Våra senaste vetenskapliga publikationer

I denna rapport presenteras en analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning under 2025. Enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete ska 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden, initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Myndigheternas arbete redovisas årligen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). SMHI ska lämna en sammanfattande analys till regeringen senast den 15 april varje år.

50 myndigheter har redovisat sitt arbete i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats för detta ändamål. Resultaten som presenteras i rapporten baseras på myndigheternas redovisningar.

Analysen beskriver

hur myndigheterna har genomfört de uppdrag som anges i klimatanpassningsförordningenhur myndigheterna arbetar med åtgärder för klimatanpassninghur myndigheterna involverar andra aktörer i klimatanpassningsarbetethur myndigheterna integrerar klimatanpassning i beredskapsarbetet och i andra processervilka behov myndigheterna ser för att ta klimatanpassningsarbetet framåt.De flesta myndigheter har genomfört sina uppdrag enligt förordningen, men årets resultat visar att antalet myndigheter med en aktuell klimat- och sårbarhetsanalys och/eller handlingsplan har minskat. Utvecklingen är tydligast bland länsstyrelserna.

Alla länsstyrelser utom en uppger att de har initierat och/eller stöttat kommunerna i arbetet med klimatanpassning, men omfattningen av detta arbete varierar mellan länen. Nästan en fjärdedel av länsstyrelserna beskriver att stödet de ger kommunerna har minskat. Färre länsstyrelser än föregående år anger att de har analyserat hur länet, och vid behov angränsande län, påverkas av klimatförändringen.

Många myndigheter har successivt breddat och fördjupat sina klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner i takt med att de uppdaterats. Vissa myndigheter har dock inte kunnat följa den femåriga uppdateringscykeln och hålla analyser och planer aktuella och vidareutvecklade.

Myndigheterna arbetar aktivt med klimatanpassningsåtgärder inom sina respektive ansvarsområden. De initierar och stödjer arbetet genom att bland annat utveckla kunskap, metoder och vägledningar, tillhandahålla finansiering och samverka med andra aktörer kring klimatanpassning. De följer också upp och utvärderar arbetet.

Många myndigheter samarbetar med aktörer på lokal, regional och nationell nivå, däribland andra offentliga aktörer, näringslivet, universitet och högskolor. Det har skett en fortsatt ökning i antalet myndigheter som involverar aktörer från andra länder i klimatanpassningsarbetet.

De flesta myndigheter arbetar med att integrera klimatanpassning i beredskapsarbetet, men hos många befinner sig arbetet fortfarande i en uppstartsfas. Nästan samtliga länsstyrelser och två tredjedelar av de nationella myndigheterna har påbörjat arbetet. Hos vissa myndigheter sker samordningen genom arbetet med klimat- och sårbarhetsanalyser samt risk- och sårbarhetsanalyser. Myndigheterna ser att det finns fördelar med att integrera klimatanpassning med beredskapsarbetet, men även att det finns en risk att klimatanpassning prioriteras ned i processen. Det är därför viktigt att säkerställa att klimatanpassning behåller sin särskilda ställning, även när sakområdena integreras i varandra.

Enligt analysen präglas klimatanpassningsarbetet fortsatt av stora behov av ekonomiska och personella resurser, särskilt på regional och lokal nivå. Samtidigt visar årets resultat ett tydligare fokus på styrningsrelaterade utmaningar, såsom otydlig ansvarsfördelning, behov av metodstöd och verktyg samt brister i regelverk. Tillgång till samordnade och uppdaterade kunskapsunderlag lyfts också som en förutsättning för att kunna genomföra effektiva och kostnadseffektiva åtgärder. Flera av behoven är nära sammankopplade, eftersom exempelvis begränsade ekonomiska och personella resurser påverkar möjligheten att ta fram kunskapsunderlag, upprätthålla samverkan och genomföra åtgärder. Även om myndigheterna arbetar för att möta de redovisade behoven för att ta klimatanpassningsarbetet framåt, både inom den egna verksamheten och för sektorn eller länet, visar analysen att det behövs ökade resurser och förbättrad styrning för att möjliggöra ett mer strategiskt och samordnat klimatanpassningsarbete.