Bondepraktikan

Bondepraktikan är en av de mest spridda folkböckerna i Sverige och den utkom i ett stort antal upplagor fram till slutet av 1800-talet. Flera kända väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten kan på ett eller annat sätt kopplas till Bondepraktikan. Men andra ramsor och talesätt om vädret har ett annat ursrung.

Historik

En första version av Bondepraktikan trycktes i Tyskland 1508. I slutet av 1500-talet fanns den i dansk översättning och den första kända svenska översättningen är från 1662.

Bondepraktikan utkom i Sverige i drygt 50 versioner fram till slutet av 1800-talet. Innehållet i Bondepraktikan varierade rätt mycket genom åren med astrologi, medicinska råd, levnadsregler, väderleksförutsägelser med mera.

Från 1733 började Bondepraktikan innehålla en större andel erfarenhetsgrundade regler för väderförutsägelser.

Värdet av Bondepraktikan

Bondepraktikan innehåller många utsagor om att förhållandena en speciell dag ska påverka vädret i många dagar eller till och med månader framåt. Sådant är svårt att förena med ett vetenskapligt synsätt.

Carl von Linné, som hade sin egen Calendarium Florae eller Blomsteralmanack, ansåg att Bondepraktikan "....till den grad råkat i vanrykte, att den nu för tiden räknas till löjligt skrock."

Men det finns också mer erfarenhetsbaserade inslag i Bondepraktikan som inbegriper aftonrodnad, morgonrodnad, ringar kring sol och måne (halofenomen) och liknande, som kan ha en viss meteorologisk relevans.

Om man tar Bondepraktikan för vad den är, så kan man se Bondepraktikan som trevlig läsning och svensk kulturhistoria.

Några exempel

Några citat kan vara på sin plats för att visa på innehåll och stil i Bondepraktikan. I vissa fall har gammalstavning behållits.

Så här står det på titelbladet till den första utgåvan från 1662.

Een lijten Book, Som kallas Bonde-Practica, Eller Wädher-Book, Innehållandes någhra sköna Reglor, huruledes man skal känna, och lära heela Åhrsens Lopp.

Mars enligt Bondepraktikan

• På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
• Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock inte blir långvariga.
• Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
• Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21 mars) är vanligen stormiga.
• Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
• Regn i mars ger även regn i juli.
• Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter påsk och i september.
• Om göken gal, storken bygger och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.
• Vad mars inte vill, vill säkert april.
• Är mars trogen vid plogen, håller april honom åter still.
• Mars snö gör frukter ve.
• Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom är helbra.
• I början och slutet serverar mars sitt gift.

Märkesdagar

• Den 9:de, Fyrtio martyrers dag: Sådan väderleken är denna dag, sådan fortfor den att vara i 40 dagar.
• Den 13:de, Gregoriusdagen: Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mer kommer på marken.
• Den 19:de, Josefdagen: Om denna dag är klar och vacker, betyder det ett fruktbart år.
• Den 21:te, Benediktusdagen: Regn denna dag bådar mycket våt vår.
• Den 25:te, Vårfrudagen (Marie bebådelsedag): Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

Juli enligt Bondepraktikan

Juli. Hömånad. Denna månad har fått sitt namn af Julius Cesar, Roms beherskare som war född denna månad.

• Regn i andra hälften af Juli är gerna ihållande.
• Hwad Juli och Augusti icke koka, kan September icke steka.
• "Aftonrodnad klar natt morgonrodnad wåt natt." Att detta ordspråks förutsägelse wanligen slår in har sin grund deri att fenomenet oftast inträffar wid westliga windar.
• Regnar det Wårfrudag, regnar der i fyratio da´r i slag.
• Som mörkret är på Sjusofwaredagen, blifwer det i sju weckor.
• Warm och klar S:t Jakobs dag bådar en kall Jul.
• Augusti motswarar Februari, som Juni December.

Märkesdagar

• Den 2:dre, Marie besökelse-dagen: Sådant wäder är denna dag, sådant fortfar det att i 40 dagar derefter.
• Den 20:de, Margareta-dagen: När det regnar denna dag tycker landfolket icke derom emedan de då wänta swår bergning och emedan nötterna, om det regnar den tiden, skadas: säges skämtwis, "Greta wäter i nöten."
• Den 22:dre, Magdalena gråter gerna.
• Den 23:dje, Emma-dagen: Klar och warm ej qwalmig, lofwar ett godt år.
• Den 25:te, Jacobsdagen: Förkunnar en kall Jul.
• Den 27:de, Sjusofwaredagen: Om det regnar denna dag, så skall regntiden wara till förswårande af skörd och bergning i sju wendor.

Läs mer: Samling af beinärkelsedagar, tecken, märken, ordspråk ocli skrock rörande väderleken (Antiqvarisk tidskrift för Sverige Nr 2 från 1884-1885) Länk till annan webbplats.