Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Årstider

Påskväder

Det är lätt att göra statistik på hur vädret brukar vara på storhelger som midsommar och jul som infaller på samma eller nästan samma dagar varje år. Men när det gäller påsk och pingst är det svårare, skillnaden när påsken infaller kan vara så stor som en månad och därför kan också påskvädret skifta rejält.

Påskdagen i de kristna kyrkorna är definierad som första söndagen som infaller efter första fullmåne efter vårdagjämningen.

Det är viktigt att notera att det inte är den astronomiskt definierade fullmånen som avses, utan en tabellerad cyklisk fullmåne. När den astronomiska fullmånen ligger mycket nära den astronomiska vårdagjämningen kan det därför i enstaka fall inträffa att den gamla tumregeln inte gäller. Detta skedde senast år 2019.

Påskdagen kan inträffa tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Det skiljer alltså 35 dagar, över en månad, mellan tidigast och senast möjliga datum.

I år 2025 infaller påskdagen den 20 april. Förra året 2024 inföll påskdagen den 31 mars.

Först år 2038 kommer påskdagen att infalla så sent som det går, den 25 april, vilket senast hände 1943. (Ingen som läser denna text under 2000-talet kommer dock att få uppleva en påskdag som infaller så tidigt som den 22 mars. Detta inträffade senast år 1818 och sker först år 2285 nästa gång.)

Påskvädret under 2020-talet

Påsken 2024 var mild i södra delen av Sverige med temperaturer på 10-15 grader. Under påskdagen den 31 mars förekom även åska i en för årstiden ovanlig omfattning. Totalt registrerades 370 blixturladdningar i främst inre och västligaste Svealand. Från norra Svealand och norrut var det en ostadig påskhelg med nederbörd i blandad form. Lokalt uppmättes rekordstora dygnsmängder för att vara i mars månad.

Efter en rätt kylig inledning av påskhelgen 2023 blev det lite varmare och på påskafton den 8 april hade Kristianstad 17,0°. Det var soliga perioder omväxlande med mer moln, men på de flesta håll var det uppehåll eller bara små nederbördsmängder.

Påsken 2022 inföll den 14-18 april. Skärtorsdagen den 14:e bjöd ett lågtryck inledningsvis på ostadigt väder i landets södra halva. I norr växte ett högtryck in från Norska havet. Lågtrycket i söder drog bort under långfredagen. Högtrycket i norr etablerade sig därefter över hela landet och gav varierande molnighet runtom i landet. Påskhelgen avslutades sedan med att Uppsala rapporterade hela 19,9° på annandag påsk den 18:e.

Under det andra pandemiåret 2021 inföll påskhelgen den 1-5 april. I samband med ett intensivt lågtryck som rörde sig in mot norra Skandinavien nåddes orkanstyrka i medelvind när Stekenjokk i Lappland noterade 34,6 m/s och 40,4 m/s i byvinden på påskafton den 3. I söder en hel del sol under både påskaftonen och påskdagen. I norr rörde sig en kallfront in över fjällen under påskdagen och gav snöfall med inslag av regn. I samband med kallfrontspassagen i söder natten till annandag påsk blev det blåsigt. Samtidigt fördjupades ett lågtryck över norra Norrland där Överkalix-Svartbyn uppmättes 963,7 hPa, vilket är ett mycket lågt lufttryck för att vara i april

Påskhelgen pandemiåret 2020 inföll den 9-13 april. Både skärtorsdagen den 9 april och långfredagen den 10 bjöd på mycket sol över landet.  Natten till påskafton blev kall även nere i Götaland, med som lägst -7,7° i Horn, Östergötland. Under aftonen passerade en front med regn över landet. På påskdagen förekom ymnigt snöfall på många håll över Västerbotten och Norrbotten. I Götaland en del stråk med skurar. Det var även blåsigt, med tidvis hårda vindbyar över hela landet. På annandag påsk den 13 tilltog blåsten på baksidan av ett lågtryck. Stormbyar förekom över främst Jämtlands- och Lapplandsfjällen och i kombination med detta även snöbyar. Högst vind rapporterade Stekenjokk med byar på orkanstyrka 33,6 m/s och storm i medelvind 28,9 m/s. På en del andra håll i höglänt terräng från Dalafjällen och norrut uppmättes också stormbyar, samt vid Roslags- och Upplandskusten.

