Bondepraktikan

Bondepraktikan är en av de mest spridda folkböckerna och innehåller till viss del väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten.

De spådomar om vädret som förekommer i bondepraktikan kan ibland ha vetenskapliga orsaker som bakgrund, men för det mesta bör informationen tas som kuriosa.

Mars enligt bondepraktikan

• På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
• Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock inte blir långvariga.
• Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
• Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21 mars) är vanligen stormiga.
• Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
• Regn i mars ger även regn i juli.
• Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter påsk och i september.
• Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.
• Vad mars inte vill, vill säkert april.
• Är mars trogen vid plogen, håller april honom åter still.
• Mars snö gör frukter ve.
• Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom är helbra.
• I början och slutet serverar mars sitt gift.

Märkesdagar

• Den 9:de, Fyrtio martyrers dag: Sådan väderleken är denna dag, sådan fortfor den att vara i 40 dagar.
• Den 13:de, Gregoriusdagen: Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mer kommer på marken.
• Den 19:de, Josefdagen: Om denna dag är klar och vacker, betyder det ett fruktbart år.
• Den 21:te, Benediktusdagen: Regn denna dag bådar mycket våt vår.
• Den 25:te, Vårfrudagen (Marie bebådelsedag): Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

Juli enligt bondepraktikan

Juli. Hömånad. Denna månad har fått sitt namn af Julius Cesar, Roms beherskare som war född denna månad.

• Regn i andra hälften af Juli är gerna ihållande.
• Hwad Juli och Augusti icke koka, kan September icke steka.
• "Aftonrodnad klar natt morgonrodnad wåt natt." Att detta ordspråks förutsägelse wanligen slår in har sin grund deri att fenomenet oftast inträffar wid westliga windar.
• Regnar det Wårfrudag, regnar der i fyratio da´r i slag.
• Som mörkret är på Sjusofwaredagen, blifwer det i sju weckor.
• Warm och klar S:t Jakobs dag bådar en kall Jul.
• Augusti motswarar Februari, som Juni December.

Märkesdagar

• Den 2:dre, Marie besökelse-dagen: Sådant wäder är denna dag, sådant fortfar det att i 40 dagar derefter.
• Den 20:de, Margareta-dagen: När det regnar denna dag tycker landfolket icke derom emedan de då wänta swår bergning och emedan nötterna, om det regnar den tiden, skadas: säges skämtwis, "Greta wäter i nöten."
• Den 22:dre, Magdalena gråter gerna.
• Den 23:dje, Emma-dagen: Klar och warm ej qwalmig, lofwar ett godt år.
• Den 25:te, Jacobsdagen: Förkunnar en kall Jul.
• Den 27:de, Sjusofwaredagen: Om det regnar denna dag, så skall regntiden wara till förswårande af skörd och bergning i sju wendor.

Läs mer: Samling af beinärkelsedagar, tecken, märken, ordspråk ocli skrock rörande väderleken (Antiqvarisk tidskrift för Sverige Nr 2 från 1884-1885) Länk till annan webbplats.