Tillämpad forskning med tillgängliga resultat
Väder, vatten och klimat har i alla tider påverkat samhället. Den pågående klimatförändringen medför nya utmaningar när klimatet blir varmare och ytterligheterna blir allt mer extrema. Det krävs en anpassning av samhället för att möta utmaningarna. Här kommer SMHIs forskning in.

”Modellerna är våra labb”
SMHIs forskningschef om verksamhetenAnvändarbehov gör forskningen relevant
Vi forskar inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat för att skapa ny, ofta mer detaljerad, kunskap och modeller av klimat- och jordsystemet. Vår forskning gör att vi kan beskriva framtidens väder, vatten och klimat. Den skapar möjlighet för samhället att göra de val som krävs för att begränsa klimatförändringen och anpassa sig till dess konsekvenser.
Vårt arbete sker ofta nära olika grupper av användare, där vi i samskapande processer utforskar problem och utmaningar. Vi angriper frågeställningarna med en vetenskaplig metod, vilket gör resultaten tillförlitliga. De samskapande processerna gör oss lyhörda för användarnas behov. De gör också att resultaten från forskningen snabbt går att använda både för olika typer av policybeslut och i praktiskt arbete hos till exempel en kommun eller länsstyrelse.
Samarbete ökar nyttan
Vi deltar i en stor mängd internationella projekt där vi samarbetar och har kunskapsutbyte med forskare i Europa och runt om i världen. Dessa nätverk gör att vi får del av andras metoder, kunskap och resultat, vilket skapar samhällsnytta också för svenska användare. Dessutom skapar vår kunskap och modeller nytta på andra håll i världen.
Vi möjliggör kunskapsutbyte och producerar grundläggande modellberäkningar som vi delar i lättillgängliga webbtjänster, användbara i länder som inte har kapacitet att göra de tunga beräkningarna, men som är i stort behov av data för att framtidssäkra sitt samhälle.
Endast den bästa forskningen får finansiering
Vår forskning och utveckling är i huvudsak projektfinansierad. Det betyder att vi söker stöd hos nationella och internationella forskningsfinansiärer, som utvärderar nyttan av vår forskning när de granskar våra forskningsansökningar. Det är hård konkurrens om finansieringen. Endast den forskning som har en tydlig samhällsnytta kommer att få finansiering.
Vår forskning och utveckling finansieras bland annat genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa och Destination Earth. Även nationella forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova och myndigheter som till exempel Myndigheten för civilt försvar, Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten finansierar våra projekt.
Vi genomför också projekt som är finansierade av det europeiska Copernicusprogrammet för öppna data från jordobservationer, Europeiska rymdstyrelsen ESA, FN:s världsmeteorologiska organisation WMO, FN:s forskningsprogram för klimat WCRP och Gröna klimatfonden.
Se ett urval av våra pågående och nyligen genomförda forskningsprojekt
Våra forskningsenheter
Vår verksamhet organiseras i fyra forskningsenheter. I det dagliga arbetet samarbetar vi i våra forskningsprojekt. Då får vi nytta av hela den breda kompetens som finns samlad på SMHI.

Meteorologi
Forskning och utveckling inom väderprognos, klimatanalys, atmosfäriska processer och luftmiljö.

Hydrologi
Vi skapar, sammanställer och förmedlar kunskap om sötvatten på olika tids- och rumskalor.

Oceanografi
Havsforskning med spets inom marinbiologi, observationer, numerisk modellering och fjärranalys.