Påskvädret under 2000-talet har bjudit på både +26° och -41°

Söt påskkärring.

2008 var påsken osedvanligt tidig med påskdag den 23 mars. Natten till påskdagen var dessutom rekordkall med -40,8° i Nikkaluokta. Det är den lägsta temperatur vi känner till i Sverige så sent på säsongen.

År 2000 inföll påsken sent i april och det blev en riktigt varm påsk med som mest 26,4° i Målilla på påskdagen som det året inföll den 23 april.

Rekordkyla i södra Sverige påsken 1942

Den extrema kyla som rådde under krigsvintern 1941/1942 fortsatte även under våren och påsken 1942 blev rekordkall i Götaland och Svealand. Långfredagen inföll den 3 april. Denna dag noterades Svealands lägsta kända uppmätta apriltemperatur i Dalarna då både Grundforsen och Noppikoski uppmätte -31,0°.

Natten till påskaftonen den 4 bjöd på rekordlåga temperaturer i Götaland och Flahult i Småland rapporterade då Götalands lägsta kända aprilvärde med -25,5°. Flera andra stationer i södra Sverige noterade denna morgon nya köldrekord för april, exempelvis Kalmar, Göteborg, Växjö och Karlstad. Stockholms värde på -11,5° blev ”bara” det tredje lägsta kända. Dock var det långt ifrån huvudstadens absoluta köldrekord för april som lyder på -22,0° uppmätt i april 1808.

Extremt kallt i norra Norrland påskaftonen 1955

År 1955 då påskhelgen inföll först den 8-11 april uppmättes en av de allra lägsta apriltemperaturerna som observerats. Påskaftonen den 9 april 1955 rapporterades nämligen -35,4° från Naimakka i nordligaste Lappland medan Nikkaluokta hade -34,0°. Naimakkas värde är den fjärde lägsta apriltemperatur som observerats i Sverige.

Extremt snörik påskhelg 1951

En verkligt extrem påskhelg inföll 1951 i delar av södra Sverige där det på sina håll var extrema snödjup. Långfredagen inföll den 23 mars och i Ödskölt i Dalsland hade man på morgonen då hela 144 cm snö. Dagen därpå, på påskaftonen, rapporterades 160 cm från Krakstad i nordligaste Dalsland vilket är Götalands näst största uppmätta snödjup oavsett tid på året. Det största, 165 cm, rapporterades några dagar senare från just Krakstad. Det allra största snödjup som noterats i Sverige under en påskhelg torde vara de 246 cm som uppmättes i Riksgränsen i nordvästra Lapplandsfjällen på skärtorsdagen den 20 april 1905.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Årstider

    Det finns både en meteorologisk definition av årstiderna baserad på temperaturförhållandena, och en kalendarisk definition där våren sträcker sig f...

  • Årstider

    Årstidernas ankomst

    Enligt denna kalendariska definition kommer våren lika tidigt till Treriksröset som till sydligaste Skåne, och det stämmer ju inte riktigt med vad ...

  • Årstider

    Vinter

    En riktig vinter ska enligt de flesta vara kall och bjuda på gott om snö - vilket man lugnt brukar kunna räkna med i norra Sverige. I landets södra...

  • Årstider

    Vår

    Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Jorden värms upp och både...

  • Årstider

    Sommar

    Den svenska sommaren bjuder ibland på högtryck med sol och högsommarvärme. Men minst lika ofta bjuder den på lågtryck med regn och rusk. Dessutom b...

  • Årstider

    Höst

    Enligt kalendern är september vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst, riktigt höst...

  • Årstider

    Samiskt nationaldagsväder den 6 februari

    Den 6 februari varje år infaller den samiska nationaldagen. Detta till minne av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari ...

  • Årstider

    Skottår

    När det är skottår så är månaden februari ett dygn längre än under andra år. Hur hanteras detta inom den meteorologiska statistiken?

Relaterade faktapaket

Utsikt över Vättern med landskap i förgrunden

Klimatet i Sveriges landskap

Sveriges klimat

Fenologi

Isblock på havet

Is till havs