Fruntimmersveckan

Fruntimmersveckan sträcker sig från den 18 juli då Fredrik som veckans enda man har namnsdag till och med den 24 som är Kristinas dag. Enligt traditionen ska fruntimmersveckan vara regnig, men det stämmer inte alltid.

Fruntimmersveckan har fått rykte om sig att vara särskilt regnig. Anledningen till detta kan vara att veckan infaller under en av årets nederbördsrikaste perioder. De genomsnittligt största regnmängderna faller på många håll i landet under sommaren, från mitten av juli till och med några veckor in i augusti.

Man har undersökt hur väl talesättet stämmer. Är det verkligen så att det alltid regnar under denna vecka?

Rent statistiskt är sista veckan i juli och första veckan i augusti minst lika regniga som fruntimmersveckan. Det finns också exempel på fruntimmersveckor som varit torra i en stor del av Sverige, bland annat åren 1947, 1955 och 1994.

Fruntimmersveckan de senaste åren

2023 gjorde veckan skäl för sitt rykte. Kraftiga regnskurar förekom på åtminstone några platser i landet varje dag. Den största regnmängden var 39,0 mm i Årjäng i västra Värmland på Kristinadagen den 24 juli.

Fruntimmersveckan 2022 var vädermässigt mycket händelserik. Mycket varm luft utbredde sig över framför allt södra Sverige. På Johannadagen den 21 juli noterade Målilla i Småland 37,2°, vilket är den högsta temperaturen i Sverige sedan 1947. Nästa dag den 22 juli bröts hettan av delvis kraftiga åskskurar. Sågen i södra Dalarna fick 111,1 mm och Glindran i Sörmland 100,8 mm.

2021 var det en övervägande sval fruntimmersvecka i norra Sverige med tidvis regn eller regnskurar. Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen fick 40,1 mm den 21 juli. I södra Sverige var det i stort sett uppehållsväder med omväxlande svala och lite varmare dagar. Som varmast var det 29,8° i Uppsala den 22 juli.

2020 började det högsommarvarmt med upp till 28,2° i Lund den 19 juli. En kallfront trängde sedan bort varmluften och vi kom in i en mycket regnig period, inte minst i norra Sverige. Från Margaretadagen den 20 juli och resten av veckan uppmättes varje dag regnmängder över 40 mm på åtminstone någon plats i landet. Mest föll över Jarhois i Tornedalen med 71,5 mm den 22 juli.

2019 var det högsommarvarmt med som högst 30,0° i Helsingborg på Kristinadagen den 24 juli. Det var mestadels torrt men en del värmeåskväder och splittrade regnområden förekom. Mest regn under veckan fick Nordkoster med 39,8 mm sammanlagt.

2018 härjade svåra skogsbränder i framför allt norra Svealand och södra Norrland. Hela veckan var varmare eller mycket varmare än normalt i hela Sverige. I allmänhet var det torrt eller mycket torrt. Men på en del håll gav åskskurar stora mängder, till exempel fick Storön utanför Kalix 96,7 mm den 21 juli.

År 2017 bjöd fruntimmersveckan på varierande väder med både åskskurar och några dagar med mer högtrycksbetonat väder. Denna rätt svala julimånads högsta temperatur rapporterades från Rörastrand i Bohuslän med 27,2° på Margaretadagen den 20 juli. I samband med ett kraftigt regnområde fick Knäred i Halland 54,3 mm på Emmadagen den 23 juli.

2016 sammanföll fruntimmersveckan i stort sett med de varmaste och mest högtrycksbetonade dagarna under juli månad.

År 2015 var det ostadigt med regn- och åskskurar och rätt svalt. Den 19 juli fick Baramossa i Halland 53 mm och den 20 förekom hagelbyar i Stockholm.

År 2014 var veckan före och de två första dygnen av fruntimmersveckan regniga och tidvis förekom åska. Därefter dominerades vädret av en värmebölja som kulminerade med temperaturer över 30° strax efter fruntimmersveckans slut.

Bakgrund till uttrycket

Talesätt som handlar om vädret (till exempel ”Anders slaskar, julen braskar” och fruntimmersveckan) tillskrivs ofta den gamla svenska Bondepraktikan. Detta är dock i många fall tveksamt.

Den första kända svenska upplagan av Bondepraktikan utkom år 1662. Men först i mitten av 1700-talet kom den svenska almanackan att innehålla sex kvinnonamn i rad den 19-24 juli. Sedan dröjde det till år 1827 innan namnlängden fick sitt nuvarande utseende med Emma den 23 juli.

Enligt Svenska Akademiens ordbok är det första skriftliga belägget för uttrycket fruntimmersveckan från år 1870.

I Dagens Nyheters arkiv hittar man fruntimmersveckan omnämnd för första gången i en notis den 19 juli 1872.