Våra senaste vetenskapliga publikationer

Vi befinner oss i en mycket snabb klimatförändring. Människan har värmt upp jordens klimat, främst genom utsläpp av växthusgaser. I Sverige har temperaturen och nederbörden ökat medan antal dagar med snötäcke har minskat. Detta påverkar i sin tur avrinning och vattenflöden. Förändringarna varierar mellan olika tider på året och mellan olika platser i Sverige.

I rapporten redovisas resultat från beräkningar av vattenbalansen för normalperioderna 1991–2020 och 1961–1990 på en översiktlig skala. Med vattenbalans menas här att all nederbörd som faller över ett område antingen avdunstar eller rinner till något vattendrag. Med en ekvation skrivs den: nederbörd = avdunstning + avrinning. Om vattenbalansen beräknas över en längre period kan magasinering i snö, sjö och mark- eller grundvatten antas vara försumbar.

Den modellerade årsmedelnederbörden är störst i de västra delarna av landet, medan den lägsta nederbörden återfinns i de sydöstra och de nordligaste delarna. Avdunstningen är störst i de västra delarna av Götaland och Svealand och lägst i de norra fjälltrakterna. Den modellerade avrinningen, som är skillnaden mellan nederbörd och avdunstning, varierar mycket över landet. Årsavrinningen är högst i fjälltrakterna och lägst i de östra delarna av Götaland och Svealand.

Från normalperioden 1961–1990 till normalperioden 1991–2020 har både nederbörd och avdunstning ökat i stora delar av landet. Även årsmedelavrinningen har ökat i nästan hela landet, men en minskad avrinning märks i östra Svealand och delar av östra Götaland. I rapporten beskrivs också översiktligt hur och varför Sveriges hydrologi har förändrats och förväntas förändras i framtiden. Förändringarna baserade på både historiska observationer och beräkningar för framtida klimat.

Det går inte att utläsa någon tydlig trend i observerat medelvattenflöde för landet som helhet. I norra Norrland, däremot, har medelflödet ökat de senaste decennierna. Medelflödena beräknas i framtiden öka i hela Norrland och norra Svealand. I de östra delarna av Götaland och Svealand beräknas medelflödena minska.

I större delen av Norrland och norra Svealand har vårfloden inträffat tidigare och varit lägre under de senaste decennierna jämfört med perioden innan. I Götaland och södra Svealand fanns tidigare en tydlig vårflod, men den uteblir många år redan i dagens klimat. Vinterflödena har ökat i hela landet. De förändringar som redan har observerats fortsätter. Vårfloden väntas försvinna även längre norrut i landet. Vinterflödena beräknas öka. Sommarflödena väntas minska i de södra delarna av landet.

Sett över hela året går det inte att se någon tydlig trend i högflöden. Vintertid, visar mätningarna dock en tydlig ökning av höga flöden. I Götaland och södra Svealand väntas de extrema vattenflödena inträffa oftare i framtiden. I stora delar av Norrland och norra Svealand minskar risken för höga flöden i framtiden, men i de norra fjälltrakterna kan de höga flödena inträffa oftare. I de kraftigt reglerade vattendragen är det svårt att säga hur vattenflöden kommer att ändras i framtiden.

Under det senaste decenniet har det blivit vanligare med låga vattenflöden i östra Götaland och Svealand. Antal dagar med lågflöden beräknas i framtiden öka i Götaland, Svealand och Norrlands kustland.

Översvämningshändelser som de senaste decennierna registrerats av Trafikverket och MSBhar analyserats för att skapa en bättre förståelse för översvämningsproblem i Sverige ochvägleda utvecklingen av varningstjänsten. Resultaten visar att översvämningar är vanligastsommartid och i befolkningstäta områden, och oftast inträffar långt från större vattendragoch sjöar. En övervägande majoritet av händelserna inträffade också utan att någravarningskriterier överskreds, vare sig inom meteorologi eller hydrologi, och endast enminoritet av händelserna föregicks därför av någon varning. För att förbättravarningstjänsten vid översvämningshändelser rekommenderas att (1) utveckla rutiner försammanvägning av riskfaktorer från både meteorologi och hydrologi i framtidadisciplinöverskridande varningar, (2) lägga större fokus på avrinningsberäkningar somriskfaktor, i synnerhet med korta tidssteg och i tätbebyggda områden, och (3) kompletteranuvarande metodik för utvärdering av varningar för att nyttja rapporteradeöversvämningshändelser från Trafikverket, MSB eller andra källor.