Anders slaskar, julen braskar

Det finns ett gammalt talesätt som lyder "Om Anders slaskar skall julen braska". Ligger det någon sanning i att det blir en kall, vit jul om det är regnigt och slaskigt den 30 november då Anders har namnsdag?

Den som hoppas på en vit jul kanske börjar hoppas redan den 30 november. Om det då på Andersdagen är regn och slask, så ska ju julen braska med snö och kyla säger ordspråket.

Med den andra varianten av ramsan, "Anders braskar, julen slaskar" skulle chansen till en vit jul vara noll om det är kallt på Andersdagen.

Varje år brukar vi på SMHI få frågan om det ligger någon sanning bakom den här gamla ramsan. Men vi måste tyvärr göra den besviken som tror att vädrets oerhört komplicerade mönster skulle rymmas i en ramsa på endast fyra ord.

Även om den här typen av gamla ramsor och vädermärken har inget eller ytterst begränsat meteorologiskt värde, så är de ändå värda en lite mer ingående analys.

Delvis en logisk omöjlighet

När det gäller "Anders braskar, julen slaskar" så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. I vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.

Låt oss anta att Andersdagen bjuder på normalt väder, alltså blidväder längs kusterna och minusgrader i de inre delarna av mellersta och norra Sverige.

Om ramsan vore sann skulle det alltså på julafton vara tvärtom. Det vill säga blidväder i större delen av landet, men av någon anledning minusgrader längs kusterna av det normalt fortfarande rätt varma havsvattnet. I ett enskilt fall kan naturligtvis allt hända, men som klimatologisk regel är det en orimlighet!

Med ett likartat resonemang kan man visa att på vissa orter stämmer den ena delen av ramsan nästan alltid. I Falsterbo på Skånes sydvästspets slaskar julen nio gånger av tio. De få gånger Andersdagen braskar kan man alltså vara nästan säker att julen slaskar. Men inte tack vare Andersdagen! På samma sätt har varianten "Anders slaskar, julen braskar" hög träffsäkerhet i norra Dalarna och Norrlands inland.

Redan på 1800-talet

För den vetgirige finns en intressant undersökning över olika talesätt med anknytning till väder. Den nås via länken till höger "Skrock rörande väderleken".

Den gedigna sammanställningen över olika talesätt och därtill undersökningar om de stämmer överens med meteorologiska observationer eller inte gjordes av Hildebrand Hildebrandsson.

Den publicerades i Antiqvarisk tidskrift för Sverige 1884-1885 med titeln "Samling af bemärkelsedagar, tecken, märken, ordspråk och skrock rörande väderleken". Anders braskar/slaskar behandlas på sidan 7 och fruntimmersveckan på sidan 10.

Här hittar du Samling af beinärkelsedagar, tecken, märken, ordspråk och skrock rörande väderleken (Antiqvarisk tidskrift för Sverige Nr 2 från 1884-1885) Länk till annan webbplats.

Egna jämförelser

En tidigare generaldirektör för SMHI, Alf Nyberg, har i sin bok Vädermärken att lita på skrivit så här om den gamla regeln:

"I norra Sverige brukar det i regel braska både på Andersdagen och juldagen, i sydligaste Sverige är det regel slask båda dagarna, men man kunde vänta sig att regeln skulle stämma i någon liten mån i delar av Mellansverige, eftersom det i regel är kallare vid jul - och under 0 grader - än i början av december, då det oftare är milt.

Statistiken ger dock inte något klart utslag. Man har också vänt på steken och säger: Anders braskar - julen slaskar, vilket rimmar lika bra men stämmer lika illa som förebilden - eller sämre."

Den tidigare SMHI-medarbetaren och tillika namnsdagsbarnet, Anders Dagsten, har gjort en egen undersökning och noterat dygnsmedeltemperatur och snötäcke för Norrköping-Sörby för Andersdagen och julafton under tiden 1961-1991. Resultatet blev att för dessa 31 år så stämde ordspråket 11 gånger, 12 gånger var det ingen överrensstämmelse och resterande 8 var tveksamma fall.

Som väntat är alltså ordspråket osäkert som prognos, men likväl ett trevligt gammalt talesätt.