Kartläggning av cyanobakterieblomningar från satellit

Sedan 2002 bedriver SMHI översiktlig kartering av cyanobakterieblomningar i Östersjön. Blomningarna kan detekteras från satellit när de ansamlas vid, eller nära, havsytan. Kartor som visar blomningarnas utbredning publiceras dagligen på SMHIs webbplats under sommaren.

Cyanobakterier är encelliga organismer som gynnas av den stora tillgången på näringsämnen i Östersjön. Sommartid kan de förekomma i stora mängder, flytande på ytan eller en bit ner i vattnet.

Vissa dagar skymmer moln sikten från satellitens bana. Veckoöversikten, de senaste sju dygnen som blomning observerats, kan då ge en översiktlig uppfattning om i vilka havsområden som cyanobakterierna blommar.

Vilka data används?

Kartorna på SMHIs webbplats baseras främst på data från ESA:s satelliter i Sentinel 3-serien, utrustade med sensorn OLCI, kompletterat av NOAA-satelliter utrustade med sensorn VIIRS. Det är synligt ljus som reflekteras mot havet som används som främsta informationskälla. Därför går det inte att se blomning i ett område täckt av moln. Satelliternas banor över svenska havsområden varierar dag för dag, därför kan det ibland bli så att fullständig täckning av Östersjön saknas.

Satelliterna passerar Östersjöregionen mitt på dagen. Bearbetade satellitdata blir tillgängliga senare på eftermiddagen och läggs då samman för att täcka så stor del av Östersjöns yta som möjligt. En uppdaterad karta samt en rapport över förekomst av cyanobakterieblomningar i området publiceras på SMHIs webbplats samma dag.

Läs mer om den aktuella algsituationen på SMHIs webbplats.

Se alla säsonger sedan starten 2002 i arkivet.

Vad är det som syns från satelliten?

Satelliternas sensorer använder sig av solens ljus som reflekteras från havet. Det är färgskiftningarna i havet som används för att detektera blomningar (ocean colour). Alla färgskiftningar i havet är inte cyanobakterier utan kan vara till exempel pollen eller uppblandat sediment.

Ytansamlingar av cyanobakterier visar sig som gulgröna, slingrande, områden invid havsytan. Det är cyanobakteriernas reflektans i vissa våglängder som gör det möjligt att skilja ut sådana blomningar från annat som finns i den övre delen av vattenmassan. I Östersjön når ljuset några meter ner i vattnet, det är också gränsen för satelliternas detektionsförmåga. Ljusets genomträngningsförmåga påverkas av hur klart eller grumligt vattnet är, och hur mycket vågor det är på ytan. Där det är så pass grunt att ljuset når botten kan sandbankar och annat misstas för områden med blomning.

När börjar och slutar cyanobakterieblomningarna?

Starten för blomningen styrs av vattentemperatur, väder, vind samt näringstillgången i vattnet. Därför är det svårt att ange en bestämd tidpunkt. Vanligtvis börjar blomningen i mitten av juni, gärna i samband med stilla och varmt väder. Blomningen håller i sig tills näringen i ytvattnet tar slut. Ett rejält blåsväder en bit in på säsongen kan förlänga blomningen genom att blanda om och föra nytt näringsrikt vatten från djupet till ytan. Följs detta sedan av lugnt och varmt väder så kan blomningen fortsätta in i september.

Är det farligt, vågar jag bada?

Funderar du på om det är farligt eller om du vågar bada? En viss försiktighet är hälsosam. Informationscentralen för Egentliga Östersjön informerar om det aktuella läget.

Informationscentralen för Egentliga Östersjön. Länk till annan webbplats.