Klimat vid Rossby Centre
Forskning och utveckling kring klimatsystemet och för klimatmodellering.
Vetenskapliga publikationer från SMHI
Vi publicerar våra forskningsresultat i vetenskapligt granskade tidskrifter och i SMHIs egna rapportserier. De två senaste publikationerna är:
Quantification of population exposure to NO<sub>2</sub>, PM<sub>2.5</sub>, PM<sub>10</sub> and O<sub>3</sub> and estimated health impacts for 2023 and 2030
Christian Asker, Fredrik Windmark, Mattias Jakobsson, Johan Arvelius, Karolina Siegel, Bertil Forsberg, Johan Sommar
I: RMK, Rapport Meteorologi och Klimatologi
2026
Sammanfattning
A recently developed air quality modelling system is used to produce high-resolution concentrations (with street-canyon effects not included) of air pollutants (NO2, PM2.5,PM10 and O3) over all of Sweden. As a next step the population exposure is quantified and associated health impacts and socioeconomic costs for the years 2023 and 2030 are calculated.
The concentrations of NO2 are predicted to decrease from 2023 to 2030 due to lower traffic exhaust emissions. Modelled exceedances of the air quality standard for the yearly mean of NO2 are limited to the nearest vicinity of a few large roads in 2023, while there are no exceedances for 2030 (excluding street-canyon effects). The average population exposure of NO2 decreases from 4.0 μg/m3 to 2.9 μg/m3.
PM10 and PM2.5 concentrations in 2030 are predicted to remain on a similar level as in 2023, with a possible slight upward trend. The reasons for increasing concentrations are more traffic and thus higher levels of road, tyre and brake wear particles, as well as slightly higher regional background levels. Modelled exceedances of of the air quality standard for the yearly mean of PM2.5 are not expected in neither 2023 nor 2030, while PM10 exceedances are limited to the vicinity of larger roads in both years (again excluding street-canyon effects). The average population exposure of particles shows verylittle variation between 2023 and 2030 (from 8.1 to 8.2 μg/m3 for PM10 and 4.6 to 4.7 μg/m3 for PM2.5).
O3 concentrations are predicted to stay at similar levels in 2030 compared to 2023, with reductions in rural areas and locally increased concentrations close to larger roads. Thethe average population exposure changes only slightly from 57 μg/m3 to 56 μg/m3
The following health impact assessment is based on NO2, local and regional PM2.5, respectively, and wear particles in the PM10 fraction, combining the high-resolution exposure modelling with concentration–response functions from recent epidemiological evidence.
For 2023, the total number of incident mortality cases is estimated at approximately 5 966 (95% CI: 3 905–8 035), with contributions from regional background PM2.5, locally generated PM2.5, wear particles (PM₁₀), and NO2. Compared with previous assessments, the methodology distinguishes more clearly between these sources, including a separate treatment of wear particles using PM₁₀-based risk estimates.
The analysis also includes a broader set of morbidity outcomes. Large numbers of cases are estimated for functional outcomes, including ~680 000 (579 000–782 000) work loss days and ~48 000 (15 700–80 400) school absence days, showing substantial impacts on productivity. Among chronic diseases, estimates include 1 083 COPD cases, 720 dementia cases, 374 diabetes cases, and 251 stroke cases annually. Additional outcomes newly included in the assessment comprise autism spectrum disorder (ASD) (1 422 cases) andallergic rhinitis (148 cases), based on emerging evidence for air pollution effects in children.
In the scenario work for 2030, in total a lower estimated mortality attributed to air pollution was estimated (5 627 cases, e.g. 6% lower), however both of the cases attributed to local wear particles and regional background PM2.5 were higher (621 vs 554 and 3601 vs 3467 cases, respectively).
Methodologically, mortality estimation has been refined by separating PM2.5 into regional background and locally generated components, while wear particles are assessedusing PM₁₀ exposure–response functions. This adjustment addresses the contribution of coarse particles from non-exhaust traffic emissions and avoids underestimation of their health effects, although the uncertainty due to limitations in source-specific risk estimates remains.
Physics-guided interpretable ensemble learning for daily reference evapotranspiration estimation in arid regions
Babak Mohammadi, Mingjie Chen, Mohammad Reza Nikoo, Ali Al-Maktoumi, Hussam Eldin Elzain
Kontakta forskningsavdelningen
SMHI Forskning och utveckling
Chef forskningsavdelningen: Helén Andersson
Forskningsnyheter
WMO: Långsiktig minskning av världens färskvatten
För världens vattendrag var 2025 ett av de torraste åren på mer än tre decennier. Det visar en ny rapport från Världsmeteorologiska organisationen WMO, som SMHI bidragit till. Rapporten beskriver en långsiktig minskning av världens resurser av färskvatten och en minskning av glaciärer – trender med allvarliga konsekven...WMO: Exceptionellt varmt hav intensifierar El Niño
Enligt en ny rapport från världsmeteorologiska organisationen WMO kommer fenomenet El Niño att ytterligare stärkas under kommande månader. Kulmen väntas vid årsskiftet, och effekterna av El Niño kommer påverka världen även långt in under nästa år.Klimatförändringen ligger bakom höga havstemperaturer i södra och västra Europa
Marina värmeböljor noterades i Östersjön redan i början av juni – och under juli uppmättes rekordhöga temperaturer i havet globalt. Nu visar en ny studie att det är klimatförändringen som är orsaken till havens höga temperaturer.
