i förlängningen ett försök att göra prognoser. Under 1900-talet utvecklades andra metoder för prognoser, men i svensk och även tysk meteorologi har just lågtrycksbanan Vb (uttalas fem-b) levt kvar som ett begrepp.
Flertalet lågtryck (mellanbredds-cykloner) som berör norra och västra Europa kommer ifrån väster. De bildas utmed den så kallade polarfronten som skiljer polarluft från tropikluft.
I van Bebbers klassificering av cyklonbanor som visas på kartan ser vi några av dessa banor. De flesta av lågtrycken rör sig från Atlanten och vidare österut.

Wilhelm Jacob van Bebber (1841-1909), tysk meteorolog som i slutet av 1800-talet klassificerade lågtrycksbanor från I till VI med underklasser a till d.
Exempelvis bana Ia som startar norr om Irland och fortsätter upp mot Lofoten. Där delas den upp i några olika stråk. Lågtryck med denna bana för i allmänhet med sig varm tropikluft in över Sverige.
De sydligare banorna IVa och IVb gör att kall polarluft kan strömma ner på baksidan av lågtrycket över stora delar av Skandinavien. Följer lågtrycken denna bana under vintern kan även kall arktikluft komma in över Norden.
Lågtrycken med bana Va startar över Atlanten korsar Frankrike mot Norditalien. Här sker en uppdelning i undergrupper och över norra Adriatiska havet börjar banan Vb, som därefter går mot norr.
Det mesta av Bebbers klassificeringsarbete tillhör historien och används inte längre. Men just Vb-banan lever kvar inom meteorologin och utläses fem-be. På tyska finns de kvar som Fünf-Be-Wetterlage.

Lågtrycksbanor från I till VI (ett till sex) med underklasser a till d enligt van Bebbers klassificering av lågtryck (1891).
Lågtrycksbanan Vb
Vintertid då Adriatiska havet ofta är relativt sett varmt blir luften extra fuktig och när lågtrycket ger sig av mot norr möter den ofta kallare luft från nordost. Detta kan ge upphov till en kraftig utveckling av både vindar och nederbörd.
Några gånger varje sommar brukar det bildas lågtryck som från Adriatiska havet eller Svarta Havet rör sig på en nordlig bana. Mellan varm luft över östra Europa och svalare över Centraleuropa kan dessa lågtryck fördjupas. Flera översvämningar i Central- och Östeuropa kan knytas till dessa Vb-lågtryck.
Varför de är intressanta ur ett svenskt perspektiv
Eftersom det för den här typen av lågtryck ofta finns mycket fuktig luft är det en överhängande risk för stora regnmängder. Om Sverige berörs och i så fall vilka delar, är något som alltid ställer meteorologerna inför stora utmaningar.
Svårigheten vid prognoser av rörelsen för Vb-lågtryck ligger i att bara en liten förskjutning i deras rörelse i den nordliga banan ger olika väder i Sydsverige. Rör sig lågtrycket i huvudsak över Baltikum kan Götalands fastland få nordvind och klart, men om banan blir lite västligare kan det bli mulet med skurar/snöbyar i kustområdet.
Vid ytterligare västligare bana kommer nederbördsområdet in över större delar av Götaland. Ibland sker även en fördjupning av lågtrycket över Östersjön om vattentemperaturen är relativt sett hög. Dessa svårigheter har alltså gjort att beteckningen Vb har levt kvar.

Ett exempel på ett Vb lågtryck från onsdagen 8 juli 2009 kl. 14. Mellan varm luft i öster och kall luft i väster bildas ett lågtryck över Polen med riktning norrut i Sveriges längdriktning.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Väderprognoser
- Väderprognoser
Att förutsäga väder - en mycket kort historik
Att kunna förutsäga vädret för kortare eller längre tid har länge tillhört mänsklighetens önskan. Innan den vetenskapliga insikten hade man enbart ...
- Väderprognoser
Så gör SMHI en väderprognos
När SMHI tar fram en väderprognos används insamlade observationsdata som bearbetas av modeller och meteorologer.
- Väderprognoser
Tolka SMHIs väderprognoser
Vad betyder egentligen vädersymbolen? Vad avser ”känns som”-temperaturen, och hur ska du förstå nederbördsprognosens procentsiffror? I denna vägled...
- Väderprognoser
Vad betyder SMHIs vädersymboler?
Det finns många olika vädersymboler på SMHIs väderkartor. Vad de betyder och när de används kan du se nedan.
- Väderprognoser
Ortsprognoser – del i helheten
SMHIs ortsprognoser ger en inblick i hur vädret väntas bli för en viss plats, men för att du ska få en rättvisande bild av väderprognosen för din o...
- Väderprognoser
Kan man lita på väderprognoser?
Meteorologi är en exakt vetenskap, men trots det kan vi inte göra prognoser som alltid blir helt riktiga. Vi kan inte med exakthet kartlägga de fak...
- Väderprognoser
Varför stämmer inte alltid prognoserna?
En väderprognos bygger på vetenskapliga beräkningar om hur atmosfärens tillstånd ska förändras den närmaste tiden. Redan små fel i beräkningarna ka...
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.






